Share

cover art for En liten skola har små marginaler

Friskolepodden

En liten skola har små marginaler

Season 2, Ep. 2

På Estniska skolan går cirka 200 elever och som många andra små friskolor lever skolans ekonomi på allt snävare marginaler. Men målgruppen för den tvåspråkiga skolan är beroende av att det finns intresse för att lära sig även estniska. Och om skolpengen skärs ner hotas verksamheten akut. Lyssna på ntervjun med rektor Piia Paljk Särlefalk.


Debatten om friskolor där politiker från flera partier utgår från att friskolor drivs av girigbukar som stjäl skattemedel från barn och lockar med betygsinflation är fullkomligt främmande på Estniska Skolan, liksom på de allra, allra flesta friskolor runt om i landet. Men orosmolnen som drar över himlen i spåren av denna debatt är ändå ett faktum.



More episodes

View all episodes

  • 9. Varför måste skolor stängas?

    01:19:55
    är en skola lägger ned aktiveras ofta ett helt samhälle för att kämpa emot. Men kan en skolnedläggning vara nödvändig ibland? En ny rapport tittar på skolnedläggningar under de senaste tio åren. Är de vanligast bland kommunala eller fristående skolor? Och varför lägger de ned?Den 11 juni hade vi ett högaktuellt frukostseminarium där vår panel diskuterade hur en skolnedläggning funkar i praktiken. Detta är en inspelning av seminarietMedverkande:Gustav Blomberg, skolekonom och rapportförfattareJosefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson (M)Lena Dahlstedt, före detta utbildnings- och stadsdirektör Nacka kommunLinda Öholm, PA-chef Internationella Engelska SkolanSofi Klang, kommunikationschef Kunskapsskolan
  • 8. Presterar friskolornas elever verkligen sämre på högskolan?

    01:16:34
    Rapporten Till högskolan från gymnasieskolan, om hur studenter presterar på högskolestudier efter gymnasiet, har fått stor uppmärksamhet i media. Bilden är att det går sämre för friskolornas elever. Men stämmer den beskrivningen? Lyssna på vårt frukostseminarium från 27 april
  • 7. Skolans roll i att mota gängen i grind

    20:41
    Hur kan skolor bidra till att bekämpa gängbrottslighet? Professor Jesse Bruhn, vid Brown University i USA, drar paralleller till forskningen om ungas brottslighet i USA och vilka preventiva åtgärder som visat sig fungera där.
  • 6. Så kan skolan bidra till att bekämpa gängen

    01:19:55
    Gängbrottsligheten har trängt sig in även i skolans värld. Barn i mellanstadieåldern rekryteras som knarksäljare, kurirer och torpeder. Elever är både offer och förövare i gängkrigens allt blodigare uppgörelser. Vad kan skolan göra – där föräldrar, polis och socialtjänst går bet?Med utgångspunkt i forskning och praktik borrar vi djupare i varför unga hamnar i kriminella nätverk och i hur skolor kan bidra till att göra skillnad.Vi får inblick i praktiska erfarenheter från USA, Järvafältet, Botkyrka och Danmark. Och några av världens ledande forskare på gängkriminalitet och skolans brottspreventiva roll redogör för forskningsresultaten. En av Sveriges mest berömda poliser berättar om hur han arbetat tillsammans med skolor för att förebygga gängbildningar innan det är för sent och en rektor från Botkyrka berättar om hur de jobbar aktivt och strukturerat med åtgärdsplaner för utagerande elever och försöker fånga in dem innan det gått för långt.
  • 5. Vad lärare GÖR när elever LÄR

    14:22
    - Hur vet du eller ser du att det pågår undervisning som är skicklig, utifrån vetenskaplig grund? Den frågan fick över 100 chefer och skolrektorer. Och det vanligaste svaret?- Det var en bra fråga...Mats Rosenkvist driver inte bara företaget BRAVOlesson utan samarbetar också i ett projekt med Skolkompaniet och Linköpings universitet. Fokus är skolutveckling och professionsutveckling i praktiken. Det utförs idag fler än 100 miljoner lektioner varje år och utvecklingspotentialen om det går att hitta metoder som höjer kvaliteten är enorm. Lyssna när vår vd Ulla Hamilton intervjuar Mats och hör honom berätta om erfarenheterna av att ha gjort 2500 lektionsobservationer. Allt i ett försök att identifiera vad skickliga lärare gör när de lär ut.
  • 5. Så mycket mindre får friskolornas elever

    15:43
    I en färsk rapport från Friskolornas riksförbund – Är friskolorna överkompenserade? – visar Mikaela Valtersson att 30 av 32 undersökta kommuner bryter mot lagen när de beräknar skolpengen. Friskolornas elever får betydligt mindre i skolpeng än jämnåriga i kommunala skolor. Och kommunerna beräknar inte skolpengen på ett transparent sätt. Här intervjuas hon av Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
  • 4. Är friskolorna överkompenserade?

    01:01:55
    Den 18 oktober släppte Friskolornas riksförbund en rapport om skolpengssystemet, författad av Mikaela Valtersson.Vi har i rapporten Är friskolorna överkompenserade tittat närmare på skolpengsbesluten i 32 kommuner, vilka representerar ett tvärsnitt av riket. Får elever som valt friskolor lika mycket som elever i kommunala skolor? Är kommunernas skolpengsbeslut transparenta och lätta att förstå för elever, föräldrar och medborgare? Är systemet rättvist?Vid ett frukostseminarium den 18 oktober presenterade Mikaela Valtersson rapporten och dess slutsatser. I ett panelsamtal tillsammans med Josefin Malmqvist, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, Per Larson, ansvarig för området kommunal ekonomi på konsult- och revisionsbyrån PwC, samt Per-Arne Andersson, ordförande i Friskolornas riksförbund fördjupade vi oss ytterligare i frågan.Det här avsnittet är en inspelning från seminariet.
  • 3. Skolföretagande - en del av en kvasimarknad?

    31:19
    Många kritiserar den så kallade välfärdskapitalismen inom skolans värld. Och vem är bättre skickad att svara på om friskolesektorn är en kvasimarknad och om det finns plats för riskkapitalister inom skolvärlden än Sveriges kanske främsta expert på kapitalism – författaren, idéhistorikern och den liberale debattören Johan Norberg.2021 kom Johan Norbergs bok, Det kapitalistiska manifestet. Tidigare har han bland annat skrivit den internationella succéboken Till världskapitalismens försvar.I en intervju med Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, resonerar han om friskoledebatten.
  • 2. Skolan som brottsplats

    01:46:36
    Nära hälften av eleverna har utsatts för brott. Skolan är den vanligaste brottsplatsen för misshandel och sexuella kränkningar, den näst vanligaste för rån.Vad gör skolan för fel och hur kan den bli en säker plats för de elever som måste vara där?Det diskuterade vi vid ett frukostseminarium den 20 september 2023. Medverkade gjorde författaren Vesna Prekopic, som just kommit ut med boken ”Brottsplats: Skolan”, och Elisabeth Nordén på Brottsförebyggande rådet. Vi får även perspektiv från Damian Brunker, rektor för Internationella Engelska Skolan i Eskilstuna och Mattias Hammar, som tidigare har jobbat som polis, trygghetschef hos AcadeMedia. Kommenterar gör även riksdagsledamöterna Josefin Malmqvist (M) och Linus Sköld (S) som båda sitter i Utbildningsutskottet samt Erik Scheller, statssekreterare Utbildningsdepartement.