Demokratin och du

Kritiken mot demokratin är ett återkommande inslag i demokratins idéhistoria. Vilka är de återkommande argumenten emot demokratin? Vilken nytta har vi av ett idéhistoriskt perspektiv för att förstå demokratins utmaningar i dag? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Ett av hans forskningsintressen är pedagogikens idéhistoria, framför allt vad gäller olika bildningstraditioner. Burman är författare till boken Dissensus – Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria. I den beskriver han demokratiska strömningar i historien, men också motståndet som funnits mot demokratin.Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia. Läs poddavsnittet som text och hitta samtalsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du Avsnittet publicerades december 2024.

I Sveriges Kommuners och Regioners (SKR:s) inriktning står att ”Demokratin kan inte tas för given, att värna om den är ett ständigt pågående arbete.” En demokratiutmaning SKR arbetar aktivt med är hat, hot och våld mot förtroendevalda och tjänstepersoner i kommuner och regioner. Det är en av frågorna som diskuteras i detta avsnitt.Anna-Lena Pogulis är projektledare för arbetet mot hot och hat mot förtroendevalda från SKR. SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation för landets alla kommuner och regioner. Medlemmarna arbetar med hälso- och sjukvård, skola, kollektivtrafik, planering, byggande, forskning, äldreomsorg, socialtjänst och mycket annat. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia. Läs poddavsnittet som text och hitta samtalsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du Avsnittet publicerades december 2024.

Hur ser nöjdheten ut med hur demokratin fungerar Sverige? Hur oroade är medborgarna för demokratin? Litar vi på varandra och på samhällets institutioner? Om det handlar detta samtal.Henrik Ekengren Oscarsson är professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han är bland annat ordförande i SCB:s användarråd för demokratistatistik och ordförande i den svenska Demokratifonden för främjande av information, utbildning och forskning om den demokratiska rättsstaten. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.Läs transkribering och hitta diskussionsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Demokrati som styrelseskick är under hårt tryck världen över och Sverige utsätts för otillbörlig informationspåverkan från både statliga och icke-statliga aktörer. Det pågår en omfattande spridning av desinformation i landet. Vad innebär desinformation och vad är en konspirationsteori? Vilken roll spelar rasism och hbtqi-fobi i den desinformation och de konspirationsteorier som sprids? Om det handlar detta samtal.Vi pratar med Andreas Jahrehorn Önnefors, medieforskare och projektledare för Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo, Linnéuniversitetet.Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Demokratin utmanas av desinformation, konspirationsteorier, ifrågasättande av fakta och polarisering. Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal. Samtalet är uppdelat i två delar. Det här är del 2 av 2.Vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin. Åsa Wikforss är författare och professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademin. Hon har bland annat skrivit böckerna Alternativa fakta, Därför demokrati och Filosofiska klarlägganden.Sverker Sörlin är författare och professor i miljöhistoria vid Tekniska högskolan och förbundsordförande på studieförbundet Folkuniversitetet. Han har bland annat skrivit böckerna Till bildningens försvar, Kris! Från Estonia till corona och han har medverkat i boken Demokratin som bildningsväg.Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.Avsnittet publicerades i juni 2024.

Demokratin utmanas av desinformation, konspirationsteorier, ifrågasättande av fakta och polarisering.Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal. Samtalet är uppdelat i två delar. Det här är del 1 av 2.Vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin.Åsa Wikforss är författare och professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademin. Hon har bland annat skrivit böckerna Alternativa fakta, Därför demokrati och Filosofiska klarlägganden.Sverker Sörlin är författare och professor i miljöhistoria vid Tekniska högskolan och förbundsordförande på studieförbundet Folkuniversitetet. Han har bland annat skrivit böckerna Till bildningens försvar, Kris! Från Estonia till corona och han har medverkat i boken Demokratin som bildningsväg.Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.Avsnittet publicerades i juni 2024.

Vilka utmaningar för svensk demokrati ser Institutet för mänskliga rättigheter och vad kan vi göra åt dem? Om det handlar detta samtal.Vi pratar med Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet är Sveriges oberoende nationella institution för mänskliga rättigheter och lämnar varje år en rapport som ger en aktuell bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Rapporten innehåller bland annat ett avsnitt om hot mot demokratin och rättsstatens principer. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.Avsnittet publicerades i juni 2024.

Hur bidrar folkbildningen till att människor blir delaktiga i samhället och att demokratin stärks och utvecklas? Om det handlar detta samtal.Vi pratar med Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare vid Folkbildningsrådet. Folkbildningen, alltså landets folkhögskolor och studieförbund, ska spela en aktiv roll i det demokratiska samhällsbygget. Folkbildningsverksamhet bedrivs i landets alla kommuner och når hundratusentals människor varje år. Målet för folkbildningspolitiken är att folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag. Folkbildningsrådets uppgift är att fördela pengar till folkbildningen och utvärdera om pengarna använts rätt. Organisationen fungerar också som en kunskapsbank om folkbildning. De tar fram underlag och fakta om folkbildningen för beslutsfattare, myndigheter, internationella organ och allmänheten. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historiaAvsnittet publicerades i juni 2024.