Share

Poddius Castus – En podd om antiken
Minisnitt 77. Grekiskt drama – Tre favoriter i repris
Hör tre favoriter i repris i det här specialminisnittet!
Det grekiska dramat var en av antikens stora konstformer, med tävlingar för manusförfattare och skådespelare lika viktiga som dagens Oscarsgala för filmbranschen. Dramat växte fram ur det religiösa firandet till guden Dionysos ära, och blev snabbt populärt. Det var tragedier med svåra familjekonflikter, gripande monologer och hemska specialeffekter. Men också komedier med löspenisar, politisk satir, sång och dans.
Backanterna brukar anses vara ett av den atenska tragikern Euripides allra främsta verk, tillika ett av de främsta tragiska verken någonsin. Det berättar historien om kung Pentheus av Thebe, vars familj bestraffas av Dionysos. Orsaken? De har förtalat Dionysos dödliga mor, Semele, och vägrat erkänna honom som son till Zeus. Efter att ha färdats över hela världen befinner sig nu Dionysos i Thebe för att utkräva sin hämnd, genom att inrätta en extatisk mysteriekult i staden.
Aischylos pjäs De sju mot Thebe är ett prisbelönt drama från antikens Grekland som innehåller lite av varje; familjefejd, intriger och ett blodigt slut. Men framför allt en varning om att man inte kan fly från sitt öde.
More episodes
View all episodes
192. 95. Korinths historia. Del 1 – Korinth före Korinth
01:06:04||Season 5, Ep. 192I det antika Grekland fanns det ett antal viktiga stadsstater. Bland dem kanske Aten och Sparta är de som man har hört mest om. Men en annan viktig och intressant plats är Korinth, belägen på halvön Peloponnesos. Platsen har en lång historia som spänner från stenåldern fram till nutid. Följ med oss när vi tacklar första delen av Korinths historia, från stenålder till och med strax innan arkaisk tid.191. 94. Ovidius och kärlekskonsten – Livepodd på Kulturnatten 2025
41:15||Season 5, Ep. 191Känner du att kärlekslivet står i stiltje? Får du inga matchningar på Tinder? Då är det kanske dags att damma av några dejtningråd a la Ovidius, en romersk poet känd för sina kärlekstips. I det här liveavsnittet på Kulturnatten i Stockholm 2025 pratar Poddius Castus om Ovidius och kärlekskonsten i antikens Rom.Hett tips: Skicka inga metaforiska dick pics!190. Duosnitt 2. Antika nyheter – Inbitna gladiatorer och sköra hjärnor
01:06:05||Season 5, Ep. 190Forkningen och teknik går ständigt framåt och det görs nya upptäckter varje år. I det här duosnittet pratar vi om tre nya forskningsresultat som ger oss en ännu bättre bild av romarriket. Från brända papyrus och antika bibliotek i Herculaneum till en hjärna som blivit till glas. Och såklart en gladiator i York och ett lejon. Ett lejon som gjorde en "bit and run". Missa inte det!189. 93. Caligula. Del 2 – Rikets farsot
01:36:25||Season 5, Ep. 189Caligula. Få av Roms kejsare har lämnat ett så laddat namn åt eftervärlden, så gott som synonymt med despotism, tyranni och galenskap. Verkligheten är dock sällan särskilt svartvit, definitivt inte när romerska historiker är involverade. Detta är den otroligt nyanserade versionen av romarrikets tredje kejsare. Det har nu blivit dags för Caligula att styra över världens mäktigaste rike, en roll han är minst sagt illa förberedd för. Han blandar både högt och lågt, skänker åt de fattiga - men tar från de rika. Sina antagonister finner Caligula bland den romerska senaten, vars förhållande med kejsaren blir ganska så ansträngt.Detta är det andra av två avsnitt om Caligula.188. 92. Romersk diktatur. Del 2 – Den oundvikliga kollapsen
01:04:28||Season 5, Ep. 188År 82 f.v.t. hade Rom inte sett en diktator på 118 år, ett extraordinärt ämbete som varit mycket framgångsrikt under 200 års tid. Men under det första århundradet f.v.t. ser spelplanen väldigt annorlunda ut. Fler romerska ämbetsmän har lyckats skaffa sig ökad lojalitet och makt, vilket banar väg för statsmannen Sulla att bli den första romaren att ta makten med våld. Han låter utse sig själv till diktator, inte för att lösa ett särskilt problem utan med obegränsad makt, för att kunna förändra republiken i grunden. Även om han själv sen avgick så krattade han vägen för Caesar och i förlängningen slutet på republiken.187. 91. Hårets trender under antiken – Frisyrer, skägg och kroppsbehåring
01:44:50||Season 5, Ep. 187Hår har genom tiderna varit en viktig markör med flera olika betydelser. Ibland gick trender genom ett flertal förändringar över en kortare tid, ibland skulle de hålla i sig i flera hundra år. I detta avsnitt navigerar vi genom en lång tidsperiod och berättar hur en antik grek, etrusk, eller romare skulle bära sin frisyr på ett korrekt och moderiktigt sätt, samt hur en av "de andra" kunde se ut.186. 90. Akhenaten – Faraon som förändrade Egypten
01:43:59||Season 5, Ep. 186När Akhenaten blir farao ca år 1353 f.v.t. är det mesta som vanligt i Egypten, men så kommer det inte vara länge... Efter bara några år vid makten slänger han ut de gamla gudarna och introducerar Aten, solskivan. Han bestämmer också att huvudstaden måste flyttas och reformerar konsten. Hans familj med favorithustrun Nefertiti får en särskilt framträdande roll. Men vem var han och varför gjorde han så?185. 89. Romersk diktatur. Del 1 – Räddaren i nöden
01:07:19||Season 5, Ep. 185Den romerska republiken hade under ca 200 år ett extraordinärt magistrat, ett ämbete som stod över de andra, diktator. Från republikens grundande 510/509 f.v.t. Fram till slutet av det puniska kriget år 202 f.v.t. Valde man ca 70 diktatorer till 85 diktaturer. Diktaturen var ett sätt att kringgå normal romersk politik när en kris hotade republiken. Diktatorn valdes av konsulerna för att lösa den uppkomna krisen och han hade 6 månader på sig att lösa den, eller tills krisen var löst. Dessa begränsningar genomfördes för att hindra Rom från att glida in i en monarki. Under dessa 200 år så lämnade exakt alla diktatorer tillbaka makten och inte en enda av dem hotade republiken. Det var helt enkelt endast ett extraordinärt ämbete. Man skulle till och med kunna säga att en diktator under denna tid var en räddare i nöden.184. Duosnitt 1. Egeiska fresker – Måleri under bronsåldern
59:35||Season 5, Ep. 184Under bronsåldern i den egeiska världen har vi tre civilisationer som alla har spelat sin roll i utformandet av den senare grekiska antiken. Vi har den kykladiska, den minoiska och den mykenska. Från den minoiska och den mykenska har vi en rik och fascinerande bildvärld i deras fantastiska fresker som har överlevt i varierande grad. Men var kom denna konstform från? Hur gjordes freskerna? Och vad använde man för material?