Idéer som förändrar världen

Idéer finns det gott om – men varför är det bara vissa som förändrar världen? Vad händer när vi går från att veta att något fungerar till att förstå varför? Och varför började människor inte använda sig av kunskap för att skapa tillväxt före 1700-talet?Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, tar avstamp i 2025 års ekonomipristagare Joel Mokyrs forskning och förklarar hur kunskap blir till verklig förändring.Foto: Johan Persson.

Den genetiska koden innehåller instruktioner för vilka proteiner som ska tillverkas i cellerna. Det tog forskarna flera decennier att lära sig tolka denna kod, men i cellen sker processen automatiskt med hjälp av en slags “kodläsare” som kallas ribosomer, vilka också bygger upp proteinerna.Vi vet fortfarande inte exakt hur ribosomerna fungerar i detalj – men tack vare bland andra Nobelpristagaren Venki Ramakrishnan vet vi idag mycket mer. I ett samtal möter vi honom för att prata om gener och celler. Och om varför Nobelpriset inte alltid är så bra för forskare som man kan tro.Foto: Ashish Ailawadi/© Nobel Prize Outreach.

Malaria är en av världens mest envisa sjukdomar. Trots nya mediciner och behandlingar fortsätter den att slå tillbaka – vissa behandlingar är svåra att använda, farliga, eller tappar snabbt sin effekt när parasiten blir resistent. Varför är malaria så svår att besegra? Parasitologen Ellen Bushell berättar om sjukdomens komplexitet och om de metoder som faktiskt fungerar. Hon förklarar vad forskarna har lärt sig, och varför det fortfarande finns hopp om att en dag vinna kampen mot malaria.Foto: Mattias Petterson/UmU.

Benjamin List tilldelades Nobelpriset i kemi 2021 för sin forskning om katalys – kemiska reaktioner som kan förvandla vanliga ämnen till användbara kemikalier. Katalys har gjort att vi kan ge fler människor mat och värme, bota sjukdomar och driva färdmedel längre och effektivare. List berättar här om hur det fungerar. Och om sin dröm – en reaktion som använder ljus för att omvandla koldioxid till syre och kol. Foto: Stefan Bladh.

Doris Lessing hade ett unikt sätt att se på världen, och i sina böcker fick hon sina läsare att se världen ur nya perspektiv. Hon var verksam i över femtio år och skrev över femtio romaner, och hennes författarskap blandar medkänsla med klarsynthet, omsorg och skoningslös uppriktighet. Författaren och journalisten Clara Törnvall berättar om en Nobelpristagare som gick sin egen väg och lät oss andra följa med. Foto: Sofia Runarsdotter.

Alla människor börjar som en enda cell – det befruktade ägget. Den enda cellen börjar sedan dela sig och utvecklas till ett embryo och så småningom till ett foster, och när vi är vuxna har vi nästan 40 tusen miljarder celler i kroppen. Hur går det till när livet börjar växa? Hur vet cellerna vad de ska bli, och vad kan gå fel? I det här avsnittet berättar embryologen Fredrik Lanner om de allra första stegen i livets utveckling.Foto: Ulf Sirborn

Ekonomisk forskning handlar om allt vi gör – som individer och som samhälle. Den kan hjälpa oss att lösa klimatkrisen, minska fattigdom, hantera pandemier och fatta smartare beslut i vardagen. Ekonomen och filosofen Erik Angner, som skrivit boken En bättre värld är möjlig, guidar oss genom hur ekonomiskt tänkande kan förenkla livet, skärpa besluten och bidra till en bättre värld.Foto: Rickard Kilström.

Galaxer är universums största strukturer och de har ett rikt inre liv, med vindar, jetstrålar, gasmoln, komplexa molekyler, strålning, planeter, svarta hål, mörk materia – och förstås stjärnor som föds, lyser och dör. Tillsammans med astronomen Susanne Aalto utforskar vi galaxernas hemligheter, och lär oss hur man upptäcker det som inte går att se. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Fysikens standardmodell beskriver alla partiklar och krafter vi känner till – men länge var det en bit som saknades – den så kallade Higgspartikeln. Den förutsades teoretiskt på 1960-talet, men det var först 2012 som forskare vid ATLAS- och LHC-experimenten vid CERN i Schweiz kunde berätta att de hittat den. En av forskarna som varit med och letat är Sara Strandberg. Här berättar hon om hur jakten efter partikeln gick till. Och om varför den är så viktig att forskarna ville bygga världens största partikelaccelerator för att hitta den. .