Poddius Castus – En podd om antiken

Under 1800-talet upptäcktes flera gamla gravar i Faijum i Egypten, fyllda med mumier och detaljerade porträtt målade på tunna träpannåer. Dessa porträtt berättar en fascinerande historia om hur Egyptens begravningstraditioner påverkades av grekiska och romerska influenser. I detta minisnitt utforskar vi målartekniker som enkaustik och tempera, och hur dessa porträtt bevarades i nästan 2000 år. Hör om fynden som väckte sensation, konsten som överlevde tidens gång, och vad som kan hände med ovärderliga porträtt under kalla nätter.

I dethär avsnittet gör Poddius Castus ett återbesök till krigardrottningen Zenobia, live från bokmässan 2024!Under 200-talet e.v.t råder det kris i romarriket, men kaoset skapar möjligheter. En av dem som tar tillfället i akt är Zenobia, drottning av den viktiga handelsstaden Palmyra. Medan världen står i brand försvarar hon sin stad och romarrikets östra gränser, men sedan ser hon sin chans att istället göra revolt mot Rom. Hennes liv är en berättelse om maktkamper, intriger, krig och ambitioner, kryddat med romerska fördomar om hur kvinnor helst av allt ska vara.Livepodden är en komprimerad version av ett av våra första avsnitt. Lyssna gärna på avsnitt 9. Zenobia – Palmyras drottning, österns härskare för en mer djupgående inblick i Zenobia och hennes öde. 

De grekiska heroerna, eller hjältarna, är personer i den grekiska mytologin som ständigt utmanade människans gränser. Deras bedrifter, både segrar och nederlag, gjorde dem värda att minnas över flera århundraden. En av de mest hyllade hjältarna var Perseus, son till Zeus och den dödliga Danaë, vars främsta dåd var dödandet av gorgonen Medusa.Med ormar till hår är Medusa ett av de mest avbildade monstren från antiken. Hon känns igen från gudinnan Athenas sköld, från golvmosaiker, moderna modeloggor, konstverk och filmer. Men vem var hon egentligen? Och vem var hjälten som dödade henne?Denna specialrepris kombinerar två minisnitt från 2023.

I vår digitala värld där information flödar fritt kan det ibland vara svårt att skilja fakta och fiktion. Och när betrodda plattformar skapar innehåll och döper det till dokumentärer blir det ännu svårare. Idéerna om avancerade forna civilisationer är på modet just nu, med Graham Hancocks Ancient Apocalypse och Ancient Aliens. Men dessa fenomen är inget nytt, utan kommer från 1800-talets konspirationsteorier om Atlantis som grundar sig i rasbiologi, rasism och tanken på den vite mannens överhöghet. Denna pseudoarkeologi skadar inte bara bilden vi har av vår faktiska historia, utan kan också urholka förtroendet för vetenskapen och andra samhällsinstanser.Men vad är egentligen pseudoarkeologi? Och hur kan man upptäcka den? I det här avsnittet tar vi oss an det högst relevanta ämnet, med exempel och diskussioner om varför arkeologer skulle vilja dölja att Ancient Aliens byggde pyramiderna? Och varför tror man inte att Parthenontemplet byggdes av utomjordingar?

Den 15 oktober varje år ägde Oktoberhästen rum på Marsfältet i Rom. Det var en religiös festival vars kulmen utgjordes av en offerceremoni där en häst offrades åt krigsguden Mars, det enda kända exemplet på hästoffer i hela den romerska religionen. Det var med stor sannolikhet en urgammal festival, så gammal att romarna själva inte var helt säkra på varför den firades. Den står i centrum för en berättelse om krig, jordbruk, rituella kamper och hästkapplöpningar, vid årstidernas gränser.OBS! Hjärnsläpp. Templet till Mars Ultor stod ju självklart på Augustus Forum.

Hatshepsut var forna Egyptens längst regerande kvinna.Hon trotsade systemet och såg till att bli farao i egen rätt. Hon reste obelisker, skickade en delegation till det mytomspunna landet Punt och uppförde ett av forna Egyptens mest kända byggnader: Djeser-Djeseru. Det här avsnittet handlar om hennes tid vid makten, om slutet, mumien och hur hon suddades bort från historien.Tips! För mer om henne finns avsnitt 46. Farao Hatshepsut. Del 1 – vägen till maken.

År 326 evt och Konstantin den store har makten. Men detta år skulle både hans son Crispus och hans maka Fausta komma att dö med kort tid emellan. Mord, självmord eller olycka? Och varför? Frågorna är många, och svaren kanske skulle vara fler om Konstantin inte hade utfärdat ett damnatio memoriae över deras minnen…

På de romerska läktarna satt tiotusentals, till och med hundratusentals, av åskådare som passionerat bevittnade både hästkapplöpningar och gladiatorspel. Denna publik var allt annat än passiv. Med jubel och hejarop försökte de bära fram sina favoriter till segern, men deras antal skänkte även modet att göra protest mot makten. Det här är en berättelse om bröd och skådespel, passionerat supporterskap samt om protestaktioner som fick självaste kejsaren att vackla.