Podd Mogna

Ulrika och Reuben avslutar säsongen med ett samtal om bland annat året som gott, livet efter detta och tacksamhet.Vi tror på samtalet som en motståndsrörelse mot tyraniet! Vi tror på samtalet som en möjlighet till förändring!Så in och lyssna och fortsätt samtalet med dina nära och kära! Kanske även med din granne, den unga kvinnan på bussen eller pojken i kassan på affären?Tack för den här säsongen, alla lyssnare! Vi hörs i maj igen!God Jul! Glad Chanukka! Gott nytt År!

Är det värt att mogna?Den frågan ställer sig Richard Bracken, generalsekreterare Mind, i samtalet. Det kostar rätt mycket och hur stor blir utdelningen? Rickard har i 30 år arbetat med psykisk hälsa genom bland annat drivit projekt på uppdrag av regeringen och SKR och som verksamhetschef för Suicide Zero. Engagemanget kommer ifrån att ha vuxit upp med en mamma som led av psykisk ohälsa som påverkade hans liv. Han ser tillbaka på sin barndom och menar att många av hans nära vänner hade liknande omständigheter men de talade aldrig om det. Men nu känner han sig mogen att som vuxna tillsammans reflektera över hur de hade det egentligen. Vi talar om livskraft. Mind tar emot 90 000 samtal varje år till bland annat självmordslinjen. Rickard berättar att studier visar att det är korta stunder som de mest intensiva självmordstankarna kommer. Det handlar om stunder kring 20 minuter. Sen tar livskraften över och hur viktigt det är att komma i kontakt med den kraften. Självmord är en dålig problemlösning.Rickard menar att förebygga självmord är mer samhällsbyggande än vård. ”Det är i regel människor med tuffa livsvillkor som tar sitt liv. Fattigdom, ensamhet, uteblivet stöd och det gör mig upprörd över att vi inte kan göra mer.”Reuben berättar att hans bror dog i suicid och hans mamma gjorde suicidförsök och menar att vi äger inte våra liv. Ett liv är hopflätat med så många andra som är en del av det. Det är en del av våra livsvillkor. Ett samtal om hopp, livskraft och om mognad och om att det finns så mycket kraft som förenar oss och att de allra flesta har det bra. 

Det är söndag, gott folk! Podd Mogna-söndag!Podden som uppmanar till frågor och samtal. Samtalet som en motståndsrörelse mot tyraniet. ”Livets mening är att plantera ett träd vars skugga du inte kommer få njuta av är en djupare förståelse av livet”. Citatet kan tilskrivas många världen över men är det jag tänkte under samtalet med Walter Kalmaru. -       Vem ska lyssna på en människa som är far till två döttrar som tagit livet av sig, säger Walter Kalmaru och pratar om sig själv. Borde jag inte krypa under en sten och skämmas och dö i skuld och skam.Walter och hans fru Lotta har genomlidit det värsta tänkbara en förälder kan föreställa sig. Om vi ens vågar tänka tanken – att förlora båda sina barn. En familj som många andra, går sönder under mardrömsliknande omständigheter, där sjukvården, psykvården men även det juridiska sviker familjen fatalt.Som en del av sin sorgeprocess skrev Walter Kalmaru en smärtsamt naken bok om det osannolika som ledde till förlusten av båda sina döttrar Maya och Salme i suicid - Det stora sveket. Lyssna med din familj, vänner och de du håller kär. Lyssna i omgångar om det så krävs.Lyssna och samtala vidare. Det är genom samtalet vi utvecklas.

Salman  Khan- tillbaka till kollektivetPodd Mognasöndag! Podden som uppmanar till samtal! Samtalet som en motståndsrörelse! Motståndet mot entydigheten!-  Vissa vet inte att de tillhör ett kriminellt nätverk, säger Salman Khan, projektledare för avhopparverkasamheten 180 grader. En verksamhet som ligger under Fryshusets paraply. Det är den första avhopparverksamhet som riktar sig till barn 18 år och nedåt. Vi befinner oss i en verklighet idag där vi har 10 åringar som dealar knark och 12 åringar som utför morduppdrag.Salman beskriver en tålamodsprövande verksamhet där ett värdigt bemötande är avgörande även om svaren till en början sällan är positiva eller respektfulla.-  Ett steg fram- två bak, två steg fram- ett bak, beskriver Salman arbetet.Vi måste grooma barnen, göra oss påminda, snacka om allt möjligt för att få ett solitt förtroende för att kunna visa på ett alternativt liv. Ett värdigt liv.Salman menar att civilsamhället har mycket att erbjuda, inte minst föreningslivet.Han säger att det finns ett samarbete mellan olika instanser i samhället men efterlyser ett än större samarbete mellan politiker, myndigheter, idéburna organisationer och civilsamhället.Ulrika och jag pratar om våra respektive uppväxter, utsatthet, sammanhang och tillhörighet. Vad är det som gör trampar igenom och andra inte?Gå in och lyssna och samtala vidare!

”Mognad för mig är att inse att jag har varit med om saker och lita på min erfarenhet men ändå vara ödmjuk för att vi är i en ny kontext.”Vår gäst är Cecilia Uneram, förbundsdirektör för Södertörns Brandförsvarsförbund med lång erfarenhet av internationella hjälpinsatser. Har tillhört MSB:s nationella resurs vid kriser och katastrofer och var Sveriges första kvinna med titeln räddningschef.”Vi är så tidspressade, förändringstakt och osäkerhet är hög samtidigt som vi ska göra snabba resultat. Då förlorar vi att lyssna på varandra och utforska olika perspektiv och istället går vi direkt på lösning. Det blir ett fördummande. Det finns en norm, att vi snabbt ska komma till beslut, hålla i och vara bestämd. Det försvårar för oss att analysera och fatta kloka beslut.” Vi talar om hur människor generellt öppnar sina armar i kriser och hjälper varandra. Cecilia som har erfarenhet av en lång rad internationella hjälpinsatser jämför olika kulturer och att det finns skillnader mellan hur man visar upp känslor i pressade situationer. Att det i Sverige, finns en förväntan på att exempelvis chefer och beslutsfattare inte ska visa så mycket känslor. Hon tror på och vill arbeta för, att det är en tillgång att visa både ilska, glädje och sorg i arbetet och att det snarare är en tillgång. Cecilia berättar att hon inte tar något för självklart och att döden finns nära. Att hon inte är rädd för döden. Barnen har varit med henne på jobbresor och har fått lära sig att döden är en naturlig del av livet. Vidare reflekterar hon över att vi skulle behöva mer gråskalor i våra resonemang och beslut. Ingenting är svart eller vitt. Och vi behöver kunna ändra oss och fortsätta reflektera och inte fördöma tvivel eller velighet. Annars riskerar vi att fördumma ossVi behöver mer av gråskalor och fler tårar säger hon med ett leende. 

Johan Oljeqvist-vikten att stå i mitten-              Mitt arbete bygger på en tro på människan, inte en misstro, säger Johan Oljeqvist, VD för Fryshuset, och citerar där också grundaren Anders Carlgren.Johan att beskriver att aktivisten i honom väcktes redan som 9,10 åring då han ville skydda skogen som låg intill hans skola-              Jag var nog jättejobbig, säger han med ett allvarligt leende. Johans inre driv är en önskan att världen ska bli lite mer korrekt mot människor.Han beskriver Fryshusets policy som att det är handlingen som fördöms, inte människan. Han beskriver att hur viktigt det är att stå stadigt i mitten, att inte ta ställning för eller emot en konflikt utan att medla, lyssna och visa kärlek.-              Kärlek är en superkraft för att skapa förändring, säger Johan med emfas.Han beskriver också fasan över möten med aggressiva 10 åringar med Tramadol i kroppen som när drogerna lämnar kroppen ropar på mamma. Visst finns det en viss uppgivenhet över skjutningarna i Sverige idag, medger Johan men tillägger också att hans organisation är en av världens främsta organisationer som jobbar med avradikalisering.-              Att på riktigt förstå vad det innebär att ta ansvar – det är först då man kan få makt.Johan menar också att allt är förgängligt. Och meningsfullt. Inget är meningslöst.In och lyssna! Samtala med dina nära och kära! Och skriv mer än gärna till oss med dina tankar och funderingar.

"En kväll för 2,5 år sedan satt jag och förberedde mig inför ett styrelsemöte. Jag skulle presentera min treårsplan och ser att det mål jag lovat att vi ska nå 2025 är redan levererat 2022. Jag var i mål. Plötsligt kom tanken, vill jag verkligen det här?"Azita Shariati, tidigare företagsledare med titlar som Näringslivets mäktigaste kvinna, Sveriges bästa chef och Årets superkommunikatör i bagaget och nu strategisk rådgivare, styrelseproffs och mentor. Mitt i en extremt framgångsrik karriär väljer hon att säga upp sig. När hon berättar för sin man i telefon att hon har bestämt sig för att sluta hör hon hans glädjetårar och när hon kommer hem får hon en present. "Jag hade glömt bort mig själv. Att jag är en mamma och farmor". I dag hör hon fåglarna som hon inte tidigare hört och har en vardag där hon väljer att resa, lyssna på en podd eller se en tv-serie, vilket tidigare inte varit möjligt. Hennes makalösa karriär började med att en chef på Sodexo inte tog emot hennes uppsägning utan frågade henne var hon är på väg. Det menar Azita är vi dåliga på utan koncentrera oss på vad personen redan gjort. Vidare att vi letar efter nya chefer i alldeles för små nätverk omkring oss själva. Själv har hon alltid haft som mål att leda hållbart och utifrån kompetens. Det har gjort henne känd som en inkluderande chef som lyckat nå framgång genom mångfald. "De flesta tycker att det är läskigt med ovisshet men jag försöker alltid tänka att det är något nytt och då känner jag istället nyfikenhet". 

         Gudrun Schyman – Det börjar vid köksbordet-              Det är lätt att få depression redan till frukost, säger Gudrun med sitt allvarliga och typiska leende. Hon syftar på samhälls- och världstillståndet där mycket av det Schyman arbetat för sedan hon upptäckte att hon var medborborgare idag ifrågasätts. Det blåser helt andra vindar idag, konstaterar Schyman.               Hon menar på att det brinner och att vi åter måste tillbaka till köksbordet för att initiera samtal. Samtal i sakfrågor.-              Det är när vi synliggör oss som människor som vi bygger relationer, säger Gudrun. Men konstaterar också att när hon som gick ut i offentligheten med sin alkoholism sågs hon som en slags säkerhetsrisk. Tillskillnad från sina manliga företrädare med samma problem.               Hon berättar om sin livsresa som hon beskriver som en bildningsresa. -              Att jag skulle bli politiker var ett oskrivet kort, säger hon.Hon förklarar att hon inte har någon direkt relation till förgängligheten utan det är livet nu som är i hennes fokus.Ulrika berättar om sin uppväxt i en samhällsengagerad familj. Reuben undrar för vem en demonstration egentligen har betydelse för.In och lyssna där poddar finns! För samtalet vidare! Skriv gärna till oss med era tankar och reflektioner.

Anna Lindman- Det jag trodde var kärlek Podd Mognasöndag, gott folk! Vi fortsätter idén om samtalet som en motståndsrörelse!- Jag minns väldig starkt när jag var 5-6 år och förstod att vi skulle dö. Det var en bottenlös panik, minns Anna Lindman, journalist, programledare och författare.Anna är i den existentiella branschen, som hon uttrycker det själv. Hon använder Pippivokabulär som spunk och inre process i samma andetag. Hon vill inte svara på om hon har en egen tro, det för att värna sin journalistik.- Vi människor är ett religiöst djur. Vi är inte bara en dansande apa, vi är också en bedjande apa. Alla som någon gång haft en transcendental upplevelse eller verkligen känt vad en bön kan betyda vet att det är en extraordinär upplevelse vi alla delar, säger hon.På frågan om hon mognat något skrattar hon och menar att det finns något pretentiöst över frågan. Men svarar utförligt och återkommer till mognadsprocessen under samtalets gång.Samtalet med Anna rör sig kring livets förgänglighet, om kärleken och ”Det jag trodde var kärlek-en bok om psykiskt våld”. Där beskriver hon toxiska relationer som inte ger kroppsliga blåmärken men likväl brott på själen. Där den giftiga relationen sakta men säkert förvandlar synen på dig själv. Upptäckten av vad Anna gått igenom kom när hon jobbade med boken ”Sekten- ett reportage om Knutby Filadelfia”. De nedbrytande processerna var slående lika.- Du ärver förövarens blick på dig själv, säger Anna. Ulrika och Reuben undrar om det saknas ett samtal om att vara människa. Ett samtal som kan vara kul och lättsamt,    menar Ulrika. Reuben pratar om att verka i sin egen lilla bubbla när världen blir för stor.   In och lyssna där poddar finns! Fortsätt samtalet! Dela gärna med er av era tankar till oss!