Idéer som förändrar världen

I en 27 kilometer lång tunnel hundra meter under marken, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike, finns världens största maskin – den stora hadronkollideraren vid CERN. Där färdas protoner varv efter varv innan de till slut kolliderar och skapar nya partiklar. I det här avsnittet besöker vi CERN och träffar bland andra forskaren Sara Strandberg. Hon jobbar med att utforska materiens minsta beståndsdelar och försöker ta reda på vad de kan lära oss om universums förflutna. Och dess framtid.Foto: Brice, Maximilien: CERN.

Få författare har skildrat livet i en diktatur så poetiskt och konkret som litteraturpristagaren Herta Müller. Hennes romaner om förtrycket och förföljelsen i Ceaușescus Rumänien är mörka, men rymmer också en språklig lekfullhet och en djup humanism. Poeten och författaren Cecilia Hansson berättar om sina möten med Müller. Och tipsar om hur man kan ta sig an hennes författarskap. .

När Einstein hade fel så hade han fel på intressanta sätt. Hans beskrivning av kvantsammanflätning var tänkt att visa hur absurd kvantfysiken var – något så absurt kunde inte finnas i verkligheten. Men 2022 gick Nobelpriset i fysik till forskare som visade att sammanflätningen fanns på riktigt, och att den dessutom kan användas. Vi träffar fysikern Jan-Åke Larsson, som förklarar vad sammanflätning är. Och hur man kan använda fysikens största mysterium för att bygga datorer..

Upptäckten att vi kan utvinna energi från atomernas inre ledde både till drömmar om obegränsad tillgång på elektricitet och mardrömmar om strålning och radioaktivt avfall. Teknikhistorikern Anna Storm berättar om hur våra idéer om kärnkraft påverkar både hur vi ser på tekniken och hur vi använder den – liksom hur vi hanterar spåren som kärnkraften lämnar efter sig..

Hur går det internationella samarbetet kring nedrustning och humanitära insatser egentligen till? I det här avsnittet träffar vi ambassadör Magnus Hellgren, Sveriges ständige representant vid FN i Genève, som tar oss med bakom kulisserna. Han berättar om hur man förhandlar fram avtal för att skapa en fredlig världsordning baserad på regler – och om att ett av diplomatins viktigaste verktyg är förmågan att lyssna..

Vi människor letar alltid efter samband i det som sker, och forskningens roll är att skilja på samband som är verkliga och de som bara är sammanträffanden. Men hur går det till? Och vad händer när forskning som vi trodde stämde inte går att bekräfta i nya studier? Anna Dreber Almenberg, professor vid Handelshögskolan, berättar om hur vi vet att forskningen går att lita på – och om hur vi kan räkna ut på förhand hur troligt det är att en upptäckt stämmer..

Vi bär alla omkring på hela mänsklighetens historia i våra gener. När forskare tittar på DNA från oss som lever idag och jämför med arvsmassan från människor som levde för tiotusentals år sedan uppstår en ny bild av människans utveckling – en bild präglad av variation, blandning och mångfald. Genetikern Mattias Jakobsson om hur tekniken som Svante Pääbo fick Nobelpriset för används för att förstå hur vi människor blev som vi är..

Vi minns på många olika sätt. Händelser, fakta, personer, intryck, känslor – vad vi kommer ihåg påverkas av mängder av faktorer – precis som allt det vi glömmer. Hur går det till när minnen sparas i hjärnan, och hur går det till att plocka fram dem? Kan vi få ett bättre minne, eller blir minnet bara sämre med tiden? Hjärnforskaren Lars Nyberg berättar om hur minnet fungerar, och om varför det är bra för minnet att dansa..

Lars Heikensten var VD i Nobelstiftelsen under några av Nobelprisets mest dramatiska år – präglade av kriser och konflikter som Macchiarini-affären, krisen i Svenska Akademien och kritiken mot Nobel Center på Blasieholmen. Men det var också en tid när Nobelprisets publika verksamhet expanderade och prisets värderingar blev allt viktigare i en värld av faktaresistens och populism. Med utgångspunkt i sin bok ”Till mänsklighetens största nytta” berättar Lars Heikensten om sina år med Nobelpriset..