Idéer som förändrar världen

Fysikpristagaren Felix Bloch konstaterade att supraledning var så svårt att förklara att det inte kunde finnas. Och självaste Einstein gav upp att hitta en förklaring innan han ens försökt. Men dagens gäst, Annica Black-Schaffer, kan både förklara vad supraledning är och vad det används till. För även om det krävdes en dubbel Nobelpristagare för att förklara teoretiskt så har supraledning funnits praktiskt i över 100 år, och det är fortfarande ett av fysikens mest fascinerande områden – med koppling till allt från kvantfysik till leviterande tåg, partikelacceleratorer och magnetkameror..

Hur tänker en robot? Ofta tänker vi på artificiell intelligens som programvara som vi interagerar med på en skärm, men vad händer när AI får en kropp? Det kan låta som science fiction, men faktum är att vi redan har förkroppsligad AI omkring oss, i allt från gräsklippare till självkörande bilar och smarta hushållsapparater. Robotforskaren Amy Loutfi berättar om hur man bygger robotar, vad de lär oss om artificiell intelligens – och om hur man kan använda lek för att få dem motiverade.

5G – vad är det? Och hur fungerar egentligen den trådlösa teknik som gör att vi kan vara uppkopplade nästan var vi än är. En teknik vi använder precis hela tiden (du använder den förmodligen precis just nu när du läser det här) och som är så smidig att det känns som att den sköter sig själv. Trådlös teknik-forskaren Emil Björnson berättar om idéerna, innovationerna och ingenjörskonsten bakom det bekväma surfandet..

Varför är vissa länder fattiga medan andra är rika? Enligt 2024 års ekonomipristagare är det avgörande inte geografi, naturresurser eller kultur – utan institutioner. Men vad betyder det? Och vad är skillnaden mellan bra och dåliga institutioner? Och vilken roll spelar de för demokrati och välstånd? Anna Seim, professor i nationalekonomi och vice riksbankschef, berättar här om hur forskningen på området hjälper oss att förstå – och förändra – ekonomin på nya sätt..

Vi tänker inte på batterier som ofta som vi borde. Utan den utveckling de varit med om hade vi aldrig orkat bära runt på våra datorer. Och våra mobiltelefoner hade fortfarande krävt väskor. Batteriforskaren Erik Berg berättar här om hur det Nobelprisbelönade litiumjonbatteriet revolutionerade tekniken och gjorde den trådlösa världen vi lever i möjlig..

Vi ser med ögonen, men också med hjärnan. Det krävs ett komplicerat system av receptorer, nervsignaler och hjärnceller för att omvandla synintryck till upplevelser av världen. Både vad vi ser, vad vi inte ser och vad vi tror att vi ser beror på hur det här systemet bryter ner och bygger upp bilderna av världen som når våra ögon. Synforskaren Rune Brautaset förklarar hur det hela går till och hänger ihop..

De senaste två hundra åren har ökad produktion har skapat ekonomisk tillväxt som gjort världen rikare och rikare. Men betyder det att alla också fått det bättre? Hur länge kan ekonomin fortsätta att växa? Och vad händer om tillväxten slutar? Ekonomen Klas Eklund förklarar vad tillväxt är, varför den är viktig och hur vi kan göra utvecklingen mer hållbar så att vi kan fortsätta få det bättre utan att förstöra planeten..

Värmedöd, fjärilsvingar, mutanter och biologins bad boy – Idéer som förändrar världen firar hundra med ett specialavsnitt där komikern Emma Knyckare snor åt sig programledarrollen från Gustav Källstrand och ställer honom till svars. Med förändring som röd tråd lyfts exempel på upptäckter, nytänkande och idéer hämtade från Gustavs bok ”Tänk som en Nobelpristagare”..

Hur väger man fakta och ideologi mot varandra som politisk beslutsfattare? Och hur bygger man praktiska beslut på värderingar och övertygelse? Annie Lööf berättar om ställningstaganden och dilemman när ens idéer möter verkligheten, och om hur viktigt det är att både hålla fast vid sina värderingar – och kunna ändra åsikt i ljuset av nya fakta..