Nisse presenterar: Världens bästa poplåt

Hajen fyllde 50 2025 och det är värt att fira. Med två avsnitt! Den här delen är ett förord till del två som är det egentliga avsnittet. Låter det krångligt? Tänk som Cannon gjorde med Missing In Action! Första filmen är egentligen en uppföljare till tvåan men båda är Chuck Norris. Vet inte om den liknelsen håller, men i alla fall. Det här är del ett av Hajens födelsedagsfest och den handlar om John Williams, kompositör och musiker med daddy issues, och om att göra musiken till en huvudroll i en film. Avsnittet handlar också om Carl Gottlieb, manusförfattare med daddy issues, och om att skriva världens bästa manus på förmiddagarna och spela in filmen på eftermiddagarna. Och det blir musik såklart!Filmmusiken från Jaws John WillamsPeter Gunn Henry Mancini, John WilliamsStar Wars (Main Titles) John WilliamsSuperman (Main Titles) John WilliamsMy Old Man The Smothers BrothersTheme from Mash Henry ManciniFather and Son Peter Gabriel

En redogörelse för vilka låtar som är med och inte med i avsnittet om Dr. Bob och Mr. Hund. Det här kommer inte på tentan.

Bob Hund var världens bästa popband. Nu har de hållit sin avskedskonsert och det finns en hel del som talar för att de kommer vara såpass mot strömmen och annorlunda och banbrytande att de låter avskedskonserten vara deras sista konsert. De har sagt farväl och adjö och det är både sorgligt och glädjande samtidigt. Jag har älskat Bob Hund sedan den fjärde december 1993. För första gången ifrågasätter jag min kärlek till Bob Hund. Går nära dem och mig själv och vår relation och det känns som att det finns ett morrande skavande dissonant ackord under ytan under den andra ytan under den yta som gömmer avgrunden. Det finns minnen som ingen minns. Själar som bara verkar reas ut men som är en lockvara som mer är locket på än av. Det här är ett autofiktionellt farväl till hundarna, en trippel litteraturanalys, en tre timmar lång resa inåt för att se om det finns något inre Bob Hund och inre podcasterpratare. Det här är berättelsen om en stad som färändras, om ett band som tillsammans med sin publik rör sig från vilka de var 1993 och om ett annat som tillsammans med mig står still. Kent och Bob Hund. Det är gonzopodd. Det går inte att separera mig från objektet. Eller er. Ett avsnitt som är fiction och saklig rapportering samtidigt. Det finns saker som kan väcka känslor. Om du mår dåligt av att höra om självskadande, missbruk, Phil Collins, ätstörningar, självhat eller våld och sex så är det här nog inte avsnittet för dig. För er andra? Häng med. Vill ni förbereda er och läsa kurslitteraturen innan ni lyssnar så är den The Strange Case of Dr. Jekyll and Mr. Hyde och Rödluvan.Låtlistan blir ett eget avsnitt.

Det finns en dokumentär i flera delar på SVT om män som söker efter vad det innebär att vara man och bara hittar tomhet. Bitterhet. Och förebilder som är lika vilsna. Sväva och jag tittar på första delen av Priset män betalar. Se den först! Eller se den sen. Inte så mycket popmusik i det här avsnittet. Mer förtvivlan. Triggervarning som fan. Övergrepp diskuteras.

Drömmer ni om somrar ni haft och ungdom ni haft? Saknar ni 80-talets reverb och feta virveltrummor? Undrar ni varför Bryan Adams alltid lyckas ta sig in i din strömmade musik så snart algoritmerna tar över?Här är avsnittet för dig! Vi tar en titt på Bryan Adams och ståller oss frågan om hans glory days bästa summer egentligen inte var the summer of '69 utan Donna Summer. Det kan nämligen ha varit så. Avsnittet handlar också om världens mest underskattade gitarrist och om Bryan Adams nattsvarta själsliga mörker, Den här podden genomgår någon sorts förvandling. Traditionella avsnitt som detta kommer blandas med avsnitt som inte är lika hårt manusbundna men det blir säkert bra. Förnyelse är bättre än att stannar kvar i ungdomens sommar för alltid. Eller hur?

Vi minns Ozzy. Föds på nytt. Han var världens bästa sångare, vad än musikjournalisterna inbillar sig. Med Sväva och Nils.

Sverige. Sverige är en saga och Sverige är för jävla bra och Sverige är schlager. Melodifestivalen betydde något och en gång betydde den nästan allt. Det här är berättelsen om Sverige mellan ABBA och Friends. Landet som lämnade neutralitetens skam och och vann i Waterloo, en vinst som kändes som en vinst om du inte var Sillstryparen från Göteborg som kände det som en förlust, och som sökte samma eufori på samma sätt till 2001 och som förlorade sig själv när det insåg att det inte kommer att gå. Melodifestivalen som myndighet. Utrikespolitik. Kulturkanon. Om Christer Björkman, om Televerket, om berättelsen som blev för många berättelser och som tog den andra chansen. Musik av Lasse Holm, Eddie Meduza, Christer Björkman, Olle Ljungström, Afro-Dite, Kylie Minogue och New Order.

Ett tvådelat avsnitt som är första delen av några om texterna i melodifestivalen. De är ju erbarmliga. Varför är det så?Det här avsnittet handlar om Eurovisions historia och varför vårt land verkligen gillar att vinna den där tävlingen. Andra halvan av avsnittet handlar om varför det här avsnittet dröjt. Andra halvan av avsnittet är lite mer personligt än jag brukar hålla det men ni lyssnare kan gott få reda på vad jag sysslar med när jag inte pratar popmusik och få en liten inblick i hur diskriminering kan fungera inom akademin. Om att stanna i lådan och bara drömma om rock n roll istället för att spela den. Häng med! Det blir schlager!