Historiepodden

Det finns en hel del historiska skeenden som förekommer så flitigt i våra berättelser att vi slutar tänka på hur underliga de egentligen är. Bondetåget 1914 till exempel. Hur kommer det sig att några borgare i Uppsala fick fler än 30 000 av Sveriges lantbrukare att sätta sig på tågvagnar för att uppvakta kungen? Och hur kunde kungens mottagande av dessa i sin följd leda till att Sverige bara några månader innan första världskrigets utbrott stod utan regering?Det fanns mycket underligt i luften de där vintermånaderna 1913 och 1914. Och genom att plocka fram mikroskopet för att nära undersöka en händelse som annars alltid används som del av berättelsen om demokratiseringen upptäcker man flera mänskliga och roliga händelser.Hoppas ni gillar avsnittet!Läslista:Frykberg, Ragnhild, Bondetåget 1914: dess upprinnelse, inre historia och följder, Hörsta, Stockholm, 1959Platen, Gustaf von, Bakom den gyllne fasaden: Gustaf V och Victoria : ett äktenskap och en epok, Bonnier, Stockholm, 2002Hägg, Göran, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Ohlsson, Per T., Svensk politik, Historiska media, Lund, 2014

I det här avsnittet avhandlar Daniel fenomen som har med hud att göra, och Robin har sammanställt olika exempel på lyssnarnas förslag på historiska karaktärer som passar in på Lönsboda-sidan av den välkända "Cervantes-Lönsboda"-skalan. Sedan delar Robin ut poäng till karaktärerna för att mäta hur långt ut på kanten av hemmasittande och anti-resande de var.

Vi ger oss in i andra hälften av 1600-talet, vibrationerna av den svenska stormaktens glansfulla klang genjuder alltjämt i europa. Men ursprunget till klanget, hemlandet och kronan, har tomt i kassakistan. Det ekar i den, och apropå det, om man ändå haft några ekar! Alltså riktiga ekar som växer, men dessa tillsammans med allt annat av värde har förmyndarregeringen gett bort till sig själva och resten av den svenska eliten. Den svenska stormaktens förvaltning går inte bara på knäna, den är bankrutt. Något måste göras, likt i våra egna tider krävs det krafttag för att rycka upp både statens verksamhet och försvar. Fram träder på 1670-talet, den unge kungen Karl XI. Han kommer att visa att ingenting är omöjligt när ändamålet helgar medlen, och det spelade ingen roll hur många tårar hans forna förmyndarregering kunde klämma fram. Det var dags att betala tillbaka.

När Googles algoritmer började servera ”content” om det sovjetiska ledarskapet väcktes en nyfikenhet hos Robin. Vad hände egentligen de där veckorna när den store bödeln – Stalin – dog och den lite mindre bödeln – Beria – tog över tyglarna… i några veckor. Sedan slöt sig resten av rövargänget samman och kuppade bort honom.Vad hände egentligen? Ja, ingen vet helt. Det finns mycket skrivet men alla vittnen ljuger. En jäkla soppa är det oavsett. Den innehåller oväntade liberala politiska tendenser, roliga skämt från diktatorer i livets slutskede och massvis med cynism.Litteratur:Knight, Amy W., Beria: Stalin's first lieutenant, Princeton Univ. Press, Princeton, 1993Grigorʹev, Boris Nikolaevič, Lavrentij Berija: Stalins säkerhetschef, Efron & dotter, Nacka, 2009Sudoplatov, Pavel Anatolʹevič & Sudoplatov, Anatolij Pavlovič, Direktoratet: Stalins spionchef berättar, Norstedt, Stockholm, 1994Sebag Montefiore, Simon, Stalin: den röde tsarens hov, Prisma, Stockholm, 2004

Nu blir det promenad, vi följer Benito Mussolini och hans gelikars spatserande mot Rom 1922 för att överta makten. Det är spännande och omdanande grejer, avsnittet är från 2020.

Denna lite märkliga och bortglömda episod från 1800-talet handlar om när det nyfrälsta Englands anglikanska protestanter efter tolkningar av bibeln försökte få judarna i världen att bli kristna. Dessutom behövde både den turkiske sultanen och judarna bearbetas för att få dem till det gamla Israel, först då kunde den bibliska profetian slå in och Jesus återvända till jorden. Idén är alltjämt levande i USA, men det anglikanska försöket att omvända judarna rann efterhand ut i sanden. Men idéerna bidrog till Storbritanniens intresse och stöd för den judiska befolkningens återkomst till Palestina.

Världshistoriens mest kända krigsfotograf hette Robert Capa. Välj om du vill lägga på ett brett amerikanskt cääppää eller säga ”kappa” som vore det ett höstplagg du pratar om. Vi gör bäggedera i avsnittet. Han föddes… på 1930-talet när två unga judiska fotografer i Paris: Endre Friedmann och Gerda Pohorylle hittade på honom.Så kan livet bli. Om man syr upp en ny och spännande kostym kan man växa in i den. Vilket är vad som sker när Endre Friedmann blir Robert Capa. Han fotograferade fem krig – från spanska inbördeskriget till Vietnamkriget. Mest känd blev han för sina odödliga foton från landstigningen vid Normandie.Capa levde livet som en film i vilket han hade huvudrollen. Festerna var många, flickvännerna var världskändisar och Ernest Hemingway gjorde gästspel som skruvad fadersfigur. Och som i alla bra filmer kunde han tangera gränserna för vad som egentligen var sant eller inte.Det är huvudtemat i vårt avsnitt om Capa. Myterna.Nu åker vi!—Läslista:Capa, Robert, Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin, Bonnier, Stockholm, 2007Hersey, John ”The man who invented himself” 47 magazine 1947Wiberg, Jacob ”Krigsfotografen Robert Capa” Populär historia 6/2010Bergman, Ingrid & Burgess, Alan, Mitt liv, [Ny utg.], Norstedt, Stockholm, 2015

Vi är i romarriket under första århundradet f.kr. Vi går till den store retorikerns stund i det politiska rampljuset, då Cicero som konsul avvärjer ett konspiratoriskt kuppförsök...vad det verkar. Avsnittet är inspelat 2018