Historiepodden

De senaste veckorna har vi i podden ägnat oss en del åt Cervantes–Lönsboda-skalan. I ett av prenumerantavsnitten utsågs Immanuel Kant till världshistoriens största Lönsboda-legend.Det kändes inte mer än rimligt att kröna utmärkelsen med ett puttrigt avsnitt om Kant. Han är en av världshistoriens största och viktigaste namn. Men märkligt nog är det nästan mer intressant att läsa och prata om hans inrutade och småborgerliga liv i Ostpreussens pärla Königsberg.Dagens avsnitt handlar om vad kunskap egentligen är, men också om den stora fröjden i att röra sin egen senap till torsken. Och sedan skvallra.—Läslista:Fredriksson, Gunnar, 20 filosofer, Norstedt, Stockholm, 1994Högnäs, Sten (2019). Idéernas historia: en översikt. Lund: Historiska mediaRussell, Bertrand, Västerlandets filosofi och dess samband med den politiska och sociala utvecklingen, 7. utg., Natur och kultur, Stockholm, 1994Magee, Bryan, Bonniers stora bok om filosofi: [från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare], Bonnier, Stockholm, 1999Encyklopedia Britannica

Vi beger oss till Japans 1100-tal och följer etablerandet av en ny instution, shogunatet. Det blir klanfejder mellan Minamoto och Taira, räv och rackarspel när en viss Yoritomo i slutändan segrar och samlar makttunga ämbeten i sin hand. Före sin resa mot makten hade han gift sig med en flicka från den släkt han satt som gisslan hos, hon heter Masako och är från Hojoklanen. Tillsammans armbågar de sig fram i det japanska maktspelet. När Yoritomo avlider fortsätter Masako ränksmideriet på egen hand i ytterligare 25 år.

Så här inför stundande högtid återvänder vi till såväl grunderna som ursprunget till traditionerna för påsken. Avsnittet är från 2019 och det blir allt från Jesus till påskhare, ris, godis och förstås ägg i allehanda former. Påskigare än så här blir det inte.

De underliga varelser som finns i havens djup har genom hela människans historia hyrt en stor våning i vårt inre liv. Valar, sjöormar och sirener har lockat skrämt och intresserat generation efter generation.I det här avsnittet följer vi den varelse som på många sätt har varit allra mest avvikande. Bläckfiskens rykte har nästan genomgående varit dåligt. ”Det dummaste djuret” sa Aristoteles. ”Det läskigaste djuret” sa Victor Hugo.I sin ljuvliga bok ”Vattenvarelser” går historikern Jakob Christensson igenom bläckfiskens kulturhistoria. Inspirerad av honom hämtade vi monsterlitteraturen och påbörjade vår egen poddomsegling under havet.Välkomna!Litteratur:Christensson, Jakob, Vattenvarelser: en kulturhistoria, Bladh by Bladh, [Stockholm], 2021Eriksson, Bo, Monster: en världshistoria om det skrämmande, Natur & kultur, Stockholm, 2016Eriksson, Bo. (2009). Bestiarium: en medeltida djurbok. (1. uppl.) Stockholm: Dialogos.

Vi ska till perioden då stora Zoon i världens stora städer drog mängder av besökare, ju mer exotiska och desto större desto bättre. Inga var större än elefanterna. Det här är berättelserna om elefanterna Chunee och Jumbo, några av 1800-talets världsstjärnor. Avsnittet är från 2020 och har nummer 292 i ordningen.

I enlighet med halvt löfte i avsnitt 330 kommer här en vända till med Engelska inbördeskriget, och det finns mer att hämta. Men i det här avsnittet utbryter det så kallade "andra inbördeskriget" 1648 som kungen Karl I (också) förlorar, varpå parlamentet placerar honom bakom skranket i en rättegång. Lyssna för att höra resultatet och hur resonemangen gått kring detta.

Det finns en hel del historiska skeenden som förekommer så flitigt i våra berättelser att vi slutar tänka på hur underliga de egentligen är. Bondetåget 1914 till exempel. Hur kommer det sig att några borgare i Uppsala fick fler än 30 000 av Sveriges lantbrukare att sätta sig på tågvagnar för att uppvakta kungen? Och hur kunde kungens mottagande av dessa i sin följd leda till att Sverige bara några månader innan första världskrigets utbrott stod utan regering?Det fanns mycket underligt i luften de där vintermånaderna 1913 och 1914. Och genom att plocka fram mikroskopet för att nära undersöka en händelse som annars alltid används som del av berättelsen om demokratiseringen upptäcker man flera mänskliga och roliga händelser.Hoppas ni gillar avsnittet!Läslista:Frykberg, Ragnhild, Bondetåget 1914: dess upprinnelse, inre historia och följder, Hörsta, Stockholm, 1959Platen, Gustaf von, Bakom den gyllne fasaden: Gustaf V och Victoria : ett äktenskap och en epok, Bonnier, Stockholm, 2002Hägg, Göran, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Ohlsson, Per T., Svensk politik, Historiska media, Lund, 2014

I det här avsnittet avhandlar Daniel fenomen som har med hud att göra, och Robin har sammanställt olika exempel på lyssnarnas förslag på historiska karaktärer som passar in på Lönsboda-sidan av den välkända "Cervantes-Lönsboda"-skalan. Sedan delar Robin ut poäng till karaktärerna för att mäta hur långt ut på kanten av hemmasittande och anti-resande de var.

I veckan har Allsvenskan premiär och vi vill påminna hur viktigt fotboll kan vara. Ibland så viktigt att det spårar ur i krig, eller ja egentligen var det väl mer politiska skäl som låg bakom kriget, vilket vi tar upp. Men konflikterna mellan Honduras och El-Salvador underlättades inte av att de också just när stämningen var som sämst råkade möta varandra i viktiga VM-kvalmatcher 1969. Kriget pågick bara 100 timmar, varför det också kallas 100-timmarskriget. Avsnittet är i sig nästan antikt och när kartongen dammats av ses siffrorna 2014 inristat i den, avsnittsnummer 24.