Idéer som förändrar världen

Det finns materia och så finns det antimateria – men vad är skillnaden? Hur kan någonting vara som materia fast tvärtom, och vad händer när antimateria och materia möts? Fysikern Karin Schönning berättar vad antimateria är, hur man tillverkar den och hur den kan användas för att utforska såväl materiens minsta beståndsdelar som universums början.Foto: Mikael Wallerstedt.

Vad har slemsvampar, fågelflockar, klimatet och stadsdelsplanering gemensamt? Alla är exempel på komplexa system, vars utveckling beror anpassning och samspel mellan många olika faktorer. Komplexa system följer inga enkla lagar utan de kan förändras på oförutsägbara och oväntade sätt – samtidigt som de också kan vara robusta och stå emot förändring. Klara Palmberg Broryd förklarar varför livet blir enklare om man förstår att det är komplext..

Idéer som förändrar världen kräver ofta en förmåga att tänka nytt och utanför boxen. Samtidigt kan ett annorlunda sätt att se på världen också skapa problem och lidande. Men finns det ett samband mellan genialitet och galenskap? Psykiatern Simon Kyaga berättar här om vad forskningen säger om sambandet mellan kreativitet, innovation och psykisk sjukdom. .

Utan social rättvisa finns det ingen fred, det menar FN:s arbetsrättsorgan ILO, International Labour Organization. Arbetarrörelsen har en lång tradition av internationellt samarbete, såväl när det gäller fackligt samarbete som inom politik och diplomati. Här berättar Stefan Löfven om sambandet mellan fackförbund, demokrati och fred, om vikten av respekt och förtroende i förhandlingar och om att alla tjänar på att alla – inte bara vissa – får det bättre..

Våra tarmar är fulla av bakterier, och de spelar en större roll för våra liv än vad man kanske kan tro. Faktum är att tarmen fungerar som ett eget ekosystem inuti oss, där det lever fler bakterier än det finns människoceller i våra kroppar. Mikrobiologen Fredrik Bäckhed berättar om tarmbakterierna och vilken roll de spelar för vår hälsa – för hur tarmfloran mår både påverkar och påverkas av hur resten av kroppen mår.

Det är svårt att hinna med både jobbet och familjen, men trots att kvinnor och män har lika många timmar på dygnet att hushålla med så verkar kvinnornas tid ta slut fortare. Varför är det så? Kerstin Enflo, ekonomisk historiker vid Lunds universitet, berättar om ekonomipristagaren Claudia Goldins forskning om kvinnors situation på arbetsmarknaden nu och genom historien – forskning som visat att inget är så enkelt som det kan verka..

Radioaktivitet är ett av vetenskapens mest fascinerande ämnen, men också ett av de mest skrämmande. När Marie Curie beskrev radioaktivitet i början av 1900-talet så visste hon att det var en revolutionerande vetenskaplig upptäckt – men ingen kunde ana hur mycket den skulle komma att påverka det kommande århundradet, på gott och ont. Kärnfysikern Cecilia Gustavsson berättar om vad som egentligen händer när ämnen sönderfaller och om vad vi lärt oss efter av hundra år av radioaktivitet både i teorin och praktiken..

Att det gick så snabbt att ta fram vaccin mot covid-19 berodde på att forskare i flera decennier har kartlagt hur immunförsvaret fungerar på detaljnivå. Upptäckterna som möjliggjorde mRNA-vacciner mot covid, och som fick 2023 års medicinpris, är bara de senaste i en lång rad av upptäckter som gjort att vi kan bli immuna mot sjukdomar utan att ta omvägen via att vara sjuka. Gäst är Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi och ordförande i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin..