En Svensk Tiger: En podcast om modernhistoria.

Åren runt 1970 migrerade ungefär 3.000 polska judar från den kommunistiska diktaturen till Sverige. Judarna fördrevs från Polen efter plötsliga statliga antisemitiska hetskampanjer. Men i Sverige välkomnades de av välfärdsstaten med bostäder, jobb och utbildning. Det kollektiva minnet av ankomsten till det nya hemlandet är i allmänhet ljust. Ändå blev flykten ett trauma för de polska judar som -- ofta efter att ha överlevt Förintelsen -- återigen hade tvingats fly från statligt politiskt hat. Tillvaron i Sverige visade sig dessutom innehålla ett oväntat problem; kulturkrocken med det svenskjudiska samhället som ofta var svår, problematisk och konfliktfylld. Henrik Arnstad samtalar med historikern Martin Englund, som skrivit avhandlingen "Vi, de fördrivna: Historiska erfarenheter hos polska judar som kom till Sverige 1967-1972", samt Paulina Sokolow, vars föräldrar flydde till Sverige från Polen 1969 (bilden visar Paulina som bäbis tillsammans med mamma Bronia).

Vår sista podd av tre som granskar SVT:s succé "Sverige och kriget" ur ett historikerperspektiv. Vi samtalar om tv-seriens femte avsnitt ”Freden” om åren 1944-1945 samt för en sammanfattande slutdiskussion om seriens samtliga fem delar. Hur kommer det sig att denna imponerande produktion innehåller så många faktafel, glidningar och andra allvarliga problem? Varför förespeglar SVT att experter granskat produktionen -- trots att detta verkar ha skett enbart mycket begränsat? Hur kunde "Sverige och kriget" ha kombinerat det bländande filmmaterialet med hög kunskapsmässig kvalitet? Medverkar gör två historiker; professor emeritus Pär Frohnert vid Stockholms universitet och docent Mikael Nilsson. Samtalsledare fil.mag. Henrik Zaregon Arnstad. Ljudtekniker Per Juhlin, Beppo.

Andra delen i vår granskning av SVT:s "Sverige och kriget" handlar om dokumentärseriens avsnitt tre och fyra. Tillsammans med historikern och experten på andra världskriget, docent Mikael Nilsson, analyserar vi avsnitten -- inte minst angående Förintelsen, som utgör en viktig del av berättelsen. Tar producenterna sitt viktiga folkbildande uppdrag på nödvändigt allvar, avseende fakta och verklighet? Vi har tittat på avsnitt 3 med titeln "Krigsbarnen" (1941-1942) och avsnitt 4 med titeln "Vändpunkten" (1943-1944). I nästa del kommer vi att granska avsnitt 5 samt föra en avslutande diskussion.

SVT:s dokumentärserie "Sverige och kriget" om andra världskriget har fått lysande omdömen av tv-recensenter -- men vi tittar på den med historikerögon, tillsammans med docent Mikael Nilsson, erkänd expert på krigsåren. Hur fungerar TV-serien faktamässigt och vetenskapligt bakom den bländande ytan? I denna episod av vår podd granskar vi de två första avsnitten; dels det första, "Utbrottet", om september 1939 fram till våren 1940, dels det andra, "Omringade", som löper fram till juni 1941. I nästa podd kommer vi att granska avsnitt 3 och 4.

Vår podd har en tredje medlem -- som oftast inte hörs. Studiotekniker Per Juhlin är den tredje tigern och har ett glödande historieintresse. Dessutom är han en av Sveriges främsta inläsare av ljudböcker och hans arbeten inbegriper både Ola Larsmos bok "Översten" samt Henrik Arnstads biografi "Den förbannade optimisten Ernst Wigforss". Per driver studioföretaget Beppo som är en av våra sponsorer. Här samtalar han med Ola och Henrik i ett extrainsatt bakom-kulisserna-avsnitt av En svensk tiger.

År 1933 etableras Nazityskland och människor börjar fly förtrycket -- inte minst kommunister, socialdemokrater och fackföreningsfolk. I många fall var dessa människor dessutom judar. I Sverige organiserar sig flyktingvänner i organisationer som kommunistiska "Röda hjälpen", socialdemokratiska "Arbetarrörelsens Flyktinghjälp" och den till stora delar liberala "Insamlingen för landsflyktiga intellektuella". Deras verksamhet under 1930-talet präglas av politisering, konflikter och konkurrens. Men också av medmänsklighet, moral och en vilja att hjälpa i en polariserad tid då flyktinghatet hade mäktiga röster. Historikern Pär Frohnert har skrivit boken "Hjälp våra flyktingar" (2025) om de tre organisationernas arbete 1933-1939. Han samtalar med Henrik Arnstad och Ola Larsmo. Studietekniker Per Juhlin, illustration "Aftonsamtal" av Lotte Laserstein (bild Lotte Laserstein/Moderna Museet).

Krigsåret 1942 -- när Förintelsen är i sin mest mordiska fas -- genomgår utrikesrådet Gösta Engzell, rättschef på svenska Utrikesdepartementet, en moralisk kris. Som de flesta befattningshavare i världen har han information om att något avskyvärt och mordiskt drabbar Europas judar. Skillnaden är ett Gösta Engzell tar till sig informationen och begriper Förintelsen. Och han har makt att agera, via sin chef utrikesminister Christian Günther och vänskapen med statsminister Per Albin Hansson. Trots att Sverige utsätts för enorma säkerhetspolitiska risker visavi Nazityskland inleder Utrikesdepartementet det svenska sabotaget av Förintelsen 1942-1945 -- vilket retar gallfeber på tyskarna. Men internationella judiska organisationer hyllar Sveriges ageranden som en ”seger för mänsklighet”. Ändå är Engzell och denna svenska historia i stort sett okänd för allmänheten. Men nu kommer filmen "The Swedish Connection" på Netflix; en dramatisering av förintelseåret 1942 då Sverige bytte hållning angående Europas judar, "från likgiltighet till aktivism", som titeln på en känd doktorsavhandling lyder (Paul Levine, 1996). Då föddes den så kallade svenska "moraliska stormakten". Henrik Zaregon Arnstad och Ola Larsmo samtalar. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo.

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Denna glädjens, frihetens och demokratins segerstund har blivit den stora symbolen för kommunistregimernas fall i Europa och ledde till supermakten Sovjetunionens kollaps 1991. Hur gick det egentligen till när dessa diktaturer oväntat rämnade i Europa – samtidigt som den kinesiska kommunistdiktaturen bevarade sitt välde genom att dränka demokratirörelsen i ett blodbad? Varför förblir den europeiska utvecklingen svårbegriplig för för historievetenskapen? Vilket samband finns mellan utvecklingen efter 1989 och dagens aggressiva Ryssland? Vi samtalar med historikern Leos Müller vid Stockholms universitet som studerar händelsekedjorna i sin nya bok "Europas vändpunkter". Musik i avsnittet: "En kyss för varje tår", Lustans Lakejer, "Beethovens 9:e symfoni", konsert i Berlin 1989. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo. Producenter Henrik Arnstad och Ola Larsmo.http://www.ensvensktiger.org

Inför presidentvalet i USA år 2024 djupdyker Ola Larsmo och Henrik Arnstad i den amerikanska vänsterns historia -- berättelsen om USA:s "radical movements", som amerikanska forskare uttrycker det. Redan Marx och Engels försökte begripa varför socialismen misslyckades i det stora landet i väster. Samma fråga återkommer än idag. Likväl så har socialismen ständigt existerat i USA. Och idag växer intresset för "democratic socialism" -- det vill säga socialdemokrati (ofta med Sverige som föregångsland) -- bland amerikanska ungdomar. Hur kan allt detta förstås? Om detta samtalar Ola och Henrik. Ljudtekniker Per Juhlin, Beppo.