Share

cover art for Häng med oss ut!

Obruten mark – samtal om social innovation

Häng med oss ut!

Season 1, Ep. 1

I premiäravsnittet av Obruten mark får du följa med i ett samtal kring hur vi kan använda oss av natur och friluftsliv för ökad psykisk hälsa. Metoden "Häng med oss ut" startade i skånska Sjöbo, som ett samarbete mellan Friluftsfrämjandet och socialpsykiatrin, och finns nu runtomkring i hela landet. Här sänker de trösklarna för att ta sig ut för att till exempel samlas kring en eld och en kopp kaffe. Ola Bergqvist, projektledare i Friluftsfrämjandet säger att det bästa med metoden är dess enkelhet och kravlöshet. Genom promenaden, matlagningen eller brännbollen så har man sett att måendet succesivt blir bättre och bättre. Naturen läker helt enkelt.


I samtalet får du också höra Maria Samuelsson, som blev hittad av av Friluftsfrämjandet genom sitt tidigare arbete som brukandeinflytandesamordnare. Maria har egna erfarenheter av psykisk sjukdom, då hon 2006 fick utmattningssyndrom, vilket senare ledde till att hon fick en psykos, och därefter diagnosen bipolär sjukdom. Med insikter från sin egen sjukdom kunde hon stötta andra med psykisk ohälsa, och kunde ganska snart både känna och se vilken effekt natur och friluftsliv kunde ha för henne själv och dem hon stöttade. .


Mycket forskning pekar på samma sak, vi mår bra av friluftsliv och rörelse. Och då kan vi ju fråga oss varför terapisamtal som regel görs inomhus, sittande? Eller i övrigt, varför inte fler verksamheter inom psykiatrin "hänger med ut".


Obruten mark görs av Mötesplats Social Innovation vid Malmö universitet. För att läsa mer om social innovation, besök gärna vår hemsida och följ oss på sociala medier.


Vill du veta mer om Häng med oss ut så hittar du det på Friluftsfrämjandets hemsida.

More episodes

View all episodes

  • 11. Almamodellen - att leva med autism och adhd

    38:53
    Idag får du hänga med oss i ett samtal med Kristina Collén, universitetsadjunkt vid institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap vid Örebro universitet. Kristina är personen bakom den så kallade Almamodellen, en modell som syftar till att medvetandegöra vilka utmaningar flickor med autism och adhd har idag. Genom modellen så hoppas Kristina att förskolor och skolor i ett tidigt stadie ska förstå mer om den här målgruppen, och skapa en miljö där även de här individerna kan komma till sin rätt.  Det började med boken ”Alma och papegojmysteriet” 2018, i vilken Alma under ett besök hos sin mormor blir detektiv, och hjälper till att hitta en bortflugen papegoja. Här får man följa en ung flicka som är precis som alla andra…men ändå inte. Som läsare märker man snart hur det t ex är saker i det sociala spelet som hon inte riktigt förstår. Samtidigt har hon egenskaper som gör att hon ser vad andra inte ser…vilket ju gör henne till en utmärkt detektiv.  I Almamodellen finns nu ytterligare en bok, en teaterföreställning och ett dataspel på väg att utvecklas. Jag kan personligen rekommenderar böckerna, till såväl liten som stor, då de ger dig som läsare en direkt inifrån förståelse för de utmaningar de här flickorna har. Men varför pratar du bara om flickor, kanske du undrar? Ja, för att deras diagnoser på grund av våra könsnormer ofta blir osynliggjorda, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet och andra former av ohälsa. Det här vill du väl veta mer om? Samtalet tydliggör utmaningarna för en specifik målgrupp, men samtidigt säger det något om hur vi (alla) är med och upprätthåller normer kring hur vi ska eller inte ska vara. normer som tjänar ytterst få. Och förmodligen är vi många som kämpar för att passa in på arbetsplatsen, i skolan eller i andra sammanhang. Den uppenbara frågan; måste det vara så?  
  • 10. För Malmö universitet i tiden

    55:09
    Idag får du hänga med mig i ett samtal med Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation vid Malmö universitet och styrelseordförande i Mau Holding. Charlotte är dessutom ordförande i Mötesplats social innovations nationella styrgrupp, och har under sina tio år på universitetet varit en viktig möjliggörare för att stärka vår förmåga att samarbeta mellan samhällssektorerna. En person, som jag skulle säga, är en typisk gränsgångare – med förmåga att förstå lingot i såväl akademin, näringslivet, civilsamhället som offentlig sektor – och översätta olika logiker, hitta synergier som i sin tur skapar samhandling.  Du får höra ett samtal om universitets roll i samhället, vilka egenskaper vi behöver som gränsgångare, vad som kan hända i gränsytorna mellan sektorer, vad nyttiggörande betyder i praktiken – till exempel genom ett holdingbolag - och inte minst - hur universitet skulle kunna vara en ännu starkare drivkraft för innovationer än vad vi är idag. Var det något mer? Jo, just det, Charlotte går i pension till sommaren, så då får vi passa på att önska henne lycka till vidare i livet, och tacka henne för hennes gärning i samhället så här långt! Kom i kontakt med Mau Innovation, Mötesplats social innovation och/eller Mau Holding.
  • 9. 100-dagars resan

    44:35
    I det här avsnittet får du möta Nicklas Wallberg, en person med lång erfarenhet och engagemang för samhällsentreprenörskap i Sverige. Han har haft ledande roller på stiftelsen Reach for change och Social Entrepreneurship Forum, och nu driver han företaget ”Common Interest” som hjälper andra företag att arbeta mer hållbart. Men, det är inte därför du ska lyssna på vad Niklas har att berätta idag. Han är nämligen mitt uppe i ett spännande projekt, där han tillsammans med Handelshögskolan, Changers Hub och Värmeverket ska utveckla en ny organisationsform för sociala entreprenörer – en form som ger bättre möjligheter för dessa entreprenörer att skapa verklig förändring i samhället.Vi diskuterar bland annat vad som driver Nicklas till att vilja jobba med social innovation, vilka fördelar det finns med hybridorganisationer, hur filantropimarknaden ser ut i Sverige och så klart lite om hans bakgrund som bondson och hur det har påverkat hans syn på gemensamma utmaningar. När vi släpper det här avsnittet så är Niklas snart framme vid dag 100, och då ska han bland annat presentera sina rekommendationer om hur en ny organisationsform skulle kunna se ut. Visst låter det intressant? Det tycker i alla fall vi!Mer om 100-dagars resan hittar du här.
  • 8. Boende, integration och dialog

    40:58
    Är du nyfiken på samskapad stadsutveckling? Hur vi kan ta oss an så kallade problemområden, i samverkan mellan fastighetsägare, föreningar, näringslivet, offentlig sektor OCH med de boende i fokus? Alla ni som någon gång jobbat på tvärs av organsiationer och sektorer; den här är för er!Dagens gäst är Jeanette Berga, verksamhetsutvecklare i BID-Malmö. BID är en modell som initierades i Toronto, Kanada, under 1970-talet, och som sedan spridits över världen, där man jobbar för att skapa bättre service och förbättra det lokala näringslivet. I Malmö har man skruvat en del på konceptet och låtit BID stå för Boende, Integration och Dialog.I slutet av 2023 fick BID-Malmö ett kvitto på att deras arbete ger lön för mödan, då polisen lyfte bort området Seved (som är ett av de områden BID-Malmö jobbar med) från att vara ett särskilt utsatt område till att "bara" vara ett riskområde. Det uppmärksammade en av fastighetsägarna i området med att dra av 500kr på hyran hos sina hyresgäster under en månad. De menar nämligen att ingenting av detta kunde ske utan de boendes medverkan.I samtalet får du också höra oss prata om vad som är nycklarna till effektiv samverkan, vad social tillhörighet betyder för tryggheten i ett område, hur de boende involveras och mycket mer.Här kan du läsa mer om BID-Malmö.
  • 7. Akademin och forskaren i samhället

    46:26
    Häng med oss till Örebro där vi träffar Anna-Karin Andershed, prorektor, och Amy Loutfi, vicerektor - båda vid Örebro universitet. Här får du träffa två personer som delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring hur vi ska förstå universitets roll i samhället. Hur tänker de kring universitetens så kallade "tredje uppgift? För den som inte är helt bekant med det här så handlar det enkelt förklarat om att sprida kunskap och kännedom om forskning och utvecklingsarbete – och det är till och med lagstadgat i högskolelagen.Men är det självklart för oss hur vi hanterar det här uppdraget? Vad betyder det egentligen i praktiken? Ett sätt att ta sig an det här kan vara genom att etablera ett "Social Impact Lab" som Örebro universitet har gjort. Här ger de forskare möjlighet att utveckla och konkretisera sina idéer för att åstadkomma samhällsförändringar. Det kan handla om allt från metoder för att reformera psykiatrin, att utveckla pedagogik för unga med autism eller att underlätta för oss alla att göra hälsosamma matval i butiken. Men vad händer när man kombinerar forskarrollen med entreprenörskap? Vilka utmaningar uppstår? Finns det etiska överväganden som aktualiseras?Vi pratade också om hur samverkan värderas, hur AI och social innovation hänger samman, forskarens integritet och vad nyttiggörande betyder. Hoppas att du ska gilla det!Mer om Social Impact Lab här. Anna-Karins ORCiD: 0000-0003-3981-0353Amys ORCiD: 0000-0002-3122-693X 
  • 6. För barn och ungas hälsa

    38:06
    Idag får du hänga med i ett samtal med Niklas Ek, verksamhetsutvecklare på Generation Pep. Generation Pep är en stiftelse som grundades av Kronprinsessparet 2016, och sedan dess arbetar för att ge förutsättningar för fler barn att äta bra och röra på sig mer. Visste du att endast 4 % av barnen i Sverige som äter och rör sig enligt vad som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten? Det här är inget annat än en tickande bomb, som redan nu får stora konsekvenser i form av en skenande utveckling av diabetes typ 2, ökad psykisk ohälsa och övervikt. Vad beror det på? Och inte minst, vad kan vi göra åt det? För även om utvecklingen på flera sätt verkar gå åt fel håll så finns det en stor rörelse, av föreningar, privata näringslivet och den offentlig sektor som engagerar sig för att vända den här trenden. I detta avsnitt samtalar vi om vilken roll Generation Pep kan ha för att förändra situationen både på system- och individnivå. I en tid där digitala skärmar och smartphones ständigt konkurrerar om våra barns uppmärksamhet, hur gör vi rörelse till ett attraktivt alternativ? Det finns inget facit på hur vi kan ta oss an detta – förmodligen ligger lösningen på flera olika nivåer. Kanske behöver vi tänka nytt och kombinera gaming och fysisk aktivitet? Kanske ligger en del i att skapa tryggare transporter till skolan? Att sänka trösklarna till föreningslivet eller att ge tillgång till mer lek i vardagen? Vad vi vet är att det inte finns en silverbullit, utan vi behöver jobba på alla nivåer samtidigt, för att skapa ett samhälle där det är lätt att röra på sig och äta hälsosam mat. Slutsatsen av det här samtalet, utan att röja för mycket på förhand, är att vi alla behöver bli en aktiv del i folkrörelsen för barn och ungas hälsa. Punkt. Ja juist det, du får också veta vad som egentligen är grejen med styrkelyft...men det är en parentes i sammanhanget.Läs mer om Generation Pep här.
  • 5. Jämlik hälsa på Lindängen

    50:57
    I det här samtalet får du träffa Margareta Rämgård, docent vid fakulteten för hälsa och samhälle och doktor i kulturgeografi, vid Malmö universitet. Du får följa med oss till Lindängen i Malmö, ett område där människor från hela världen möts. Här finns människor med stor kreativitet, drivkraft och drömmar om framtiden. Samtidigt finns problem, vilket bland annat tar sig uttryck i sådant som hög barnfattigdom, arbetslöshet, kriminalitet och ohälsa.Här hittar vi "Hälsofrämjande innovation i samverkan", eller "Jämlik hälsa på Lindängen", som det också kommit att kallas. Ett initiativ från Malmö universitet, där man i partnerskap med aktörer inom näringsliv, idéburen sektor, offentlig sektor och medborgare boende i området jobbar för att alla boende här ska kunna få en god hälsa. Genom en ny typ av roll, en "hälsofrämjare", har man utvecklat olika koncept som tillsammans bidrar till att öka hälsan hos de boende i området.Vi pratade om hur modellen "Jämlik hälsa på Lindängen" utgår från de boendes behov, skapar egenmakt och ökat välmående. Vi pratade också om hur viktigt det är att bygga relationer för att lyckas i samverkan. Kanske det allra viktigaste?Här kan du läsa mer om Jämlik hälsa på Lindängen.
  • 4. Munkmodellen i Tomelilla

    35:43
    Har du också hört att det är något som bubblar i Tomelilla kommun? Från dynamiska inköpssystem, medborgarbudget till holistiska metoder för ekonomisk uppföljning.I det här avsnittet får du följa med i ett samtal med Stefan Persson, utvecklingsstrateg i Tomelilla kommun. Stefan har varit en viktig kugge i att utveckla nytänkande lösningar i vägen framåt mot ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi pratar framförallt om hur Tomelilla kommun använder sig av den så kallade "Munkmodellen" (Doughnut-economics). Det hela började för ett par år sedan då de tog fram ett livskvalitéprogram – där de kombinerade sina mål kring miljö, sociala insatser och folkhälsa. Stefan och hans kollegor fick i uppdrag att följa upp programmet, kanske kunde de använda sig av Munkmodellen för att göra det? Munkmodellen är ett nytt sätt att visualisera ekonomi. Munkekonomi är ett sätt att flytta målet från en linjär ekonomi till ett samhälle som frodas inom de ekologiska gränserna. 2024 går nu Tomelilla kommun in i en byggprocess för en ny grundskola där de tänker använda Munkmodellen som en grund i planeringen. Vi pratade om vad detta betyder i praktiken, hur medborgarna kan bli involverade och vilka effekter den här modellen kan ge för de boende i kommunen.En liten parentes...vi spelade in det avsnittet i källaren av Tomelillas kulturhus, där det största jazzarkivet i Sverige (och kanske hela norra Europa?) finns. Sjukt häftigt egentligen!Mer om det hela här.Och här kan du läsa på om Doughnut economics.
  • 3. Samskapad kultur med STPLN i Malmö

    48:20
    Häng med oss i ett samtal med Sanna Lilie, projektledare på STPLN i Malmö. Vi ses i Stapelbädden, en historisk plats i Malmö, där Kockumsvarvet en gång i tiden reparerade fartyg. Här har STPLN fört arvet vidare med verksamheter som en makerspace och "repair café", och de senaste åren utvecklats mer mot ett kreativt nav för Malmös fria kulturliv. Det här är ett samtal om att möjliggöra ett kreativt rum och ett sammanhang för malmöbor, i en tid av omvandling, där man bjuder in många olika aktörer att ta en plats i bruk - inte där man är konsumenter, utan istället medskapare och ägare av platsen - och det kanske också är så vi behöver tänka mer av inför framtiden för att få en större känsla av att vara medskapare av staden. Sanna beskriver STPLN som facilatorer, eller möjliggörare, för andra att ta ansvar för och leda olika verksamheter. Vi vänder och vrider på hur "Do-it-yourself"-kulturen utvecklats, och hur STPLN kan följa med i tiden. Vad är STPLN:s nästa steg? Hur ska de fortsätta med att ge kraft till alla initiativ som bubblar i Malmö? Du får också höra våra tankar om betydelsen av "tredje platsen", en plats där vi kan släppa ned axlarna, vara oss själva och få känna tillhörighet. Vill du veta mer om STPLN? Eller kanske hitta en plats att skapa ditt nästa kulturella projekt eller företag. Besök gärna deras hemsida, eller varför inte ta en tur förbi och använd deras co-working space!