Share

cover art for Harrisons dramatiska historia (teaser)

Harrisons dramatiska historia

Harrisons dramatiska historia (teaser)

Kommer den 21 mars.

More episodes

View all episodes

  • 58. Vlad Dracula – en baktalad härskare från Valakiet

    55:07
    Alla har hört talas om Dracula – den blodsugande greven som härskar över fladdermössens och vargarnas dimmiga skräckvärld i Transsylvanien, och som flyttar till London för att hemsöka även Englands mondäna miljöer med sin centraleuropeiska charm och sina dödliga huggtänder. Men få känner till historien om den verklige Dracula – Vlad Dracula, vojvod av Valakiet.Egentligen har de båda gestalterna ingenting gemensamt mer än namnet. Den irländske författaren Bram Stoker fascinerades av det och lånade det på 1800-talet till sin romankaraktär. Att han fastnade för just Vlad Dracula var dock ingen slump, eftersom denne furste sannolikt är Rumäniens mest ryktbare (och beryktade) statsman och härförare genom tiderna. Vlad härskade över Valakiet vid tre tillfällen på 1400-talet och satte sig i så stor respekt i omgivningen att fienderna kände sig föranledda att bekämpa honom inte bara med svärdet utan också med pennan. På grund av de kraftigt överdrivna propagandaskrifter som de tyska borgarna i Transsylvanien lät författa spreds ryktet om Vlads oerhörda grymhet, inte minst hans groteska pålningar av besegrade fiender, över hela Europa. Men hur mycket är sant? Vad vet vi om verklighetens Dracula? Var han ett blodtörstigt monster eller snarare en skicklig politiker och militär?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den valakiske fursten Vlad Dracula, en av 1400-talets mest mytomspunna och baktalade härskare.Bild: Porträtt av Vlad III (ca 1560), sägs vara en kopia av ett original som gjordes under hans livstid som varit förebild för Bram Stokers romanfigur Dracula. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 57. Upptäcktsresorna – början på européernas världsherravälde

    51:08
    År 1492 nådde Christofer Columbus fram till Västindien, och sex år senare upptäckte Vasco da Gama sjövägen till Indien. Dessa resor har kommit att stå som symboler för de stora upptäcktsresornas begynnelse, då Europa tog de första stegen på den väg som skulle resultera i koloniala imperier och världsherravälde. Men då glömmer man en lång förhistoria. 1490-talets upptäcktsresor var inte början utan snarare kulmen på flera decenniers mödosamma kartläggning och experimenterande på Atlanten och längs Afrikas kust. Framför allt måste vi vara medvetna om att en av våra vanligaste fördomar mot medeltidsmänniskorna är en bluff: de trodde inte alls att jorden var platt. Alla sjöfarare och köpmän visste att den var klotformad; vad man grälade om var väsentliga detaljer, till exempel storleken på klotet och hur många världsdelar det fanns. Alltså var folk inte främmande för att leta efter öar i Atlanten och utforska främmande kuster, under förutsättning att det fanns incitament till expeditionerna. Det fanns det på 1400-talet, när de portugisiska kungarna och prinsarna började drömma om guld och andra rikedomar i Afrika. I nästa skede hägrade ännu större visioner: tanken att nå fram till Indien och Kina.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om 1400-talets upptäcktsresor, de djärva seglatser som ledde till att portugiser, spanjorer och italienare tog sig över Atlanten till Amerika och runt Godahoppsudden till Indien.Bild: Orelius världskarta från 1570. Wikimedia Commons, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 56. Kalmarunionen – drottning Margaretas triumf

    59:04
    År 1397 kröntes den unge Erik till kung av hela Norden under ett politiskt stormöte i Kalmar. Unionen kom därför att gå till historien som Kalmarunionen – och det var verkligen Kalmars union. Under det sekel som följde var den välplacerade sydöstsvenska staden upprepade gånger mötesplats för Skandinaviens högfrälse och kungamakt.Men varför? Hur kunde de bångstyriga stormän, rika änkor, sjörövarhövdingar och driftiga bergsmän som präglade livet i senmedeltidens Skandinavien komma överens om att underordna sig en enda monark? Hur hölls unionen samman, och varför fick den så många problem när den väl grundats?För att få svar på frågorna måste vi tränga på djupet i historien om Kalmarunionens tillkomst och lära känna Margareta Valdemarsdotter, en av de skickligaste och mäktigaste politiker Norden någonsin haft. Hon var dansk prinsessa, gift med en svensk-norsk kung och förmyndarregent för barn som aldrig fick chansen att regera på egen hand så länge hon var i livet. När systerdottersonen Erik kröntes i Kalmar var det Margareta som höll i tyglarna och fick sin vilja igenom. På punkt efter punkt besegrade hon sina många fiender och formade en union efter eget sinne, med det övergripande målet att skapa ordning ur kaos.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Kalmarunionen, den personalunion som under senmedeltiden förenade de svenska, norska och danska rikena under ett gemensamt kungligt överhuvud.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark, Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 55. Hansan – handelsförbundet som tvingade kungar att böja sig

    52:25
    Hansan, tyskarnas handelsförbund, blev en första rangens internationell maktfaktor på 1200-talet. Överallt måste kungar och furstar tillerkänna dem privilegier och underlätta för deras verksamhet.På 1100-talet trädde oerfarna tyska köpmän in på de nordeuropeiska handelsscener som tidigare dominerats av gotlänningar och andra skandinaver. Steg för steg lärde de sig knepen av föregångarna – de anlade städer, byggde handelsskepp, grundade kontorsliknande kolonier i utlandet, förde vax och pälsverk till Västeuropa och kläde och salt till Nord- och Östeuropa, och i mitten av 1200-talet hade de kommit att dominera ett vidsträckt handelsområde.Det mest remarkabla med Hansan är att förbundet endast var ett lösligt nätverk. Man hade inga gemensamma styrande organ, ingen gemensam armé eller flotta, och varje konflikt med omvärlden föregicks av långvariga debatter mellan borgmästare och rådmän som ofta var sinsemellan oense. Det enda som höll ihop det mäktiga förbundet var medvetenheten om att det verkligen behövdes, att hoten från omvärlden endast kunde bemötas genom att man samarbetade för det gemensamma bästa. Hansan växte fram underifrån och fungerade så oerhört väl, under så lång tid, eftersom de deltagande köpmännen lärde sig att kompromissa och komma överens.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Hansan, det tyska förbund som dominerade Nordeuropas handel mellan 1200-talet och 1500-talet.Bild: Lübecks sigill av år 1280, avbildat i Ernst Wallis "Illustrerad verldshistoria", utgiven i Stockholm 1882, sidan 333. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 54. Heliga Birgitta – ett liv i maktens centrum

    53:44
    Omkring 1303 föddes Birgitta Birgersdotter rakt in i det förmögna svenska högfrälset, förutbestämd att giftas bort i de tidiga tonåren och tillbringa livet som maktfullkomlig husmor och flerbarnsmor på ett av landets herresäten. Allt detta skedde också, men när maken avled bytte hon karriär och blev profet. Och då förändrades allt.Heliga Birgitta, som vi kallar henne eftersom hon kanoniserades av påven och numera räknas som Europas skyddshelgon, fick ett långt och händelserikt liv mitt i maktens centrum, och vart hon kom rörde hon upp känslor.Redan i barnaåren menade hon sig få himmelska uppenbarelser, och som vuxen förde hon ut dessa gudomliga påbud till kontinentens kyrkliga och världsliga potentater: kungar, drottningar, påvar och många andra fick lära sig att frukta Birgittas ofta färgstarka och grova tirader om syndfullt leverne och felaktiga politiska vägval.Hon medlade i hundraårskriget, påbjöd (och fick till stånd) ett korståg mot Ryssland, instiftade en ny klosterorden och nedkallade Herrens straffdom över de mäktiga män och kvinnor som inte gjorde bot och bättring. Hon bosatte sig i Rom, satte sig i respekt från Sverige och England i nordväst till Neapel och Cypern i sydöst, och när hon avled 1373 räknades hon som en av sin tids största profeter.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om heliga Birgitta, den enskilda person från Sverige som hade störst inflytande över omvärlden under medeltiden.Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland. Hermann Rode (sent 1400-tal) – ”Svenska folket genom tiderna. Vårt lands kulturhistoria i skildringar och bilder. Andra bandet. Den medeltida kulturen”. Edited by professor Ewert Wrangel. Published by Tidskriftsförlaget Allhem, Malmö, 1938, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 53. Hundraårskriget – världens längsta krig

    50:31
    Mellan 1337 och 1453 utkämpades världshistoriens längsta militära kraftmätning mellan arvfienderna England och Frankrike, ett krig som blev så utdraget att det gick till historien som hundraårskriget.På flera sätt var detta en vattendelare i militärhistorien. Nu krossades det gamla riddarkavalleriet av långbågeskyttar och artillerister med kanoner, och de fältslag som utkämpades har gått till historien för sin blodighet – Crécy, Poitiers, Agincourt, Patay och Castillon, för att bara nämna några. Taktiker som Bertrand du Guesclin gjorde pionjärinsatser på gerillakrigföringens fält, och med Jeanne d’Arc fick Frankrike både historiens mest ryktbara kvinnliga härförare och ett karismatiskt nationalhelgon. Historien blir inte mindre fascinerande av de många intriger och allianser som vävdes in i konflikten – grälen i Flandern, Bretagne, Skottland och Kastilien, vilka alla medverkade till den internationella dramatiken.Men varför drog kriget ut på tiden så infernaliskt länge? Kungarna önskade det inte. Tvärtom, både Englands och Frankrikes monarker försökte upprepade gånger kompromissa och sluta fred, utan att lyckas. De fick flera gånger bittra skäl att ångra att de överhuvudtaget inlett konflikten. Huvudskälet var att krigets verkliga huvudpersoner inte hörde hemma inom kungafamiljernas led utan i legoknektarnas läger. I digerdödens kölvatten blev krig och plundring ett sätt att överleva för många lågadelsmän, och om kungarna slöt stillestånd drev de gärna kriget vidare mot den franska civilbefolkningen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om hundraårskriget, den konflikt som förmörkade Västeuropas historia under hela senmedeltiden.Bild: Slaget vid Agincourt 1415 från 1400-talet från St. Alban's Chronicle' av Thomas Walsingham, English School - Lambeth Palace Library, London, Storbritannien / The Bridgeman Art Library, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 52. Valdemar Atterdags bondeslakt vid Visby 1361

    43:43
    År 1360 återerövrade den danske kungen Valdemar Atterdag Skånelandskapen, som 28 år tidigare hade övertagits av den svenska kungamakten. För att skapa buffertar mellan sig och ett eventuellt svenskt revanschförsök fortsatte han påföljande år offensiven till Öland och Gotland, vilket fick dramatiska följder för i synnerhet befolkningen på sistnämnda ö.Kung Valdemars invasion av Gotland på sommaren 1361 kulminerade i två fältslag, ett vid Mästerby och ett utanför Visby ringmur. Båda drabbningarna slutade med överväldigande dansk seger och massaker på de bönder som mött upp för att hejda framryckningen. Tack vare utgrävningar kan vi följa händelseutvecklingen med kuslig detaljskärpa, framför allt om vi vänder blickarna mot massgravarna vid Korsbetningen i Visby. Därtill kommer den plundring av hela den gotländska landsbygden som Valdemar lät genomföra när segern var vunnen. I Fide kyrka finns ännu en målad inskrift som minner om katastrofen.Mer än något annat har dock 1361 års händelser blivit förknippade med ”Visby brandskattning”. Valdemar lär ha placerat tre stora kar på torget i Visby och krävt att borgarna fyllde dem med dyrbarheter av ädel metall, annars skulle staden prisgivas åt lågorna. Men är detta verkligen sant? Vad hände när kungen intog staden?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den danska invasionen av Gotland år 1361, det arkeologiskt mest väldokumenterade – liksom det mest mytomspunna – av våra medeltida krig.Valdemar Atterdag erövrar Visby 1361. Av: Rasmus Christiansen, 1863 - 1940) Statens Arkiver - Danska Statsarkivet – Wikipedia, CC BY-SA 2.0Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 51. När digerdöden nästan utplånade Europas folk

    52:43
    Digerdöden anlände år 1347 till Svarta havsområdet – en fruktansvärd pandemi. På kort tid spred den sig med italienska handelsfartyg till Konstantinopel, Alexandria, Messina och Genua, för att därefter lamslå hela Europa och Främre Orienten.Minst en tredjedel, troligen mer, av befolkningen dog, och under de decennier som följde upprepades tragedin flera gånger. I många länder sjönk folkmängden med omkring två tredjedelar.”Digerdöden”, det vill säga ”stora döden”, skakade om samhället i grunden. Allt förändrades till följd av den höga mortaliteten. Jordbruksproduktionen störtdök, hantverkarlönerna sköt i höjden, skatteunderlaget mer än halverades, lågadelns medlemmar blev så fattiga att de drevs in i de korrupta ämbetsmännens eller de råbarkade legosoldaternas led och sjöröveriet fick en guldålder.En av de frågor som de överlevande ställde sig var VARFÖR. Hur kunde detta ske? Var digerdöden Guds straff för människornas synder, och i så fall vilka synder? Eller var epidemin ett verk av ondsinta människor som gick Satans ärenden? Hade judarna förgiftat brunnarna? Och hur kunde eländet motarbetas? Genom fromma botgörarmarscher och asketiskt självplågeri? Genom folkmagi? Eller genom att man lyssnade till medicinska auktoriteter och ålade sig strikta dieter? Förslagen var lika många som antalet självutnämnda experter.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om digerdöden, den värsta katastrof som har drabbat Europa.Bild: Miniatyr av Pierart dou Tielt som illustrerar Tractatus quartus bu Gilles li Muisit (Tournai, ca 1353). Invånarna i Tournai begraver offer för digerdöden. Wikipeida, Public DomainKlippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt
  • 50. Granskning av Elin, Magnhild, Erik och de andra svenska helgonen

    46:22
    Idag är de bortglömda av nästan alla – Sankta Magnhild av Fulltofta, Sankt Nils av Edsleskog och alla de andra helgonen i den äldre medeltidens Sverige. Att döma av åtskilliga uppslags- och läroböcker tycks de inte ens ha existerat, eftersom det ideligen påstås att heliga Birgitta var Sveriges enda medeltida helgon. Men nog fanns de: i medeltidssvenskarnas andliga värld spelade de lokala bygdehelgonen beskyddande och stärkande roller som vi har svårt att föreställa oss idag.Medeltidens helgon utgjorde förbindande länkar mellan den egna, jordnära verkligheten och det gudomliga himmelriket. Att de fungerade så väl berodde just på kopplingen till hembygden. Folk visste vilka de var, och man trodde på deras kraft. Genom de nedskriva redogörelserna för deras liv och mirakler kan vi komma både helgonen och deras beundrare nära. Den stora frågan är: hur mycket av allt som berättas är sant? Vilka helgon är verkliga historiska individer, och vilka är fantasifoster? Är berättelsen om Sankt Sigfrid och hans tre mördade släktingar Unaman, Sunaman och Vinaman historiskt korrekt eller en sentida Växjöskröna? Var Sankta Elin av Skövde en from västgötsk matrona som bara byggde kyrkor och idkade välgörenhet, eller var hon skyldig till mordet på sin hustrumisshandlande svärson? Vad kan vi lita på i legenden om Sankt Erik, som började som uppländskt bygdehelgon och slutade som svenskt nationalhelgon?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om svenska helgon från 1000-talet till 1200-talet.Bild: Kyrkfönster i Fulltofta kyrka med scener ur Sankta Magnhilds liv, Wikipedia, Creative Commons.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt