En Svensk Tiger: En podcast om modernhistoria.

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Denna glädjens, frihetens och demokratins segerstund har blivit den stora symbolen för kommunistregimernas fall i Europa och ledde till supermakten Sovjetunionens kollaps 1991. Hur gick det egentligen till när dessa diktaturer oväntat rämnade i Europa – samtidigt som den kinesiska kommunistdiktaturen bevarade sitt välde genom att dränka demokratirörelsen i ett blodbad? Varför förblir den europeiska utvecklingen svårbegriplig för för historievetenskapen? Vilket samband finns mellan utvecklingen efter 1989 och dagens aggressiva Ryssland? Vi samtalar med historikern Leos Müller vid Stockholms universitet som studerar händelsekedjorna i sin nya bok "Europas vändpunkter". Musik i avsnittet: "En kyss för varje tår", Lustans Lakejer, "Beethovens 9:e symfoni", konsert i Berlin 1989. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo. Producenter Henrik Arnstad och Ola Larsmo.http://www.ensvensktiger.org

Inför presidentvalet i USA år 2024 djupdyker Ola Larsmo och Henrik Arnstad i den amerikanska vänsterns historia -- berättelsen om USA:s "radical movements", som amerikanska forskare uttrycker det. Redan Marx och Engels försökte begripa varför socialismen misslyckades i det stora landet i väster. Samma fråga återkommer än idag. Likväl så har socialismen ständigt existerat i USA. Och idag växer intresset för "democratic socialism" -- det vill säga socialdemokrati (ofta med Sverige som föregångsland) -- bland amerikanska ungdomar. Hur kan allt detta förstås? Om detta samtalar Ola och Henrik. Ljudtekniker Per Juhlin, Beppo.

Dag Hammarskjöld var svensken som blev FN:s generalsekreterare 1953 och ville skapa en ny värld – byggd på demokrati, fred och frihet. Nu har hans liv blivit storfilm med Mikael Persbrandt i titelrollen. Men vem var egentligen Dag Hammarskjöld, vilka var hans drivkrafter och hur var det med hans hemska död i en flygkrasch 1961? Blev Hammarskjöld mördad? Henrik Arnstad och Ola Larsmo samtalar med Gunilla Herdenberg, intendent vid museet Dag Hammarskjölds Backåkra, om den tidsepok då Sverige var en moralisk stormakt och då svensk internationalism beundrades över hela världen.

TV-serien "Shogun" tar -- återigen -- världen med storm, precis som förra versionen gjorde 1980. Liksom även romanen "Shogun", skriven av den brittisk-australiske författaren James Clavell (1975), som sålts i många miljoner exemplar. Det sägs att ingen populärkultur påverkar västerlandets bild av Japan och Ostasien lika mycket som Shoguns svärdsviftande samurajer från år 1600. Men hur kan denna bild beskrivas? Vad är egentligen "Japan" -- inom citationstecken -- i Shogun och annan modern västerländsk populärkultur? Vi samtalar med docent Tobias Hübinette, expert inom forskningsfältet "Asien studies". Musik i avsnittet: "Haunting Violin" samt "Merciful", av Gruber.

Storfilmen "Napoleon" av Ridley Scott har premiär -- och vi går på djupet med hur de många revolutionskrigen och Napoleonkrigen 1792-1815 fullständigt förändrade den nordiska geografin då Sverige förlorade Finland till Ryssland men i gengäld erövrade Norge från Danmark. Expert i studion är docent Anders Ahlbäck vid Stockholms universitet. Stort tack till den Bordeaux-boende John Cederblad som hjälp oss med de franska recensionerna av Napoleon-filmen, samt naturligtvis till Per Juhlin på Beppo som handhar ljudtekniken. Allons enfants!

Under det tidiga 1900-talet slog Evert Taube igenom med sina sjömansvisor då den gryende moderna musikindustrin kom till Sverige. Resultatet blev en enorm succé och svenskarna dränktes fram till 1960-talet i maritim populärmusik via artister som Lasse Dahlqvist, Harry Brandelius, Jussi Björling, Karin Juel, Alice Babs, Monica Zetterlund och många fler. Överallt framfördes musik om sjömän, hav, fartyg, skärgårdar, segling och fritidsbåtar. Den svenska nationalismen förändrades när inlandets Dalarna fick ge vika för skärgårdsön som geografisk symbol för svenskhet. Henrik Arnstad har forskat om fenomenet och publicerat studien  ”Swedish sailor songs, popular culture and maritime national identities, 1918–1960” i världens ledande maritimhistoiska tidskrift, International Journal of Maritime History (läs den här). Han samtalar i avsnittet med Ola Larsmo som blivit gästprofessor vid Linköpings universitet! Tekniker Per Juhlin på Beppo Ljudproduktion.

Socialdemokraten Ernst Wigforss (1881-1977) kallas världshistoriens mest framgångsrike socialist av den internationella statsvetenskapen – i Sverige har han benämnts som vårt lands främsta politiska geni. Nu kommer den första biografin om ideologen och finansministern som skapade 1900-talets svenska socialdemokratiska välfärdsstat, "Den förbannade optimisten Ernst Wigforss: Socialisten som skapade Sverige" (Historiska Media, 2023), av Henrik Arnstad. Han intervjuas av Ola Larsmo tillsammans med Per Juhlin, som talat in ljudboksupplagan av boken. Samtalet går igenom Wigforss politiska liv och avslutas med det stora mysteriet angående denne man; var det han som var förlagan för Skalman i serien "Bamse"?

För fem år sedan lanserade Sverigedemokraterna propagandafilmen "Ett folk, ett parti -- Socialdemokraternas historia" som sprider lögner om socialdemokraternas ageranden under andra världskriget. Den koppling som filmen gör mellan socialdemokratisk och nazitysk politik saknar vetenskaplig grund och är falsk, konstaterade omedelbart historikerna. Men vilken är sanningen? Hur agerade socialdemokraterna när den svenska utrikespolitiken var som mest kontroversiell under kriget? Exempelvis angående judar, permittenttrafiken (tysktågen) och handelspolitiken? Vilken makt hade socialdemokraterna inom samlingsregeringen som styrde Sverige 1939-1945? Henrik Arnstad samtalar med Ola Larsmo, ljudtekniker Per Juhlin (Beppo).

Erik Gustaf Geijer (1783-1847) var historiker, poet och politiker samt en av Sveriges viktigaste liberala tänkare. På många sätt var han långt före sin tid när han under tidigt 1800-tal övergick från konservatism till liberalism och förebådade det demokratiska genombrottet. "Fram går denna lag, som förer människorna allt närmare till varandra; fram går den oupphörligt, i tvedräkt om ej i endräkt, i hat om ej i kärlek, i ondo om ej i godo; källa till elände eller sällhet, civilisationens välsignelse eller förbannelse, allt efter som var och en till densamma förhåller sig", skrev Geijer 1844. Ola Larsmo berättar om Geijer för Henrik Arnstad. Tekniker Per Juhlin. Studio: Beppo.