Share

cover art for USA:s krig mot terrorismen

Historia.nu med Urban Lindstedt

USA:s krig mot terrorismen

Ep. 275

När al-Qaida den 11 september 2001 flög in med tre kapade passagerarflyg i World Trade Centers tvillingtorn i New York och i Pentagon skulle 3 000 människor dö. Supermakten USA var skakad och en månad senare inleddes president George W Bush krig mot terrorismen genom ett anfall på al-Qaida-baser i Afghanistan. I kampen mot terroristerna skulle USA frångå grundläggande rättsprinciper.


Det blev USA:s längsta krig som senare följdes av en fullskalig invasion i Irak, vars regim helt saknade kopplingar till al-Qaida, som skulle kosta 100 000-tals människor livet och skapa grunden till den mest hänsynslösa terrororganisation världen skådat i Islamiska staten som kom att kontrollera stora delar av Irak och Syrien.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordquist som är aktuell med boken USA:s hämnd - Kriget mot terrorismen.


Kriget mot terrorismen utropades av USA:s president George W. Bush i ett tal till kongressen den 20 september 2001, nio dagar efter terrorattackerna mot New York och Washington. Trots att kampanjen inte riktades mot enskilda länder har den varit mest koncentrerad till tre huvudsakliga arenor: Afghanistan, Irak och Pakistan. Andra länder, såsom Jemen och Somalia, har också varit mål för attacker inom ramen för kriget mot terrorismen.


Kriget mot terrorismen ledde till många frågor och kontroverser, inklusive påverkan på medborgerliga friheter, användningen av tortyr, rollen för privata militära entreprenörer och effektiviteten av militärstrategin. Kriget påverkade också världens syn på USA.


Invasionen av Afghanistan var tänkt som en kort, intensiv militärinsats för att slå ut al-Qaida och talibanregimen, men resulterade i det längsta kriget i USA:s historia – med stort lidande bland den afghanska civilbefolkningen som konsekvens. Trots den omfattande jakten på al-Qaida lyckades Usama bin Ladin och de andra ledarna att smita undan och senare återuppta sin verksamhet.


Operation Enduring Freedom (OEF) innebar intensiva bombningar och markattacker i delar av Afghanistan. Talibanregimen föll snabbt, men Usama bin Ladin och andra ledare flydde till grannlandet Pakistan. USA etablerade även en fängelseenhet på Guantánamo-basen på Kuba för att internera misstänkta terrorister utanför det skydd som den amerikanska konstitution hade givit i USA. Flera visade sig vara människor som bara varit på fel plats vid fel tidpunkt.


Efter Afghanistan riktade USA uppmärksamheten mot Irak, där man hävdade att Saddam Hussein utgjorde ett hot på grund av sitt påstådda innehav av massförstörelsevapen och sitt stöd till internationell terrorism. Invasionen av Irak motiverades med lögner och falska underrättelserapporter om Saddam Husseins massförstörelsevapen och regimens påstådda kopplingar till al-Qaida.


Den internationella uppslutningen kring invasionen av Irak var betydligt mer begränsad än i fallet Afghanistan, och FN-inspektörerna hittade inga bevis för massförstörelsevapen i landet. Efter att ha störtat Saddam Hussein stod USA dock inför en långdragen och våldsam konflikt i Irak, där olika extremistgrupper och al-Qaida etablerade sig.


Lyssna också på al-Qaida – från gerillabas till internationell islamistisk terrorism


Bild: Fångar på Guantánamobasen (januari 2002) Fotograf: [Shane T. McCoy](https://en.wikipedia.org/wiki/Shane_T._McCoy), U.S. Navy, Wikipedia, Public Domain.


Musik: Taiko Drum Main av Giuseppe Rizzo, Storyblocks Audio


Klippare: Emanuel Lehtonen

More episodes

View all episodes

  • När isoleringscell skulle reformera brottslingar (nymixad repris)

    57:55
    Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio
  • 287. IB-affären – en rättsskandal i kalla krigets skugga

    59:40
    Den hemliga militära underrättelseorganisationen IB skapades under kalla kriget för att övervaka inre hot och senare underrättelseinsamling utomlands. Den demokratiska kontrollen var minimal och organisationen begick brott som inbrott och otillåten åsiktsregistrering.När vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront i maj 1973 i en serie artiklar avslöjade IB blev det aldrig något rättsligt efterspel för ansvarig inom IB. Istället åtalades och fälldes journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt deras källa IB-mannen Håkan Isacsson.I detta poddavsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius som är aktuell med boken Spionjakt i folkhemmet - Ett halvsekel med IB-affären.IB, som står för Informationsbyrån eller Inhämtning Birger, var en hemlig svensk underrättelseorganisation som opererade under kalla kriget. Organisationen var underställd Försvarsstaben. Dess huvudsakliga uppgift var att samla in utländsk underrättelseinformation, men det utfördes även inhämtning av information inom Sverige, särskilt relaterat till kommunism och dess relationer med främmande makter.IB:s skapande var resultatet av en serie händelser och beslut som sträckte sig över flera årtionden. Grundläggande var den svenska regeringens oro över potentiella hot mot nationens säkerhet, både inifrån och utifrån. Genom en överenskommelse med socialdemokraterna fick Försvarsstaben tillgång till den socialdemokratiska arbetsplatsorganisationen i arbetet med att övervaka kommunister på arbetsplatser.IB som organisation avslöjades 1973 genom artiklar i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront, vilken tolkade IB som "Informationsbyrån". Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av Försvarsstaben enligt förslag från 1974 års underrättelseutredning.Avslöjandet av IB ledde till omfattande debatt och kritik, både inom Sverige och internationellt. Kritikerna hävdade att organisationen hade brutit mot flera grundläggande demokratiska principer, inklusive rätten till privatliv och frihet från statlig övervakning.Trots avslöjandet och kritiken fortsatte IB att existera, om än i nya former. Birger Elmér slutade som chef 1975, men viss verksamhet fortsatte fram till hösten 1978 när Stig Synnergren slutade som ÖB.IB-affären har fortsatt att vara en källa till kontrovers och debatt inom Sverige. Vissa ser den som ett exempel på överträdelser av medborgerliga friheter, medan andra hävdar att IB var nödvändigt för att skydda nationens säkerhet under kalla kriget.Ytterligare läsningAgrell, Wilhelm. Sprickorna i järnridån - svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Historiska Media, 2002.Lodenius, Anna-Lena. Spionjakt i folkhemmet: ett halvsekel med IB-affären. Historiska Media, 2023.Bild: Birger Elmér i tidningen Folket i Bild Kulturfront, Wikipedia, Public Domain.Musik: Summer Funk av Jon Presstone, Storyblocks AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Hela världens kalla krig (del 1).Klippare: Emanuel Lehtonen
  • Emigrationen till Amerika – när svenskarna blev anglosaxare (nymixad repris)

    53:45
    Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana.
  • 286. Sverige under andra världskriget: När historien vägrade vända

    01:01:40
    Det stod klart för de flesta att Nazityskland skulle förlora kriget efter slaget om Stalingrad i februari 1943. Men den svenska samlingsregeringen var långsamma att utnyttja det förhandlingsutrymme som de tyska krigsmotgångarna skapade.Den tyska permittenttrafiken genom Sverige pågick ända fram till i augusti 1943. Och arresteringen av 1200 protesterande norska studenter och deportationerna av de norska judarna väckte bara lama protester från den svenska regeringen. Och avstegen från neutralitetspolitiken gentemot de allierade var försiktigt motvillig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Henrik Berggren som är aktuell med boken Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945. Del tre i en trilogi om Sverige under andra världskriget.Historikern Alf W. Johansson har beskrivit regeringens protest mot arresteringen av de norska studenterna den 1 december 1943 som ”en av historiens vändpunkter då historien vägrade vända". Tysklands utrikesminister von Ribbentrop reagerade med ilska på att Sverige lades sig i de ”norsk-tyska relationerna”. Och regeringen gick aldrig från protester till handling gentemot Tyskland.Samtidigt arbetade hela statsmakten för att underlätta de danska judarnas flykt till Sverige i oktober 1943. Förintelsens fasor hade med tiden kommit allt närmare, när grannlandets judar skulle deporteras.Bild: Flyktingar. Folke Bernadottes expedition med de Vita bussarna. Ankomst till Sverige via Helsingborg och Malmö, Foto: KW Gullers, Nordiska Museet, Digitala Museet, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Manhattan Fog av New Library Sounds, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • Livepodd: Ukraina under andra världskriget

    01:19
    Den 25 och 26 januari samlas några av Sveriges främsta historiepoddare i en livepodd om Ukrainas historia under andra världskriget. Den 25 januari i Göteborg är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu, professor Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden samt författaren och journalisten Niclas Sennerteg från podden Fronten som samtalar.Den 26 januari i Stockholm är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu samt professor Martin Hårdstedt och doktor Peter Bennesved från Militärhistoriepodden som samtalar.Läs mer och köp biljetter på www.historia.nu/ukraina
  • Sandby borg – en massaker frusen i tiden (nymixad repris)

    48:11
    Fornborgen Sandby borg på sydöstra Öland rymmer spår av en fruktansvärd massaker där invånarna dödades någon gång i slutet av 500-talet e kr. En teori är att massakern var en del i en våldsam maktkamp på Öland under den turbulenta folkvandringstiden.Hur fruktansvärd än massakern var har den på ett världsunikt sätt frusit två ögonblick för 1500 år sedan: först vardagslivet innan massakern och sedan själva massakern.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Helena Victor, arkeologichef på Kalmar läns museum och projektledare för utgrävningen av Sandby borg samt Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog verksam vid Linnéuniversitetet.Folkvandringstiden (400-550 e kr) var en turbulent tid både i Europa och Skandinavien. Det västra romarrikets nedgång, invasionen av hunnerna och svält skapade migrationsströmmar och oroligheter.Sandby borg på sydöstra Öland är en av minst 15 fornborgar på ön som existerade runt 300 till 600 e kr. Fornborgarna på Öland är oftast cirkelformade med rader av stenhus innanför murarna. Det som skiljer Sandby borg från andra borgar på Öland är att den ligger direkt vid stranden istället för i inlandet.Här skulle 4-5 meter höga murar skydda invånarna, men rester av 30 kroppar har hittats i Sandby borg. Kropparna ligger där de fallit och ingen omfattande plundring har heller skett av borgen. De döda är i alla åldrar från barn till åldringar, men kvinnorna saknas. Skadorna på skeletten visar att det handlar om en massaker snarare än regelrätta strider. Efter massakern tog ingen hand om kropparna eller de värdefulla husdjuren. Och detta i en tid när begravningsriterna var viktiga för att människorna skulle kunna passera till nästa värld.Invånarna visade sig vara förmögna med handelsnätverk långt ner i Europa. I hus 40 som hade den största smyckesgömman hittades också kvarlevor av två yngre män, varav den ene fått dödliga hugg mot huvudet, samt fyra andra hela kroppar och delar av ytterligare två människor. Kropparna verkar inte ha flyttats efter dödsögonblicket.Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fall samt Guldskatterna som avslöjar forntida rov.Musik: Fairytale Female Vocal av Velimir Andreev, Soundblock Audio
  • 285. Sankta Elin av Skövde – vendettan som blev en helgonkult

    57:12
    Elin av Skövde var en högättad from kvinna som levde under den tidigare delen av 1100-talet i Västergötland. Efter att hon mördats av släktingar till sin mördade svärson började en rad under tillskrivas Elin. Utanför Götene sprang en källa till liv, en blind man fick synen åter och en stum började tala.Sankta Elin av Skövde, även känd som Helena av Skövde, blev ett lokalhelgon som har vördats i hela Sverige och delar av Norden under medeltiden. Hon betraktas som Västergötlands och Skövdes skyddshelgon. Idag är Elin symbolen för staden Skövde trots att reformationen gjorde upp med helgondyrkan för flera hundra år sedan.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med museipedagogen och utställningsproducenten Tomas Olausson på stadsmuseet i Skövde. Detta är ett betalt samarbete med Besök Skaraborg, läs mer om Skaraborgs spännande historia på skaraborg.nu.Sankta Elin föddes av förnäma föräldrar, men det är inte känt vilka de var eller varifrån de kom. Hon gifte sig och fick flera barn. Hon gifte inte om sig efter makens död utan istället valde hon att ägna sig åt sin tro och tjäna Gud genom fastor, böner och goda gärningar. Elin bidrog till flera kyrkors uppbyggnad runt om Skövde, bland annat Skövdes kyrka.Elins dotter misshandlades av sin man, som senare mördades av hans tjänare. Misstankarna föll snart på Elin som senare mördades av mannens släkt som hämnd. En våldsam död är mycket vanligt bland helgon. Enligt legenden blev Elin mördad av svärsonens släktingar när hon var på väg till kyrkoinvigningen i Götene. Att Elin dödades i en vendetta och inte för sin tros skull verkar inte spelat så stor roll. Hon blev troligen ganska snart efter sin död föremål för helgondyrkan.Under 1100-talet växte en helgonkult fram, ofta så kallade "kungahelgon", de var kungar eller adel, valda av gud att härska, vilket gav dem auktoritet som helgon. Helgon som Erik den helige (kung 1155-1160), S:ta Elin (auktoritet i bygden) och heliga Birgitta (släkt med kungafamiljen) hade detta gemensamt men även att de var martyrer.Detta tjänade ett viktigt syfte för adeln, även den mest framgångsrika kungen är ändå bara dödlig, en martyr lever hos gud för evigt. Detta gjorde personen odödlig och på så sätt familjen odödlig och utvald av gud.När biskopen i Skara, Brynolf Algotsson, nedtecknade ett officium för Elin år 1288 var mycket bortglömt om Elins liv, men han slog fast att hon tidigt blev änka och valde att leva ett fromt liv istället för att gifta om sig. Efter svärsonens död valde hon också att göra en pilgrimsresa till det heliga landet – en resa som på 1100-talet borde varit både farlig och resurskrävande.Bild: Helge Johansson har här avbildat Sankta Elin av Skövde med Våmbs kyrka i bakgrunden. Det uthuggna motivet kan beskådas på Helge Johanssons granitskulptur Gyllen i Kyrkparken i Skövde, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige. Bilden är fotograferad av Harri Blomberg. CC BY-SA 3.0Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Lyssna också på Helgonkultens blomstring på tvärs mot bibelnKlippare: Emanuel Lehtonen
  • Ulla Winblads sorgliga liv bortom Bellman (nymixad repris)

    50:05
    Ulla Winblad var en verklig person bortom Carl Michael Bellmans litterära skapelse. Hon hette Maria Christina Kiellström (1744–1798) och föddes av utfattiga föräldrar i Stockholm.Bellmans enormt populära visor om Ulla Winblad gjorde det omöjligt för Maria Christina Kiellström att lämna tiden som publik kvinna bakom sig, trots äktenskap, namnbyte och en flytt till Norrköping.Maja Stina blev främst känd under sitt nom de guerre Ulrika Winblad både i sin samtid fram till vår tid. Hon presenteras av Bellman som ”nymf och prästinna i Bacchi tempel” och är centralfigur i en rad av epistlarna. Ulla Winblad var både horan och madonnan som överlevt i århundraden i vårt medvetande sedan hon dansade och rumlade samtida med nationalskalden Carl Michael Bellman.I denna nymix av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Ulla Winblad - Liv och legend.I Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman är Ulla Winblad både en vacker gudinna omgiven av överjordiska varelser och en fallen kvinna utslagen på krogbord eller på marken. Hon jagas av poliser, dansar på baler i ett 1700-tals Stockholm av rumlade och festande.Men Ulla Winblad hette i verkligheten Maria Christina Kiellström och hade ganska lite att göra med Bellmans litterära konstruktion. Hon föddes den 15 juni 1744 som den yngsta barnet av tre. Hennes mor hette Maria Olofsdotter. Fadern hette Jöns Kiellström och var hantlangare vid artilleriet. Modern dog fem år senare. Fadern gifte senare om sig och familjen kom att bo på Ladugårdslandet, nuvarande Östermalm, som vid denna tid var stadens fattiga utmarker.21 år gammal föder den ogifta Maria Christina Kiellström ett barn som dör några dagar senare. Fadern påstods vara översten Wilhelm von Schildt som försvunnit till Ryssland. Två år senare dyker Maja Stina åter upp i registren när hon grips klädd i en exklusiv sidenkappa. Vid denna tid var det inte tillåtet för vem som helst att bära siden.Hon gifter sig senare med tullaren Eric Nordström. Deras liv tillsammans i Norrköping blir fyllt av våld och missbruk. Ständigt förföljs Maja Stina av ryktet om Ulrika Winblad.Hon föddes som utfattig, men dog som hemmansägare, något som inte ens Carl Michael Bellman klarade av trots att han föddes in i en välbeställd familj.Lyssna också på Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare och Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Bild: Rodar trappan wid Skepsbron av Elias Martin (1739 – 1818) – Kvinnan sägs vara Ulla Winblad. Creative Commons.Musik: Ulla, min Ulla av Carl Michael Bellman framförd av Aksel Schiøtz, public domain, Internet Archive.
  • 284. Edith Södergran: modernitetens banbrytare i revolutionens skugga

    59:33
    Edith Södergrans (1892-1923) poesi inledde modernismen i Norden. Självmedveten om sin unika röst trotsade hon konventionerna och passade aldrig riktig in i den svenskspråkiga kulturvärlden i Finland. I Sverige uppmärksammades hon först efter sin tidiga död.Edith Södergran fick en elitutbildning i Sankt Petersburg, men hennes liv bröts itu av ryska revolutionen och den nya gränsen mellan Ryssland och Finland. Familjen, som var svenskspråkig från Finland, förlorade sin förmögenhet i den ryska revolutionen. Men ännu värre var att Edith Södergran blev sjuk i tuberkulos redan i ungdomen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som doktorerade på Edith Södergran. Agneta har skrivit flera böcker om Södergran och är aktuell med böckerna Edith Södergran – Stjärnfångerskan samt Edith Södergran – Världen är min.Hon föddes den 4 april 1892 i S:t Petersburg i Ryssland i en svenskspråkig familj. Hon studerade på den tyska högstatusskolan Petrischule i Sankt Petersburg, som vid den här tiden var Europas fjärde största stad. Hon skrev dikter tidigt i livet.Det var en kosmopolitisk miljö där det pratades franska, tyska, ryska, finska och svenska. Och en politiskt orolig tid som präglades av det tsariska enväldet och demonstrationerna, våldsamheterna. På sin skolväg kunde hon se blod på gatorna och lik som flöt i floden Neva.Den ryska revolutionen 1917 skulle inte bara skingra familjens förmögenhet utan också vänner och bekanta. Finlands självständighet revolutionsåret drog också en gräns mellan familjens hus i Raivola i finska Karelen och metropolen Sankt Petersburg.När Edith i unga år diagnostiserades med lungtuberkulos efter en utdragen förkylning 1909, drabbades hon av svår dödsångest: hon visste alltför väl hur nedbrytande sjukdomen är. Då reste modern med henne till ett sanatorium i Schweiz, känt för sina banbrytande behandlingsmetoder. Ediths hälsotillstånd förbättrades och hon och modern Helena reste lättade hem.Edith visste att hon hade en unik röst som diktare. Hennes dikter följde inte något traditionellt mönster. Till hennes ambitiösa, intellektuella stil hör den fria rytmen, samt suggestiva, liturgiska upprepningar.Bild: Foto i Edith Södergrans gränspass 1921. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Finna.fi, CC BY 4.0Lyssna också på Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtions-samhälletMusik: Forlorn Melody av Boris Skalsky, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen