Friskolepodden

Det finns glapp i ljudet under diskussionen med Henrik Jordahl - men håll ut, det är en kort stund och sen fortsätter vi att prata om mått som mäter kunskapsutvecklingen.Ständigt debatteras betygen. Ska vi ta bort F-betyget eller inte? Ska vi alls ha betyg i skolan? Allt fler intresserar sig för att faktiskt hitta mått som mäter kunskapsutvecklingen. I England finns Ofstedt, som har en modell för att mäta skolors förmåga att höja kunskapsnivåerna. I Sverige finns det några kommunala skolhuvudmän och några fristående skolhuvudmän som har börjat använda modeller för att få en bild av det så kallade förädlingsvärdet.Vad kan ett förädlingsvärde bidra med? Hur ser man på att mäta skolors och individers förädlingsvärde i länder som Norge, England och USA? Vilka erfarenheter har Nacka kommun av att mäta förädlingsvärde och varför har Internationella Engelska Skolan valt att använda sig av denna modell för att mäta sina skolors förmåga att höja elevernas kunskapsnivå? Och är detta en modell som är intressant utifrån regeringens perspektiv?Detta är några frågor som vi diskuterade under ett frukostmöte 23 majMedverkande: Henrik Jordahl, professor vid Örebro universitet, Veronica Grimheden Myhrström, utbildnings- och arbetsmarknadsdirektör Nacka kommun, Linda Öholm, Public Affairs-chef vid Internationella Engelska Skolan, Karin Carlsson, biträdande grundskolechef Kunskapsskolan och Erik Scheller, statssekreterare vid utbildningsdepartementet. 

Det är många som har idéer om hur skolan skall förbättras, så låt oss bl.a.lyssna på dem som har egen erfarenhet.Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, intervjuar friskoleentrepenören Johan Sjölin, som grundat musikgymnasiet Rytmus och musikskolorna Pops Academy

Studiero och stökiga klassrum är några av skolvärldens stora frågor. En svensk skola tycks ha hittat lösningen. Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, diskuterar Internationella Engelska Skolans målmedvetna kvalitetsarbete med Robin Kirk-Johansson och Annakarin Johansson Sandman på IES.

Jensen Tungelsta är en rykande färsk grundskola, än så länge F-6 där man också bygger ett högstadium i ett expansivt område med stort behov av nya skolplatser. Här har man byggt en klassisk skolbyggnad i modernt format. Hur fungerar det när en helt ny skola ska öppna hur går tankarna? – Att bygga organisationen, som jag började med i maj, handlar mycket om att förutse hur skolan kommer att fungera när eleverna finns på plats. Hur blir flödet, var kommer det finnas fallgropar där det kan bli mer stök eller stoj. Lyssna på intervjun med skolans rektor Michelle Näslund.

Det hävdas ofta i debatten att friskolor bara etablerar sig i välbärgade områden och väljer bort elever med socioekonomisk bakgrund som kräver större insatser från skolans sida. Internationella engelska skolan i Eskilstuna, som ligger i Fröslunda, ett så kallat utanförskapsområde som tidvis figurerat i media under nattsvarta rubriker. Så sent som i slutet på augusti rånades en person mitt på dagen på flera tusen kronor. Den nytillträdde rektorn, tidigare utbildningschef på hela IES-koncernen innan längtan tillbaka till ”frontlinjen” drev honom till Fröslunda.Han kavlade upp ärmarna, skrapade bort klottret, städade upp skräpet, bytte ut de krossade rutorna och konfronterade gängen som härjade på gården efter att skolklockorna ringt hem eleverna.– Men idag accepteras skolan och dess rektor i slips och kavaj. Skolan är fredad, för gängen inser vad vi gör för barnen, säger Damian.Lyssna på intervjun med skolans rektor Damian Brunker.

Anders Johnson, skriftställare, näringslivshistoriker och författare till boken ”Ett fönster öppnades …”, intervjuas av Ulla Hamilton om friskolornas över 200 år långa historia, friskolereformens 30 år och framtiden.

Ett kvalitetssäkrat betygssystem är en viktig fråga för hela Sverige. De brister som finns i dagens system och hur dessa skulle kunna lösas diskuterar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, med en av landets främsta betygsexperter Per Måhl. Betyg spelar en viktig roll enligt Måhl, inte minst spelar de stor roll för elever i behov av särskilt stöd.Läs mer på www.friskola.se

På Estniska skolan går cirka 200 elever och som många andra små friskolor lever skolans ekonomi på allt snävare marginaler. Men målgruppen för den tvåspråkiga skolan är beroende av att det finns intresse för att lära sig även estniska. Och om skolpengen skärs ner hotas verksamheten akut. Lyssna på ntervjun med rektor Piia Paljk Särlefalk.Debatten om friskolor där politiker från flera partier utgår från att friskolor drivs av girigbukar som stjäl skattemedel från barn och lockar med betygsinflation är fullkomligt främmande på Estniska Skolan, liksom på de allra, allra flesta friskolor runt om i landet. Men orosmolnen som drar över himlen i spåren av denna debatt är ändå ett faktum.