ITO - Inställning till Omställning

För Matilda Iverlund ligger inställning till omställning nära vardagen. Paper Province navigerar som kluster och samverkanspart mellan olika aktörer, med målet att bidra till den omställning som behövs. Hon beskriver dem som en samlande kraft för värdekedjan.Matilda är vd på Paper Province, ett kluster inom skogsindustrin. Skogsindustrin har enligt henne i mycket gått före, både när det gäller att minska utsläpp och att ta hand om restvärden från den skogliga råvaran, men hon säger att vi kan göra så mycket mer. Sveriges strikta miljölagstiftning har gett ett försprång, och det är också något att förvalta.Kopplingsbox och sambandscentralMatilda tycker att man kan se Paper Province som en kopplingsbox eller en sambandscentral. Organisatoriskt är de en ekonomisk förening, och den som är med ska få medlemsnytta genom att delta i ett nätverk, synas i det och få kontakter. Paper Province vet vad bolagen och organisationerna gör och kan ge rollspecifik rådgivning. Som kluster kan de vara ganska neutrala, eftersom de inte har något ekonomiskt särintresse, och det gör mötesplatserna ganska ofarliga att delta i.Tillit byggs vid fysiska mötenPaper Province är delvis offentligt finansierat, och Matilda ser resultatspridning som ett grundsyfte. Men ibland behöver man träffas personligen för att bygga tilliten och komma till nästa nivå, och det kan öppna oväntade dörrar. Minst ett fysiskt möte varje kalenderår är den lägsta nivån, och helst vill man ha flera relationskopplingar till ett företag. Matilda berättar om ett medlemsföretag hon träffade på en extern mötesplats. Hon ställde frågor om hur det gick och vad de ville expandera, och skickade efteråt ett mejl och ringde, vilket ledde till några möten med en internationell aktör i nätverket. Det blir lite handpåläggning, som hon uttrycker det.Prestige är en faraAtt ta udden av prestige är enligt Matilda en viktig del, eftersom omställning är en samarbetssport. Flera initiativ kan passa på varandra, och vissa saker växer över tid eller behöver gå lågintensivt parallellt. Prestige är en fara, säger hon, om man är för inbunden och håller för hårt. Hon pekar också på att Sverige sedan länge har en kultur av storbolagssamverkan.Omställning och konkurrensPå frågan om en framtidsspaning säger Matilda att hon ser en tillbakagång i den europeiska politiken. Under The Green Deal handlade det om den gröna omställningen, och nu handlar det kanske mer om omställning och konkurrens, men hon tror att de går hand i hand. Det viktigaste är att vara i sin samtid. Oavsett om politiken ger medvind eller inte behöver man fråga sig vad ens roll är, eftersom man är på en omställningsresa som bara får andra ord.Skogen i byggnader som står längeSom avslutande uppmaning lyfter Matilda att skogen kan användas som råvara till ännu högre förädlingsvärde. Hon nämner byggande, sådant som ska stå över väldigt lång tid, och är helt övertygad om att man kan göra mer. Det kräver en kraftsamling från aktörer man traditionellt inte har jobbat så nära, som beställare, arkitekter och byggbolag. Hon kallar det en spännande samhällsutmaning.

För Noah Öberg handlar inställning till omställning om att våga tänka nytt. Hela syftet med det Biodiv gör är att driva på en typ av omställning, säger han. Hampus Eriksson beskriver det som ett intresse för att göra något nytt och hitta lösningar på de utmaningar som företag har idag.Noah är vd och Hampus är CTO på Biodiv, som bygger verktyg för att sätta ett värde på naturen. Utgångspunkten är CLIMB, ett sätt att räkna på påverkan som ett antal stora bolag, främst gruvbolag, tog fram. Det blev ett väldigt avancerat Excel-ark, och där kom Biodiv in och sa att det går att göra bättre.Från Excel-ark till scenarier på en kartaSka man planera till exempel en väg runt en gruva vill man kunna jämföra scenarier, både för naturen och för ekonomin i projektet. I ett Excel-ark måste man göra allt om för varje scenario, och man får bara siffror, inte en bild av hur det ser ut. Med Biodivs verktyg går det mycket fortare, säger Noah. Ibland är det motiverat att lägga lite extra i förväg, så att man slipper kompensationsåtgärder som kan bli ännu dyrare.Alla som tar mark i anspråkBiodivs målgrupp är alla företag och projektägare som tar mark i anspråk på ett eller annat sätt, med andra ord behovsägarna. Många har hört talas om CLIMB, men väldigt få har kommit igång. Noah menar att det är bra att vara igång även om det inte finns krav idag, eftersom krav kan komma och eftersom man kan visa att man har tänkt på naturen. I England finns krav redan på villatomtnivå. Tidigt i planeringen kan en projektägare själv jämföra platser, till exempel minus tio CLIMB-enheter för ett vindkraftverk på ett ställe och minus femtio på ett annat.Om Trafikverket och Svenska Kraftnät anammade CLIMBPå frågan om en drömkund nämner Noah Trafikverket eller Svenska Kraftnät, två aktörer i offentlig sektor som exploaterar mycket natur. I princip alla ekologkonsulter i Sverige jobbar på ett eller annat sätt med dem, eftersom det hela tiden byggs vägar och dras nya kraftledningar. Det behöver inte bli kunder, säger han, men om de började anamma CLIMB skulle kraven i Sverige bli något helt annat och bredare. Själv tycker han att svaret inte är oväntat, bara väldigt tydligt.Från CLIMB till hela arbetsflödetHampus berättar att Biodiv startade för att CLIMB var en manuell och tidskrävande process. Excel-dokumentet hade flera tusen rader data, och en projektledare eller en politiker i en kommun vill ha ett annat språk att få en rapport i. Noah säger att de båda är utvecklare och kom i kontakt med Ecogain i Umeå, ett av bolagen som tog fram metriken. Plattformen har sedan breddats till bland annat en AI-tjänst, en app för inventeringar i fält och hjälp med att skriva rapporter.Ett rutinsteg i stället för ett hinderJust nu håller Biodiv på att sälja brett, med fokus på Sverige, men Noah säger att de också har funderat på England där regelverket redan finns. Så snart det finns krav på eller önskemål om en naturvärdesinventering kan man börja jobba med CLIMB, eftersom det bygger på den metodiken, och det gäller små företag också. Noah vill vara tydlig med att Biodiv inte vill vara ett stort och kostsamt hinder när man ska bygga något nytt. Det ska vara så smidigt det går, något man gör av rutin för att förstå.

För Fredrik Tärneberg handlar inställning till omställning om öppenhet och vilja att testa nya saker. Han ser det som en styrka att Sverige är bra på just det, och att vi behöver fortsätta utmana oss själva. På Södra Innovation är det hans vardag. Han letar efter behov inom Södra och efter nya lösningar som kan göra affären, industrin och skogsbruket bättre.Fredrik har samarbetat med Ignite Nordic i ungefär sex år. Under den tiden har han sett hur Södra blivit alltmer öppet för korta piloter och för att utmana det egna sättet att arbeta.Drönare på vedgården, och en pilot som fick ett andra försökSäkerhet är en kärna i Södras verksamhet, och Fredrik ville utmana sättet som veden mäts på. I stället för att en person går bland lastbilar och hjullastare för att mäta vedhögar och barkhögar kan en drönare göra jobbet, och datan kan dessutom komma in oftare. Genom Ignite hittade Södra ett bolag med IT-lösningen för att mäta effektivt, och en sexmånaderspilot genomfördes. IT-lösningen var tillräckligt bra, men förståelsen internt fanns inte riktigt på plats och Södra såg inte hur flygningarna skulle lösas på egen hand.Två år senare kom frågan upp igen. Nu har en ny pilot gjorts och det ser ut som att drönarmätningen blir ett arbetssätt. Fredrik lyfter att det ibland är små, mänskliga saker som gör att något inte går vidare, och att Södra är bra på att dokumentera. Det fanns en rapport om hur arbetet gjordes första gången, så nästa försök inte behövde göra exakt samma sak igen.En bank med nästan 400 bolagSödra har byggt en struktur för att samla behov från hela organisationen, genom intervjuer, möten i korridorerna och intranätet. Alla möten med startups sparas på ett och samma ställe. Där finns över 300 bolag, nästan 400, och det gör det enkelt att matcha ett nytt behov mot bolag som kan vara relevanta.Ursprungsgarantier och andra oväntade mötenEn Ignite-dag innebär ofta fem till sju möten på tjugo minuter vardera. Ett av dem var ett bolag med en lösning kring ursprungsgarantier för Södras elförsäljning. Det låg lite utanför det Fredrik vanligtvis tittar på, men ansvarig för Södras elförsäljning hade aldrig hört talas om lösningen. Efter två eller tre möten tittar de nu på avtal och på om en liten pilot kan vara ett sätt att komma igång.Rätt person med mandat och tidPå frågan om vad som saknas i systemet lyfter Fredrik två saker. Lagstiftningen skulle ibland kunna vara enklare, till exempel när det gäller tillstånd för drönarflygning. Och organisationer behöver människor som har mandat och tid att driva den här typen av arbete, gärna flera, så att det inte blir ett tillägg ovanpå den ordinarie rollen. För den som äger ett behov ska samarbetet med en startup kännas som energi och framdrift, inte som en belastning.Råd till storbolag och startupsTill storbolag som vill börja arbeta med startups är Fredriks råd att först prata om det internt. När viljan kommer uppifrån blir det mycket enklare att göra det till ett arbetssätt, och att avsätta lite tid och personal hjälper. Man kan också ta hjälp av en partner som Ignite för att sålla fram ett bra underlag. Titta inåt, se vilka behov ni har, och börja sedan titta utåt.Till startups är hans råd att ställa frågor. Varför har den här personen valt att träffa just mig, och vad söker bolaget? Då förstår startupen behovet innan pitchen börjar. Det hjälper också att göra sin läxa innan mötet och läsa på om vem man ska träffa och vad företaget gör.

För Linda Nyström handlar omställning om att våga tänka nytt, hitta smartare och mer hållbara lösningar och samtidigt ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som redan finns. Genom samverkan mellan olika aktörer kan man driva utvecklingen och få konkurrenskraft och hållbara produkter och tjänster på marknaden.Linda är vd för Skogstekniska klustret. Det startade för att koppla ihop teknikföretag med forskning och stora skogsbolag, som hon beskriver som potentiella kunder. Klustret lyssnar in vilka utmaningar skogsbruket har och letar efter aktörer som kan bygga lösningar, ny teknik och nya innovationer.Ett gemensamt behov som blev en pilotLinda berättar om ett case där klustret gick ihop med flera storbolag bland medlemmarna. De hade ett tydligt gemensamt behov, som skickades in i projektet Innovationspiloter för att hitta startups och små och medelstora företag med en lösning. Ignite och Uminova Innovation hjälpte till att sålla. Enligt Linda var det från början ett trettiotal företag, som blev tretton och sedan sex. De sex fick träffa sex storbolag, och efter utvärderingen ville man samarbeta med två av dem.Fler storbolag, delad kostnad och någon som tar ledningenNyttan för storbolagen var att de var flera. De kunde hjälpas åt att sätta kravspecifikationen och dela på kostnaden för piloten, och någon av dem var extra driven, tog ledarrollen och lade mer tid på projektet. Det gjorde det lättare för fler att hoppa på. Linda har också arbetat i piloter med ett storbolag och ett litet företag, och det kan fungera jättebra. Med fler parter väcks fler frågor, och det kan ge synergieffekter och starkare tillit.Att våga berätta om sina behovEn av basfaktorerna, säger Linda, är att våga berätta om sina utmaningar och behov. Lyfter någon handen och säger att man kört fast finns det sannolikt fler med samma problem, eller någon som kan hitta startups med lösningar. Hon beskriver startups som en otroligt bra resurs för storbolag, eftersom de är agila och snabba på att ställa om efter kundens behov. Kan man göra en kravställning och skicka in den för att matcha vill hon fortsätta med det.PrecisionsskogsbrukPrecisionsskogsbruk är ett ord Linda säger att de pratar mycket om, och det handlar om att använda resurserna så bra som möjligt. När ett träd tas ut vill man helst veta vad det ska bli i slutändan, och det kräver data om trädet och om hela kedjan ut till sågverken och vidare förädling. Som exempel nämner hon att stockar traditionellt kapas i vissa längder, men att en krök eller kvist kan göra en annan längd bättre. Hon säger också att det samlas in mycket data om biologisk mångfald, men att branschen är dålig på att kommunicera vad som görs, till exempel att högstubbar och död ved sparas.Våga testa och dela det som går felLindas uppmaning är att våga se möjligheterna och lyssna in vad andra har gjort. Även en misslyckad pilot ger mycket lärdom, och hon tycker att vi är dåliga på att dela det som går fel. "Det har utvecklats mycket bra innovationer genom misslyckande", säger hon. Den som har en ny innovation som kan passa skogsnäringen är välkommen att höra av sig till Skogstekniska klustret. "Teknisk utveckling i alla dess lag är varmt välkommet."

Offentlig sektor har ett rykte om sig att vara långsam och trögrörlig, men Marit Finch-Westin har sett motsatsen gång på gång. Hon menar att problemet sällan handlar om vilja, utan om att organisationer saknar en startpunkt. I det här avsnittet pratar vi om vad som krävs för att en kommun ska våga testa något nytt, och varför tillit till det man inte vet är själva kärnan i omställning.Marit Finch-Westin är projektledare för offentlig sektor på Ignite Nordic och coachar startups och kommuner i samarbeten som annars sällan hade kommit till stånd. Innan Ignite var hon näringslivsdirektör i Eskilstuna kommun, en erfarenhet som format hennes syn på glappet mellan strategi och det som faktiskt händer på måndag morgon.Att förhålla sig till det man inte vetVi är vana vid att först förstå problemet, bestämma lösningen och göra en plan innan vi genomför den. Men många av dagens stora samhällsutmaningar fungerar inte så. Marit menar att omställning handlar om att skapa en riktning och börja göra saker, trots att man inte vet exakt var man landar.Budget, mandat och förankringFör att en offentlig organisation ska våga börja krävs tre saker, en idé om budget, ett tydligt mandat och förankring på flera nivåer, från ledning till de som faktiskt äger behovet i verksamheten. Marit rekommenderar att involvera upphandling och IT redan från start, inte som sista steg. Piloter kostar ofta mellan 50 000 och 300 000 kronor, många hamnar runt 100 000.Uppsalahem och Destination UppsalaNär rätt personer möter ett verkligt behov kan det gå förvånansvärt fort. Destination Uppsala minskade nedskräpningen kring Valborg genom ett snabbt test. Uppsalahem har jobbat systematiskt med allt från trygghet till energibesparing, med tydliga beslutspunkter för vilka tester som ska skalas. Ett exempel Marit lyfter är en vattenbesparingslösning i tvättstugorna. Den mättes först i sparad vattenförbrukning, men när elpriserna steg visade det sig att energibesparingen var det som faktiskt gjorde att investeringen gick att räkna hem.Offentlig sektor som marknad för startupsEn vanlig myt är att offentlig sektor är för komplicerad för unga bolags första kunder. Marit ser motsatsen, en lösning som fungerar för en kommun fungerar oftast för fler. Mindre kommuner behöver inte uppfinna hjulet på nytt, de kan återanvända det större kommuner redan testat, genom plattformar som SKR:s och genom att Ignite fungerar som en neutral mellanhand mellan startup, kommun, akademi och etablerade bolag.Mod, tillit och att börja i liten skalaMarits viktigaste råd till offentliga aktörer, bli modigare. Våga gå utanför invanda arbetssätt och lita på kunskapen som redan finns runt omkring er. Man behöver inte veta exakt var man landar, men man behöver veta åt vilket håll man vill. Omställning händer inte när strategin skrivs. Den händer när någon vågar göra något annorlunda.

Richard Larsson har jobbat länge med affärsutveckling och förändringsarbete, och numera som projektledare för en del av projektet Innovationspiloter för omställning. Han är van vid att stå mitt i mötet mellan agila startups och trögrörliga organisationer. I det här avsnittet fokuserar vi på det som sällan syns i PowerPoints: det mänskliga.Förstå, acceptera och göraRichard beskriver förändring i tre steg: man måste förstå vad som ska hända, acceptera det och sen faktiskt börja göra. Det låter enkelt, men varje steg är ett hinder i sig. Organisationer tenderar att fastna i det första steget och tro att mer information löser problemet. Det gör det sällan.Krocken mellan startup och maskineriEn av de tuffaste utmaningarna är när agila startups möter offentliga organisationer som är byggda för repetitiv säkerhet, upphandlingar och kontroll. Det är inte fel att organisationer fungerar så, men det kräver att någon på kundsidan har mod att bryta mönstret. Och mod räcker inte alltid. Det krävs också mandat.Släpp testballonger, inte raketerRichards viktigaste råd till organisationer som vill förändras: börja litet. Gör inga stora grejer. Skapa ett internt klimat där medarbetare kan testa tillsammans med startups och lösningsleverantörer utan att varje initiativ måste vara ett beslutat projekt med fullständig riskanalys.Varför kulturen är alltEn organisation som bestraffar misstag kommer aldrig att innovera. Richard pratar om vikten av att bygga en förlåtande kultur, där det är okej att säga att det här funkade inte, och gå vidare utan att leta syndabockar.

Camilla Jägerving Isaksson är utvecklingsstrateg på Umeå kommuns äldreomsorgsförvaltning, med spetskompetens inom tjänstedesign och användardriven innovation. Sedan 2021 har hon lett arbetet med Seniortorget och Digitala Seniortorget. Hennes utgångspunkt är enkel men sällan tillämpad: hur vi ställer frågorna avgör vilken drivkraft vi skapar.Frågan som förändrade alltI stället för att fråga sig hur kommunen kan minska behovet av äldreomsorg ställde Camilla och hennes team en helt annan fråga: vad behöver äldre i Umeå för att leva ett självständigt och gott liv utan insatser från äldreomsorgen? Det är inte samma sak. Den första frågan leder till neddragningar och försvar. Den andra skapar nyfikenhet, kreativitet och en vision om Umeå som en stad att åldras i på riktigt.Civilsamhällets styrkaUmeå har ett exceptionellt starkt civilsamhälle, men många föreningar saknade verktygen för att nå ut till seniorerna. Digitala Seniortorget löser det. Plattformen fungerar som en digital anslagstavla där föreningar och arrangörer kan publicera sina aktiviteter och nå de seniorer som annars aldrig hade hittat dem. Sedan lanseringen i april 2023 har över 5 000 arrangemang genomförts och mer än 250 unika arrangörer finns på plattformen. Deltagande skapar gemenskap, och gemenskap bygger ett tryggare samhälle.Byggt tillsammans, inte beställtNär kommunen insåg att en digital plattform behövdes vägrade de att bara köpa en färdig produkt. I stället byggde de Digitala Seniortorget tillsammans med seniorer, civilsamhälle och startup-bolaget Umigotech. Det gav tio hjärnor i stället för en, och resulterade i en lösning skräddarsydd efter verkliga behov snarare än antaganden. Det digitala är aldrig ett mål i sig. Det är ett medel för att öka möjligheten att delta i samhället.Framtidstro som arbetsverktygOmställning låter ibland som ett oändligt berg att bestiga. Camilla vill ändra på det. Vi är inte i början. Vi har redan kommit en bit på väg och vi behöver stanna upp, titta på vad vi faktiskt har åstadkommit och fira det. Framtidstro är inte naivt. Det är en förutsättning för att orka fortsätta.

Ellen Grahn är innovationsledare på Umeå kommun och har i många år jobbat med att skapa förutsättningar för förändring inifrån en av Sveriges större kommunala organisationer. I det här avsnittet pratar vi om vad det egentligen innebär att leda innovation när du inte kan bestämma allt själv.Nyfikenhet som grundförutsättningEllen menar att nyfikenhet är avgörande, inte som ett mjukt ord för trivsel, utan som en konkret arbetsförutsättning. En organisation som inte ger utrymme för nyfikenhet stänger av sig från de lösningar som finns runt hörnet. Det gäller att röra sig i mellanrummen, mellan avdelningar, mellan sektorer, och mellan perspektiv.Delat ledarskap, inte ensam hjälteGamla hierarkiska strukturer räcker inte till när utmaningarna är komplexa. Ellen tror inte på den ensamma ledaren som pekar ut riktningen. I stället behövs ett delat ledarskap där fler, på olika nivåer och med olika kompetenser, tar ansvar tillsammans. Det kräver mod från organisationen att faktiskt tillåta det.Digitala Seniortorget som exempelUmeå kommuns äldreomsorgsförvaltning är ett av Ellens favoritexempel. I stället för att låta personalbristen och krisen definiera arbetet valde de att fokusera på det positiva: friska, socialt aktiva äldre. Digitala Seniortorget är resultatet av ett modigt samarbete med förenings- och näringsliv, och det fungerar.Berättelsernas kraftEllen lyfter fram något som ofta underskattas i förändringsarbete: berättelserna. Data visar vad som händer, men det är de mänskliga berättelserna som skapar rörelse. En medarbetare som förstår varför en förändring spelar roll för en riktig människa är mer motiverad än en som bara sett ett cirkeldiagram.