En Svensk Tiger: En podcast om modernhistoria.

Andra delen i vår granskning av SVT:s "Sverige och kriget" handlar om dokumentärseriens avsnitt tre och fyra. Tillsammans med historikern och experten på andra världskriget, docent Mikael Nilsson, analyserar vi avsnitten -- inte minst angående Förintelsen, som utgör en viktig del av berättelsen. Tar producenterna sitt viktiga folkbildande uppdrag på nödvändigt allvar, avseende fakta och verklighet? Vi har tittat på avsnitt 3 med titeln "Krigsbarnen" (1941-1942) och avsnitt 4 med titeln "Vändpunkten" (1943-1944). I nästa del kommer vi att granska avsnitt 5 samt föra en avslutande diskussion.

SVT:s dokumentärserie "Sverige och kriget" om andra världskriget har fått lysande omdömen av tv-recensenter -- men vi tittar på den med historikerögon, tillsammans med docent Mikael Nilsson, erkänd expert på krigsåren. Hur fungerar TV-serien faktamässigt och vetenskapligt bakom den bländande ytan? I denna episod av vår podd granskar vi de två första avsnitten; dels det första, "Utbrottet", om september 1939 fram till våren 1940, dels det andra, "Omringade", som löper fram till juni 1941. I nästa podd kommer vi att granska avsnitt 3 och 4.

Vår podd har en tredje medlem -- som oftast inte hörs. Studiotekniker Per Juhlin är den tredje tigern och har ett glödande historieintresse. Dessutom är han en av Sveriges främsta inläsare av ljudböcker och hans arbeten inbegriper både Ola Larsmos bok "Översten" samt Henrik Arnstads biografi "Den förbannade optimisten Ernst Wigforss". Per driver studioföretaget Beppo som är en av våra sponsorer. Här samtalar han med Ola och Henrik i ett extrainsatt bakom-kulisserna-avsnitt av En svensk tiger.

År 1933 etableras Nazityskland och människor börjar fly förtrycket -- inte minst kommunister, socialdemokrater och fackföreningsfolk. I många fall var dessa människor dessutom judar. I Sverige organiserar sig flyktingvänner i organisationer som kommunistiska "Röda hjälpen", socialdemokratiska "Arbetarrörelsens Flyktinghjälp" och den till stora delar liberala "Insamlingen för landsflyktiga intellektuella". Deras verksamhet under 1930-talet präglas av politisering, konflikter och konkurrens. Men också av medmänsklighet, moral och en vilja att hjälpa i en polariserad tid då flyktinghatet hade mäktiga röster. Historikern Pär Frohnert har skrivit boken "Hjälp våra flyktingar" (2025) om de tre organisationernas arbete 1933-1939. Han samtalar med Henrik Arnstad och Ola Larsmo. Studietekniker Per Juhlin, illustration "Aftonsamtal" av Lotte Laserstein (bild Lotte Laserstein/Moderna Museet).

Krigsåret 1942 -- när Förintelsen är i sin mest mordiska fas -- genomgår utrikesrådet Gösta Engzell, rättschef på svenska Utrikesdepartementet, en moralisk kris. Som de flesta befattningshavare i världen har han information om att något avskyvärt och mordiskt drabbar Europas judar. Skillnaden är ett Gösta Engzell tar till sig informationen och begriper Förintelsen. Och han har makt att agera, via sin chef utrikesminister Christian Günther och vänskapen med statsminister Per Albin Hansson. Trots att Sverige utsätts för enorma säkerhetspolitiska risker visavi Nazityskland inleder Utrikesdepartementet det svenska sabotaget av Förintelsen 1942-1945 -- vilket retar gallfeber på tyskarna. Men internationella judiska organisationer hyllar Sveriges ageranden som en ”seger för mänsklighet”. Ändå är Engzell och denna svenska historia i stort sett okänd för allmänheten. Men nu kommer filmen "The Swedish Connection" på Netflix; en dramatisering av förintelseåret 1942 då Sverige bytte hållning angående Europas judar, "från likgiltighet till aktivism", som titeln på en känd doktorsavhandling lyder (Paul Levine, 1996). Då föddes den så kallade svenska "moraliska stormakten". Henrik Zaregon Arnstad och Ola Larsmo samtalar. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo.

Den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Denna glädjens, frihetens och demokratins segerstund har blivit den stora symbolen för kommunistregimernas fall i Europa och ledde till supermakten Sovjetunionens kollaps 1991. Hur gick det egentligen till när dessa diktaturer oväntat rämnade i Europa – samtidigt som den kinesiska kommunistdiktaturen bevarade sitt välde genom att dränka demokratirörelsen i ett blodbad? Varför förblir den europeiska utvecklingen svårbegriplig för för historievetenskapen? Vilket samband finns mellan utvecklingen efter 1989 och dagens aggressiva Ryssland? Vi samtalar med historikern Leos Müller vid Stockholms universitet som studerar händelsekedjorna i sin nya bok "Europas vändpunkter". Musik i avsnittet: "En kyss för varje tår", Lustans Lakejer, "Beethovens 9:e symfoni", konsert i Berlin 1989. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo. Producenter Henrik Arnstad och Ola Larsmo.http://www.ensvensktiger.org

Inför presidentvalet i USA år 2024 djupdyker Ola Larsmo och Henrik Arnstad i den amerikanska vänsterns historia -- berättelsen om USA:s "radical movements", som amerikanska forskare uttrycker det. Redan Marx och Engels försökte begripa varför socialismen misslyckades i det stora landet i väster. Samma fråga återkommer än idag. Likväl så har socialismen ständigt existerat i USA. Och idag växer intresset för "democratic socialism" -- det vill säga socialdemokrati (ofta med Sverige som föregångsland) -- bland amerikanska ungdomar. Hur kan allt detta förstås? Om detta samtalar Ola och Henrik. Ljudtekniker Per Juhlin, Beppo.

Dag Hammarskjöld var svensken som blev FN:s generalsekreterare 1953 och ville skapa en ny värld – byggd på demokrati, fred och frihet. Nu har hans liv blivit storfilm med Mikael Persbrandt i titelrollen. Men vem var egentligen Dag Hammarskjöld, vilka var hans drivkrafter och hur var det med hans hemska död i en flygkrasch 1961? Blev Hammarskjöld mördad? Henrik Arnstad och Ola Larsmo samtalar med Gunilla Herdenberg, intendent vid museet Dag Hammarskjölds Backåkra, om den tidsepok då Sverige var en moralisk stormakt och då svensk internationalism beundrades över hela världen.

TV-serien "Shogun" tar -- återigen -- världen med storm, precis som förra versionen gjorde 1980. Liksom även romanen "Shogun", skriven av den brittisk-australiske författaren James Clavell (1975), som sålts i många miljoner exemplar. Det sägs att ingen populärkultur påverkar västerlandets bild av Japan och Ostasien lika mycket som Shoguns svärdsviftande samurajer från år 1600. Men hur kan denna bild beskrivas? Vad är egentligen "Japan" -- inom citationstecken -- i Shogun och annan modern västerländsk populärkultur? Vi samtalar med docent Tobias Hübinette, expert inom forskningsfältet "Asien studies". Musik i avsnittet: "Haunting Violin" samt "Merciful", av Gruber.