HakeliusPopova

Det är podd 200. Hurra! Och vi har träffat vår första lyssnare med Inre exil-tisha. Det var på Fokus bokklubbs möte med Paulina Neudings förstlingsverk "Igår kväll i Sverige". Den är riktigt omskakande och det märks på recensionerna som i flera fall handlar mer om recensenternas ovilja att höra det hon skriver. Det blir som en tidsresa bakåt tio-femton år. Men situationen i Sverige är konstig, det noterade till exempel Spectators förre chefredaktör Fraser Nelson redan för ett par år sedan. Hur kommer det sig att vi inte fattade snabbare? Brå:s ovilja att tala om vad som skedde var en del av det. Men en del, som centerpartisten Staffan Danielsson, tog sig an problemet (och blev petad). Vi har sett Picassoutställningen på Moderna museet, som vi gillar mycket. Evelyn Waugh gillade dock inte Picasso, något han gärna berättade för Nancy Mitford. Vi har också sett Staffan Juléns och Rikstolvans dokumentär om Jan Håfström som är en underbar film om en konstnär som faktiskt kan förklara vad han gör. Kommer på SvT nästa år. Konstiga besked om varför vägarna drabbas av snökaos och skuldbeläggande av kaffedrickare. Vi protesterar. Washington Post rapporterar om grannfejd, när flygrutterna ändras för att Donald Trump inte ska ha plan ovanför huvudet. Vi bryter en lans för gymnastikens offer och buar åt Augustprisjuryn som inte gav fackbokspriset till Fredrik Sjöbergs Liljeforsbiografi. Vi förväntar oss att alla våra lyssnare köper den och ger bort den i julklapp. När ska vi komma till det nya, egyptiska museet? Vi orkar inte med sossarnas trollkonton, men uppmanar er att komma till biograf Fågel blå när Johan presenterar Whit Stillmans Metropolitian den 11 december klockan 17.30. Biljetter på biofagelbla.se.

Varför fastnar folk i snön? Vi har inget minne av att de brukade göra det. AI lika korkat som alltid. Hjälp till att sprida den förskönade versionen av Johans liv för att testa exakt hur dumt AI är. Påven försvarar biograferna — bra gjort. Johan presenterar Metropolitan på biograf Fågel blå den 11 december. Gå in på deras hemsida och köp biljetter nu. Vi har sett One battle after another och är imponerade. Lysande film med politiskt tema, men utan politiska pekpinnar. Den handlar om människor. Både Leonardo di Caprio och Sean Penn lysande. DN försöker piska upp opinion mot att talmannen Andreas Norlén tagit med sin fru Helena på några resor. Töntigt och småaktigt. Hon har representerat Sverige utan att få betalt: finns en skandal är det den. DN:s krystade avslöjanden kastar en skugga över de bra grejer de gör, som till exempel Niclas Orrenius artiklar, numsenast om nazistiska aktivklubbar. I svensk tidskrift skriver Amanda Wollstad läsvärt om problemet med svenska protestanter som inte fattar sociala koder inom diplomatin. Liberalerna ligger under två procent och har tre val. De väljer det enda av de tre som är ogenomförbart. Detta "lilla självmordsbenägna parti" som Hans Bergström en gång sade. SvD:s Henrik Torehammar försöker sig på att definiera personalismen och hamnar helt fel. Anna Nachman hamnar tvärtom helt rätt när hon i en kolumn i Fokus dissikerar Jan Guillous och andra vänstermäns homosociala vurm för arabiska män. Hon sätter fingret på något väsentligt. Det gör även Thomas Steinfeld, som analyserar dumheten, även det i Fokus. De som påstår att Trump är dum är helt enkelt slarviga. Susanna erkänner skamset att hon är ett offer för novent.

Nu råkar vi vara i de dagar som Marty McFly åkte till i Tillbaka till framtiden. Själva har vi bara varit i Venedig, som står sig. Harry's Bar lika bra som alltid, Fortuny likaså, och vi har hittat en överkomlig ersättning för fantastiska men svindyra juveleraren Codognato: Gioielleria Oreficeria Dogale, där en 88-årig juvelerare och hans son tillverkar fantasiskapelser i ett litet hål i väggen. Vi har också varit i Göteborg för att se Johan Rabaeus gästspela som Gertrude Stein på Stora teatern. Utmärkt, förstås, liksom de ny- men ej sönderrenoverade Hotell Eggers samt nyöppnade Dicksonska villan, med restaurangen Umarell. Synd bara att göteborgare inte kan låta bli att ta upp Stockholm. I den staden har de gapiga Gazademonstranterna fått SL att ställa in bussar. Räcker det inte nu? Kristoffer Tamsons tycker det. Kung Charles III har fyllt 77 och Johan tar det som ursäkt att tala om hans garderob, till stor del från Anderson & Sheppard. Vår kung också bra i sina dubbelknäppta - Götrich, måhända? Så BBC-skandalen, som inte kommer som någon överraskning för den som inte är blind och döv. Samma problem i public service här, som Adam Cweijman med glans demonstrerade i radiodebatt med Ekots Klas Wolf-Watz i veckan. Johan menar att public service förutsätter en accepterad elit som sätter normen, men att varken public service eller många av dess kritiker inser det. Ebba Busch har talat på riksting och använder "orka" snarare än "våga" - Susanna ger tummen upp. Kjell Höglund - en klenod - är invald i Sveriges music hall of fame. Vi har olika idéer om nya serien Pluribus och påven har listat sina favoritfilmer.

Vi fuskar och kör på torsdag kväll, för vi ska till Venedig. Bauer stängt för storrenovering, men vi hoppas att det blir bra. Veckans tips Kerstin Hallerts om hur man gör fransk omelett. Men så måste vi tala om nya centerledaren och det märkliga i att Centern blivit ett hem för liberala bögar. Thand Ringqvist har sin bas där, men även om hon på tredje försöket blev partiledare är problemen desamma och lika omöjliga att lösa. Det finns en hel del i Fokus, för den som är intresserad. Vi tackar ja i sändning till Claes de Faires bokrelease. Han har blivit krönikör över Stockholms övre medelklass, lite som hans idol Per Gunnar Evander. Valet av socialisten Mamdani i New York kanske bra, amerikanerna behöver påminnas om att socialism inte funkar då och då. Synd bara att socialisterna som tagit över demokraterna också vill utplåna Israel, avskaffa polisen och ge landet tillbaka till indianerna. Susanna har kartlagt stadsdelarna som inte röstade för socialism, för den som är intresserad. Hur kommer det sig att Magda Gads fördömanden av Israel inte kombineras med lika starka fördömanden av Gads nuvarande bostadsort Arabemiraten som finansierar folkmordet i Sudan? Istället får vi små reklamfilmer om hur fint det är där. Hyckleri, eller postlogik. Ylva Lagercrantz Spindler noterar att ekologer och biologer hållit på så att man måste ha röjsåg för att gå på skogspromenad. Djurgården är lite så - borde städas upp till par. Tänk på estetiken, inte bra ekologin. Saltkråkan har fått bra recensioner och de verkar ha vågat hålla fast vid originalet. Och svenskarnas stöd för monarkin orubbat, även om DN försöker hitta annan vinkel.

Vi har två Jack Russells (och en husse) på besök. Vi har också haft besök av möss. Aftonbladets "skandal" om Harpsund verkar vara rena sossepropagandan — är det AB som är korrupt? Men det är inte ens särskilt bra propaganda, eftersom vem som helst på några minuter kan leta fram exempel efter exempel på hur alla från Tage Erlander använde Harpsund på just detta sätt. Aftonbladets grävchef Jonathan Jeppson försöker rädda det hela genom att få det att istället handla om hur regeringskansliet svarar hans journalister, men det är krystat. Ett exempel på hur partiledare tilldelas offentliga roller. Ulf Kristersson har fått den stryktäcka rollen. Men det är mer intressant att Magdalena A är ekonom — lite moderat profil — och Ulf Kristersson socialpolitiker — lite sosseprofil. Kanske något att göra mer av? Emma Thompson ber AI fara åt helvete. All indignation kring Trumps rivning av Vita husets östra flygel missar två saker: det var en byggnad som inte var äldre än Karlskoga lasarett och amerikaner river och bygger nytt hela tiden. Katarina Barrling noterar i Axess hur den gråa färgen av någon anledning fått hög status. Och Andrew, formerly known as Prince, har blivit av med sin prinstitel, numera Andrew Mountbatten Windsor. Kung Charles dödstädar för att William inte ska ärva en massa bråte. Centern närmar sig V, ingen överraskning, men partiorganisationen och väljarna går inte ihop. Thomas Steinfeld skriver en utmärkt understreckare i Svenskan om demokrati och Hitler, samt en lika bra grej om Angela Merkel i Fokus. Missa förresten i Per Bauhns utsökta sågning av utredaren som vill att svensk polis inte ska bekämpa en ockupationsmakt - säger något om svensk galenskap. Och slut upp bakom försvaret för Wetterlings Galleri i Kungsträdgården, innan politikerna gör kontor av stället.

Vi har just kommit hem från en ostronresa i Bretagne med Camilla Thulin och Johan Rabaeus. Cancale, ostronens Mecka, en upplevelse, men Mont Saint Michel bäst på avstånd. Mer om ostron i nästa Exilposten - den är gratis, gå bara in och anmäl er på hakeliuspopova.com. Är Gud en metafor utan fast betydelse? En präst tycker det och blev snopen över att Svenska kyrkan helst såg att han trodde på Gud. Ann Heberlein, som faktiskt tror på Gud, fick också nobben. Vi misstänker att det beror på åsiktsångest från kyrkans sida. Carl Bildt har hamnat i kyrkorådet av misstag och det i den församling där Jan Guillou bor. Kan vi nu vänta oss en offensiv för Palestina, eller åtminstone mot Israel, i Oscar-Hedvig Eleonora? I just de frågorna verkar ju Bildt, Guillou och kyrkan rätt överens. Riksrevisionen konstaterar att Polisen blivit sämre sedan 2015, trots att anslagen fördubblats och antalet anställda ökat. Ett bevis på större problem. Finns nog i vården också. Men vi är inte heller ofelbara: de som prenumererat på podden för att slippa reklam har i vissa fall ändå fått reklam. Nu, efter månader av teknikersnack, verkar Supercast ha fått ordning på saken. Berätta om det stämmer. SJ har 21 000 förseningar av 70 000 möjliga, men vill helst slippa tala om saken. Och så Frankrike igen: gamle presidenten Sarkozy fick hoppa i finkan när vi var där, men välklädd och med Greven av Monte Cristo i handen.Det är något särskilt stilfullt över fransmän, även när de drabbas av samma elände som alla andra. Kanske handlar det om respekt för både människor och traditioner, inte minst de som har att göra med mat. Mark Brolin skriver i Smedjan om Thatcher, som skulle fyllt 100 i år. Bra läsning, för mycket är bortglömt och ändå aktuellt än i dag. Och så de svenska akademiska kommissarierna som ska diktera för oss vad vi ska äta, men missar många väsentligheter.