Share

cover art for Bonus: Skillnaden mellan vikingar och germaner

Historia.nu med Urban Lindstedt

Bonus: Skillnaden mellan vikingar och germaner

Germaner och vikingar är båda luftiga begrepp. Vi försöker reda ut begreppen och hur de används.


Bilder: Vikingatida bildsten med kämpande män, från Smiss, Gotland, Wikipedia, Public Domain.

More episodes

View all episodes

  • Det första Svearikets uppgång och fall (nymixad repris)

    56:07
    Det första Sveariket etablerades på 1100-talet före vår tidräkning med kungasäte i Håga utanför dagens Uppsala. Sveariket var ett utvecklat samhälle som byggde sin makt på den långväga handeln av metaller med kontinenten och brittiska öarna.När Sveariket var som störst på 800-talet fvt kontrollerade svearna Uppland, Västmanland, Södermanland och Vikbolandet. Och tributrelationer kunde sträcka sig ända till Finland, Estland, Kurland och Blekinge.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog och författare aktuell med boken Sveriges långa historia – Människor, makt och gudar under 14 000 år.Sveakungarna manifesterade sin makt genom att bygga ett 40 meter långt kulthus på Hågön. Tre kilometer från Hågön uppfördes dessutom den gigantiska borgen Predikstolen som var 200 gånger 270 meter stor. I slutet av det första Sveariket omkring år 1030 fvt uppfördes också en hög som var 50 meter i diameter och åtta meter hög.Svearnas kärnområde var dagens Uppland och Västmanland med tyngdpunkten i Håga. Även Södermanland, Mälarområdet och Vikbolandet ingick, medan Gotland hade mer jämlika relationer med Sveariket. Samtidigt fanns det tributländer i Norrland, Finland och Baltikum.Sveakungarnas maktställning byggde på att de kontrollerade den långväga handeln med kontinenten och brittiska öarna av koppar, tenn och ylletyg. Med Norrland, Finland och Baltikum inkluderas även handel med pälsar och slavar.Med dåtidens skeppsteknologi kunde sveakungarnas handels- och maktnät sträcka ut sig 20 till 30 mil från centrum – motsvarande en veckas paddlande enkel väg. För att upprätthålla relationer ännu längre bort krävdes kolonier.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror och Gamla Uppsalas hemligheter avkodas.Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock AudioBild: Stora Rickebyhällen ligger i Boglösa socken i Trögds härad i Fjädrundaland, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, Sverige. Hällristningsområdet mäter 19×19 meter och fördelas på sex ristningsytor. Sammanlagt finns där 51 skepp, 115 fotsulor varav 58 parvis sammanhuggna, 18 ringar, 6 människor, 2 djur, 1 ”stol / mantel”, 6 obestämbara figurer, 15 fragment och 94 skålgropar. Wikipedia, Creative Commons.
  • 315. Vinterkriget – Finlands tappra kamp för oberoende

    54:05
    Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är den första delen i en serie om fem om Norden under andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Källor:Vinterkriget, Uppslagsverket FinlandLitteratur: Trotter, R W; Finska vinterkriget 1939-1940Klippare: Emanuel Lehtonen
  • Unionsupplösningen 1905 – Oscar II:s största misslyckandea (nymixad repris)

    51:01
    Unionsupplösningen år 1905 mellan Sverige och Norge genomfördes fredligt trots att det fanns grupper som förespråkade att unionen skulle hållas samman med våld. En viss bitterheten på den svenska sidan handlade mer om hur norrmännen frigjort sig än självständigheten i sig.Den åldrande svenska monarken Oscar II, som pratade norska, tog mycket illa vid sig av hur norrmännen frigjorde sig från unionen, som skapades av hans farfar Karl XIV Johan 1814 som kompensation för det förlorade Finland.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola om unionen mellan Sverige och Norge som varade i nästan ett sekel.Unionen mellan Norge och Sverige fick aldrig den betydelse om Karl XIV Johan hoppades på när han med stormakternas godkännande tog Norge från Danmark i sluttampen av Napoleonkrigen. Norrmännen hade redan skapat en egen grundlag den 17 maj 1814 när Sverige med vapenmakt tvingade Norge att gå i union med Sverige i det som är Sveriges senaste krig.Unionen var en personalunion där Norge och Sverige fortsatte som två länder med egna lagar och gränser, men samma kung. Men ganska snart kom det att börja gnissla i relationerna mellan norrmännen och svenskarna. En rad politiska kriser kom att leda fram till att det norska parlamentet ensidigt sade upp unionen den 7 juni 1905, något som svenskarna inte accepterade. Men efter utdragna förhandlingar i Karlstad kunde länderna skiljas åt utan våld.Lyssna också på Napoleons marskalk som räddade Sverige.Bild: Folksamling vid Rosendals slott med anledning av Unionskrisen 1905 för att visa sitt stöd för den svenska kungen Oscar II. FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: Fa 50736 Stadsmuseet i Stockholm.Musik: ”Folkevise” av Edvard Grieg, inspelad av Constantin Stephan, piano, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
  • 314. Sveriges sista krig 1814 - När Norge kuvades

    48:08
    Sveriges sista krig inleddes den 26 juli 1814 när den svenska örlogsflottan och skärgårdsflottan avseglade mot Norge. Fyra dagar senare gick den svenska armén över den norska gränsen med Fredriksten som ett första mål.Kronprinsen Karl Johan ledde operationen med syftet att kuva norrmännen som inte accepterade att Norge blev en del av Sverige i enlighet med Kieltraktatet mellan Sverige och Danmark. Det är nu det moderna Norden tar sin form.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet.Reaktionerna i Norge på Kielfreden den 14 januari 1814 var starka och omedelbara. Norska nationalister, främst företrädda av ämbetsmän och officerare, vägrade att bli en del av Sverige. Denna motståndsrörelse kulminerade i antagandet av den norska konstitutionen, Eidsvollförfattningen, den 17 maj 1814 och valet av den danska kronprinsen Christian Fredrik till norsk kung. Eidsvollförfattningen var vid tiden den mest radikala konstitution i världen, inspirerad av den amerikanska och franska revolutionen.Men den svenska kronprinsen Karl Johan, född Jean Baptiste Bernadotte, accepterade inte att hans byte från Napoleonkrigen skulle gå förlorat. Under ledning av Karl Johan svarade Sverige genom att anfalla Norge. Den svenska armén var överlägsen i antal, utrustning och träning, och ledningen av Karl Johan var avgörande.Fälttåget mot Norge 1814 bestod av en serie strider där svenska styrkor var numerärt överlägsna, bättre utrustade och mer vältränade än de norska. Svenskarna genomförde en serie attacker från havet, vilket inkluderade ockupationen av Hvaleröarna följt av en framgångsrik belägring av Fredriksten fästning nära Halden.Antalet döda slutade med runt 400 man på varje sida. Karl Johan insåg att han inte kunde dränka Norge i blod om han senare skulle kunna regera över de frihetstörstande norrmännen.Den 3 augusti 1814 utspelade sig Slaget vid Fredrikstad, en av de mest avgörande drabbningarna under det svensk-norska kriget. Under belägringen hade garnisonen i Fredrikstens fästning en styrka på mellan 1,400 och 1,800 man. Dessa var väl medvetna om att vägen till Oslo skulle öppnas om fästningen föll. Den strategiska betydelsen av fästningen var enorm, inte bara för krigets utfall utan även för kontrollen över regionen.Svenska styrkor hade etablerat kontroll över ön Kråkerøy och upprättat en artilleriposition på dess norra del, vilket gav dem strategisk överlägsenhet mot Fredrikstad. Denna operation involverade landstigning av 4 000 soldater och 500 sjömän, vilket markerade en intensiv fas i konflikten.En annan betydande händelse var Slaget vid Kjölbergs bro, som ägde rum den 14 augusti 1814. Denna strid representerade den sista krigsdagen i svensk militärhistoria och slutade med en svensk seger. Detta ledde till vapenvila och påbörjade de förhandlingar som föregick Mosskonventionen.Mosskonventionen, undertecknad den 14 augusti 1814, avslutade formellt det militära engagemanget och ledde till att Norge tvingades in i en union med Sverige, men fick behålla sin konstitution och sina egna institutioner, inklusive Stortinget, med undantag för de delar som berörde utrikespolitiken. Bild: Eidsvoll riksraad 1814 målad av Oscar Wergeland 1885Musik: Passacaille Passacaglia Bwv 582 Abstract Orchestral Version av bzur, Storyblocks Audio.Lyssna också på Napoleonkrigen I 1803-1809: Imperiebygget.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • Frimurarna - Från katedralbyggare till ett hemligt ordenssällskap (nymixad repris)

    49:47
    Frimurarna är det mest spridda hemliga ordenssällskapet med miljontals medlemmar över hela världen. Med sina hemliga ritualer och nätverk har det lockat inflytelserika människor, men också skrämt allmogen och makthavare sedan 1700-talet.Frimurarna har sitt ursprung i de medeltida hantverksgillena bland murare som byggde katedraler. Senare utvecklades frimurarna till ett hemligt ordenssällskap med hemliga ritualer som år 1717 i London började accepterade medlemmar utanför murarnas skrå.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson som är historiker som skrivit en rad historiska böcker. Bland annat om Gustav Vasa – Furste bland furstar.Under 1700-talet fick frimurarna många inflytelserika medlemmar som Voltaire, George Washington samt Karl XIII och frimurarlogerna spreds över hela världen. Samtidigt ökade misstänksamheten mot det hemliga sällskapet. Påven bannlyste frimurarna första gången redan 1738 och på 1800-talet förbjöd både Ryssland och Österrike frimurarna. Och under 1900-talet förbjöds frimurarna i det fascistiska Italien, nazistiska Tyskland och bolsjevikiska Sovjetunionen.Greve Axel Wrede-Sparre (1708–72), som blivit frimurare i Paris, höll den första logesammankomsten i Sverige år 1735. På 1750-talet bildades loger även i Göteborg och Helsingfors. I Sverige engagerade sig hertig Carl, senare Carl XIII, i frimurarna.Lyssna gärna också på avsnittet Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla.Bild: Initiering av en lärling i frimurerarna omkring år 1800. Denna gravyr är baserad på Gabanons i samma ämne från 1745. Deltagarnas kostymer ändrades till engelskt mode i början av 1800-talet och gravyren är färgad, men annars är den från 1745. Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Musik: Dark Ritual av Ladislav Weyrostek, Soundblock Audio.
  • 313. Konsum - det förlorade paradiset

    45:14
    Den svenska kooperationen blev under 1900-talet ett av Sveriges största företag, men när samhället förändrades lyckades inte ledningen förena idealism med affärsmässiga beslut.Dagens Coop är bara en spillra av 1950-talets industrikonglomerat. Kooperationens framgångsrika lanseringen av anti-varumärket Blåvitt år 1979, med enkla blåvita förpackningar, skulle snart vara i otakt med samtiden. Det som varit kritik mot reklam som lurar konsumenterna att köpa onödiga prylar blev en symbol för DDR-Sverige.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sara Kristoffersson, professor i designhistoria på Konstfack. Hon är aktuell med boken Det förlorade paradiset – Berättelsen om Konsums uppgång och fall.Kooperationen springer ur den utopistiska socialismen på det tidiga 1800-talet. I Sverige bildades Kooperativa Förbundet (KF) 1899. Konsums tidiga år präglades starkt av de idéer och modeller som utvecklats i England, Tyskland och Belgien. Medlemmarnas roll som både konsumenter och ägare betonades, och deras inflytande utövades genom deras inköp och deltagande i möten och beslut om hur överskottsfonder skulle användas.KF blev den centrala organisationen för den svenska kooperativa rörelsen och etablerade snart sin egen partihandel. Målsättningen var inte mindre än ”en lyckligare människa”. KF blev också ett av Sveriges största företag i början av 1900-talet. År 1939 fanns det 5200 Konsum-butiker som erbjöd allt från livsmedel till hemleveranser, kläder och möbler.KF:s införande av Sveriges första självbetjäningsshop på Odingatan i Stockholm den 25 april 1947 revolutionerade detaljhandeln. Detta nya butikskoncept, kallat snabbköp, tillät kunderna att välja sina varor själva utan att behöva bli betjänade av en försäljare. Även om självbetjäningsbutiker bidrog till lägre priser, uppmuntrade de också till impulsköp, vilket gick emot den ursprungliga etos för rationell konsumtion som kooperativa rörelsen förespråkade.Stordriften på 1950-talet gjorde kooperationen allt mer centraliserad, vilket kom i konflikt med rörelsens demokratiska gräsrotsideal. Varuhuset Domus rullades ut med sina lådliknande byggnader samtidigt som gamla stadskärnor revs. Med tiden skulle konsummedlemmarnas trofasthet vittra och 1966 gick det privata ICA om Konsum. På 1970-talet var förbundet fortfarande ett industrikonglomerat med allt från kvartersbutiker till stora köpcentrum och fabriker och närmare 80 000 medarbetare.När kooperationen 1979 lanserar anti-varumärket Blåvitt blir det en omedelbar succé. Vid denna tid är Blåvitts enkla förpackningar och indirekta kritik av reklamen i samklang med samtiden. Men snart ska Blåvitt stå för DDR-Sverige. Dagens kooperation, Coop, har idag bara 18 procent av marknaden.Bild: Konsumbutik i Svedmyra 1934. Okänd - KF:s arkiv Konsum-butik i Svedmyra i Stockholm, Wikipedia, Public Domain.Musik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna också på Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • Slutet – Karl XII:s död och de hårda frederna

    36:17
    Efter det svenska nederlaget vid Poltava tog Sveriges fiender initiativet. Tsar Peter erövrade 1710 resten av Sveriges baltiska provinser. August II återtog sitt polska välde. Och på hösten 1709 landsteg en dansk armé i Skåne. Samtidigt härjade pesten i Sverige.Under denna svåra tid stannade Karl XII i det osmanska riket ända fram till 1714. Tillbaka i Sverige blev lösningen för Karl XII att invadera Norge vid två tillfällen. Vilket skulle bli det sista den enväldige monarken gjorde.Detta är den fjärde och sista delen om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karl XII var bara femton år när han tillträdde som enväldig härskare över stormakten Sverige som hade många revanschlystna fiender. Kungen skulle sluta sig inom sig själv och många gånger hålla fast vid felaktiga beslut. Historien har dömt Karl XII hårt för hans besatthet att besegra August II, valet att gå mot Moskva och slutligen att han stannade i det osmanska riket i flera år efter nederlaget vid Poltava.Under tiden kungen var i Turkiet, tog ryssarna vad som återstod av det svenska östersjöväldet. Åren 1713–14 sattes en stor rysk offensiv in mot Finland och hela landet intogs. Sverige led under denna tid av dubbelkommando. Rådet i Stockholm sökte ta sitt ansvar och fattade beslut, men ofta blev dessa beslut med mycket lång fördröjning desavouerade av kungen i Turkiet.Karl XII återvände till Sverige 1714. Med nästan hälften av den totala svenska armén förgjord bestämde sig Karl sig för att attackera Norge som erbjöd oväntat starkt motstånd, medan den svenska armén hade problem med försörjningen. Under belägringen av fästningen Fredriksten vid Fredrikshald 1718 blev Karl skjuten till döds. Trots kungens död skulle kriget fortgå tre år till.I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.Bild: Karl XII:s likfärd (1878). Gustaf Cederström - Egen avfotografering, Mattias Blomgren, 2013-05-18 16:09:42, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Nationalism under stora nordiska kriget – dödsdomen mot Fredrich Sahlgård.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • Utopiernas och dystopiernas historia (nymixad repris)

    54:58
    Syn på framtiden har förändrats i takt med att samhället förändras. Från upplysningstidens rationella utopier till klimatförändringarnas postapokalyptiska dystopier. Framtidstanken föds på 1600-talet i den vetenskapliga revolutionens kölvatten, som också resulterar i olika utopier eller förställningar om framtida bättre samhällen.Världskrigen och 1900-talets totalitära ideologier inspirerade författare att skriva outhärdliga dystopier. En trend som bara har förstärkts av klimatkrisen. Framtiden har vi nästan glömt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Brissman, idéhistoriker vid Lunds universitet som är aktuell med boken Framtidens historia.Ursprungligen såg människorna på samhällsutvecklingen som cyklisk där olika kulturer föds och dör. Verkligheten var religiös och kristendomen beskrev ett syndafall där utvecklingen i grunden var negativ.Årtusendena före framtidstanken föddes på präglades människans syn på utvecklingen av bilden av ett förlorat paradis. Något som blir mycket tydligt under renässansen när de antika författarna och konstnärerna betraktades som ouppnåbara förebilder.Thomas More skriver sin berömd Utopia redan år 1516 som visar på ett bättre rättvisare samhälle, men han kan inte tänka bort slaveriet. Framstegstanken växer fram under 1700-talet. Den vetenskapliga revolutionen och nya uppfinningar får oss att tro att allting alltid kommer att bli bättre.De som hade tid och möjlighet att utforma idéer kring framtiden var länge personer ur de övre samhällsklasserna. Med 1800-talets folkrörelser och demokratisering får allt fler människor får råd och tid att tänka kring framtiden. Från att bara överleva dag till dag kunde människorna drömma om ett bättre liv för dem och sina barn.När civilisationerna under 1900-talet nästan kollapsar under trycket från världskrig, totalitära ideologier och förintelsevapen blir dystopierna allt populära. Med skapandet av kärnvapen blir tanken på samhällets undergång en realitet. Denna strömning har bara förstärkts av de tilltagande klimatförändringarna.Experterna ökade inflytande under 1900-talet har givit oss en hel kader av trendanalytiker inom ekonomi, mode och politik som ständigt ger oss nya prognoser. Detta har skett samtidig som vi blir allt mer pessimistiska om framtiden. Samtidigt har de litterära och filmiska dystopierna avlöst varandra som Fritz Langs arkitektoniskt storslagna stumfilm ”Metropolis” (1927); Aldous Huxleys ”Du sköna, nya värld” (1932), Karin Boyes ”Kallocain” (1940) och George Orwells ”1984” (1949).Bild: Abraham Ortelius (1527–1598) karta över Utopia, Wikipedia, Public DomainMusik: Dark Rain Ambience av Jabameister, Soundblock Audio.
  • 312. Samurajerna dominerade Japan under ett millenium

    58:33
    Den japanska samurajen representerade en unik krigarkultur som saknar en självklar europeisk motsvarighet, och har idag en stark närvaro i populärkulturen. Samurajerna var krigare som tjänade i det feodala Japan från 900-talet till 1800-talet.Samuraj-klassen växte fram ur lantliga miliser och kom med tiden att få ärftlig adelsstatus. Under århundraden dominerade samurajerna det japanska samhället, fram till Meijirestaurationen 1868 när de förlorade sina privilegier.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit Japans historia.Under 900-talet var samurajerna vasaller som svor lojalitet till kejsaren och tjänade honom. De tjänade ofta under en länsherre, känd som en daimyō. En herrelös samuraj kallades för en ronin. Deras betydelse och roll i samhället förändrades dock över tid.Under den japanska senklassiska Heian-perioden (794–1185) var samurajens huvudsakliga vapen pilbågen, Yumi (弓), som de använde till häst. Vid närstrid användes naginata, ett svärdliknande vapen. Samurajen var också utrustade med föregångaren till det kända katana-svärdet, det så kallade tachi-svärdet, samt ett kortare, knivliknande svärd som kallades för tantō.Det fanns även kvinnliga samurajer i det feodala Japan. Under åtta århundraden stred kvinnor i otaliga slag och belägringar. Utgrävningar från japanska slagfält bekräftar att närmare 30 procent av krigarna var kvinnor.Efter de två mongoliska invasionsförsöken av Japan (1274 och 1281) blev det uppenbart att samurajernas traditionella krigföring var otillräcklig för att kunna försvara landet mot ytterligare invasioner från det asiatiska fastlandet. En större betoning började läggas på tätpackade formationer av uppbådade bönder, och samurajen började strida mer i formation, som en enhet, istället för som individ.Under slutet av Ashikaga-perioden fram till början av Edoperioden befann landet sig i nästan konstant ofred. Den japanska överhögheten, i formen av den militära härskaren shogunen, hade förlorat all sin auktoritet och sitt inflytande; därmed också kontrollen över landet. Detta tillät mäktiga länsherrar, Daimyō, att utan konsekvenser föra krig mot sina grannar i hopp om att expandera sina domäner, och därmed sin makt och sitt inflytande.Under 1600-talet, efter sengoku-jidai-perioden (bokstavligen "tiden då landet var i krig"), minskade samurajernas militära betydelse. Under Edoperioden (1603–1867) ägnade samurajerna sig allt mer åt byråkratiska sysslor. De blev igen en slags aristokrati, men nu runt shogunen istället för kejsaren. Hierarkin var mycket strikt och icke-samurajer var rättslösa gentemot samurajer.Vid Meijirestaurationen 1868 avskaffades samurajernas privilegier, bland annat rätten att bära två svärd. Detta ledde till en rad samurajuppror, varav det största och sista var Satsumaupproret 1877. Under Meijiperioden omorganiserades ståndssamhället och samurajfamiljerna blev till den nya klassen shizoku.Bild: Samurajer från Satsuma-klanen, under Boshinkrigsperioden (1868–1869), av Felice Beato, Wikipedia, Public Domain.Musik: Japanese Hotchiku Flute av Psystein, Storyblock Audio.Lyssna också på Meijirestauration – världens snabbaste modernisering.Klippare: Emanuel Lehtonen