Podd Mogna

-Vi stavar det livet!I det här avsnittet är det Ulrika och jag som pratar med varandra.Ett ensamavsnitt tillsammans!Vi börjar med något så ovanligt som att diskutera ett lekprogram på tv, närmare bestämt Förrädarna. Men vi fortsätter via ett nässelsoppsrecept till frågan om det finns ett öde eller om allt är en slump. Finns det en högre ordning? Hur kommer det sig att vissa människor överlever kriser och olyckor medan andra inte gör det? Vad är det som avgör utfallet? Vi pratar även om förlåtelse och försoning där det verkar som att vi har olika förståelse och förhållningssätt till vad försoning är eller kan vara. Hur som helst, ett poddmogna - samtal som söker sig fram som en inre berg-och-dalbana-resa. Häng på! Res med! In och lyssna och kom gärna med egna reflektioner

"Är du rädd för döden är en knepig fråga. Det beror ju helt på vilken död vi talar om". Vi får besök av Sveriges enda thanatolog – en dödsvetare som studerar människors relation till döden. Philip De Croy är vice generalsekreterare och kommunikationschef på Star for life och teolog, författare och har specialiserat sig på döden.  Philip menar att döden i delar har professionaliserats i vårt samhälle och det gör att vi inte lever fullt ut. "Genom att döden blir distanserad så tappar vi känslan av att livet är nu".  Det är ett omsorgsfullt och utforskande samtal om döds- och livshjälp. Om man kan göra vad som helst med sitt liv eller om man också har ett ansvar för sina nära. Vi talar också om våra olika relationer till döden.  Hur tar vi ansvaret för att föra de nära, sårbara och förlåtande samtalen innan det är försent? Stanna upp och lyssna till ett samtal om livet och döden. Kanske finns det viktiga saker att reflektera kring med dina kära, kollegor, grannar eller personen bredvid på bussen? Det är i varandras blick vi blir till. 

"Förstår jag en egyptier som levde för 2500 år sedan så förstår jag också något hos mig själv. Religionshistoria är att studera sig själv genom andra. Vi är en mänsklighet och vi delar samma existensiella grundvillkor"Vi får besök av David Thurfjell, professor i religionshistoria och en av Sveriges mest intressanta röster när det gäller tro, sekularisering och svensk identitet. Vi talar om vad religon fyller för syfte och om oss människor som meningsskapare men också betydelsen av att vi kan föreställa oss sånt som inte finns. Vi talar om Sverige, om att vi är ett av Europas mest mångreligiösa land och vilken rikedom det är. Men också att det gjort oss förvirrade. Vi kan inte längre luta oss mot att vi alla är medlemmar i svenska kyrkan och att det håller oss samman. Vi kan inte heller stödja oss mot att vi alla är med och bygger en liberal, jämställd, demokratisk och framgångsrik välfärd. David menar att vi behöver skapa en ny berättelse som håller oss samman som gör att vi vill ta ansvar för varandras barn och gamla föräldrar. Det som gör oss alla till samma vi.Vi talar också likheten mellan religon och konsten, om hur den kan nå in i vår innersta existens och därför kännas så stark. Vi talar om vad det är som gör att det kan kännas så starkt och bränna till.Ulrika och Reuben talar om en artikel som David skrivit. Att det kan vara ännu starkare att säga "jag behöver dig" än att säga "jag älskar dig". Såväl Ulrika och Reuben håller med och undrar varför är det så sårbart att säga: jag behöver dig.

Podd Mogna-söndag! Med samtalet som en del av motståndet mot det trivialiserade dumheten-det här samtalet vill du inte missa!”Vår kultur är helt ute och cyklar när det gäller att hantera psykisk ohälsa. Det är som att vi tror att psykisk hälsa är om man inte lider av någon specifik psykisk typ störning. Men väldigt många utav oss går omkring och känner oro av goda skäl”, säger Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms Universitet. Mognad för Pehr är att ta ansvar, men också att se till att göra kloka val, som vidmakthåller känslan av vitalitet i livet över tid. Idag har Pehr större acceptans för att visa sig som den som han känner som. En befäst trygghet är som ett självspelande piano, menar Pehr. Det ena ger det andra. Sysslar man för mycket med en uppgift, finns det en risk att känslan av vitalitet, livsanden, går förlorad, säger Pehr. Pehrs fru, berättar han generöst, säger att han smeker honungsburken på utsidan. Han borde leva mer i den, menar hon. Huruvida barnen idag lever i högre grad i otrygghet menar Pehr att det beror på vilken forskning man tittar på, men säger ändå att både barn och föräldrar idag är så otroligt styrda av yttre stimuli att det är lätt att missa barns signaler och barn själva kanske missar att signalera. Detta är särskilt bekymmersamt när det kommer till barn i 1-2 års åldern då man brukar bedöma anknytning till deras vårdnadshavare. Om de då är upptagna av annat kan man ju anta att det blir lite mer otrygghet i befolkningen. Vi evolverade inte för att relatera till skärmar. Vi evolverade för att relatera till andra organismer av kött och blod, säger professorn i psykologi och menar själv att det eventuellt kan uppfattas som en exceptionellt konservativ position. Gud är, enligt Pehr och forskningen, en anknytningsgestalt. Det råder ingen tvekan om att mänskligheten skapar sin bild av gud. Huruvida det finns en gud eller ej, ställer sig Pehr agnostiskt till, men menar att psykologiskt, förhåller sig de flesta människor till universum som att det finns grundläggande kärlek och välvilja. Vi pratar även om psykedelisk terapi. In och lyssna!

Har jag förvaltat mitt pund? Har jag förvaltat den gåvan som blev mig given?Det är något som vår gäst återkommande funderar på. Fransesca Quartey som till sommaren är aktuell som chef för Norrbottensteatern. Hon är ordförande för KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares samarbetsnämnd och har en lång karriär som skådespelare, regissör och som under nio år var teaterchef för Västerbottensteatern. Hon är född i Göteborg av en svensk mamma och en pappa från Ghana. Vi talar om börja åldras och om känslan av att det är kortare tid kvar än den som varit. Hur förbereder man sig på att gå i pension? Att ta avsked från åldrande föräldrar? Fransesca funderar på om det kanske krävs terapi för att vara öppen för avslut. Hennes mamma är henne väldigt kär. I en av hennes föreställningar talar hon om att upplevelsen av, att det inte blev några egna barn. - Tänk att jag inte fick några barn. Jag som älskar barn säger hon med eftertryck. Det för oss in på samtal om att vi ska upphöra och om vad som blir kvar. -För mig var det inte att vara kvinna som var utmaningen i min chefskarriär, utan att vara svart kvinna. Men man behöver se upp, så man inte blir paranoid och ser motstånd överallt, menar hon. Vi talar om att det inte längre talas om mångfald med samma positiva ton som tidigare. Att Fransesca i sitt chefsuppdrag vill bidra till att föra samman och visa att vi är starkare tillsammans. Hon menar att kulturen ska hjälpa oss att förändra blick och att neutralisera. Vilket i dag i den turbulenta tid som vi lever i, med beredskapsplaner och hot omkring, blir än mer centralt. För vilka människor ställer upp för sitt land om de inte känner sig inkluderade?Reuben och Ulrika resonera kring hur stress och utsatthet kan påverka hur vi för oss i en grupp och vilka beteenden som då blir synliga. Ut i solen, på med lurarna och lyssna till ett flödande samtal om livet och det samhälle vi är en del av. Väcker det frågor, tankar eller reflektioner hos dig? Dela dem med dina nära, kollegor, grannar eller någon du möter på promenaden. Det är när vi möts i samtalet som vi får syn på varandra och oss själva. 

Podd Mogna- söndag, gott folk! Äntligen!I en tid av ökad polarisering står han ut som en röst som förenar fakta, eftertanke och medmänsklighet, lyder en formulering kring Göran Rosenbergs person och gärning.    ⁃Att vara efterklok är inte min genre, säger Göran Rosenberg, författare, journalist och debattör. Han menar vidare att han är och har varit krävande i första hand mot sig själv, men även mot andra, vilket har gjort honom, enligt honom själv, till en mindre bra chef. Han betecknar sig själv som inomdriven, en lust och förundran att vilja ta reda på saker som nyfikenheten egentligen inte täcker in.    ⁃Svårt att ertappa mig med billiga trix i argumentationen. Jag måste vara övertygad själv.  När vi samtalar om världens utveckling menar Rosenberg att det är en helt avgörande tid vi lever i nu och han är djupt oroad över utvecklingen. Vi pratar om vikten att finna livsmening.Det är viktigt att finna mening i livet, om det så är att skriva fyra rader att på ett papper eller hälsa på en vän, menar Göran.    ⁃Lidandet är en del av den mänskliga existensen, säger han, men ser ingen egentlig mening med lidandet i sig.Med boken ”Ett litet uppehåll på vägen från Auschwitz” kände Göran att det var en del av hans mening med livet.    ⁃Nu kan jag dö i frid för jag har skrivit den här boken, säger han. Men sedan tillkommer nya meningar, nya utmaningar. När samtalet vindlar in i om det eventuell finns en högre mening, någonting annat än det rent materiella, svarar Göran direkt men med en viss eftertänksamhet.    ⁃Det finns så mycket att fundera över, att förundras över i den mänskliga tillvaron, att säga att det inte finns något mer utöver det materiella…det kan jag inte gå med på.I församtalet resonerar Ulrika och Reuben kring slemhinnor och rädsla inför döden.Våren är här! In och lyssna på samtalet som är en del av motståndet mot den trivialiserande dumheten!

Varmt välkomna till ännu ett Podd Mogna avsnitt!Det är i ovissheten jag vill känna mig trygg, säger Poul Perris, leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor för Svenska institutet för kognitiv psykoterapi och författare. Att våga stå kvar i skavet för att i nästa stund se tillvaron mer i färg och lyster, är del av den utmanande tillvaron. Det är sällan viljan som är problemet. Utan det är att våga förändras som är utmaningen, menar Poul Perris. Där man står är där man är, fortsätter Poul på mjukt Lulemål. En av Pouls drivkrafter är att få till autentiska möten. Ju mer vi vågar vara i ovissheten, skapar vi i längden en större trygghet, menar Poul. Det förväntat oväntade. Ovissheten är min gud, svarar Reuben. Vad kan en nyckel vara i en parrelation? frågar UlrikaJu mer du är mottaglig för att du kan ha fel så gör du det tryggare för den andre att göra detsamma, svarar Poul Perris. Att bekräfta den andres upplevelse är inte samma sak som att jag giltiggör och legitimerar ett beteende jag inte alls håller med om, menar Poul. Är vi oroligare idag? Hur ska vi kunna lugna systemen när det är så mycket som oroar?Många är frågorna, svaren tillhör samtalet och samtalet pågår! Fortsätt samtalet med din vän, kollega, granne eller främling. Det är samtalet som får oss att växa.

John Ajvide Lindqvist, Sveriges okrönte kung av skräck är vår gäst!Vi pratar om givetvis om skräck och rädsla. Om att bota skräck med skräck. Rädsla är att det som man älskar tas ifrån,säger John. Men menar, utan att egentligen syfta på gud, att det finns viskningar i mörkret som säger att det finns en annan möjlighet. Hemliga mekanismer, att komma i kontakt med det där som ligger utanför våra normala mänskliga erfarenheter. Johan säger att han hela tiden rör sig i pendlingen mellan kärlek och död. Vi får även lyssna lite kort på dansbandet Tropikoz från föreställningen « Fem kända musiker döda i en seriekrock » Ulrika har ett recept på på personlig mognad och Reuben känner skräck inför att empatin försvinner, att det är den starkes rätt som gäller.