Share
Demokratin och du
Kontroversiella frågor i klassrummet – hot eller möjlighet?
Season 1, Ep. 29
•
I klassrummet möts elever med olika erfarenheter, värderingar och perspektiv. Därför är det också en plats där samhällsfrågor som väcker starka känslor förr eller senare gör sig påminda. Frågor om identitet, religion, migration, demokrati och mänskliga rättigheter kan skapa engagemang, men också osäkerhet, konflikter och motsättningar.
Hur skapar man utrymme för öppna samtal utan att någon far illa? Vad krävs för att elever ska våga uttrycka sina tankar, samtidigt som samtalet hålls respektfullt och inom skolans demokratiska ramar? Och vilken roll spelar läraren när åsikter kommer i konflikt och känslorna tar över?
I det här avsnittet samtalar vi om hur skolan kan hantera kontroversiella frågor och varför de svåra samtalen är en viktig del av demokratiuppdraget. Samtalet kretsar kring relationer, ledarskap, gränssättning och betydelsen av att skapa klassrum där elever både får tänka fritt och utmanas att lyssna på andra perspektiv.
Medverkar gör Karin Flensner, forskare och universitetslektor vid Högskolan Väst med inriktning mot kontroversiella frågor i utbildning, Livia Malmborg Nygaard, utvecklingssekreterare vid Pedagogisk inspiration i Malmö och lärare med erfarenhet av att undervisa i bland annat freds- och konfliktvetenskap, samt Karin Årman, projektledare vid Forum för levande historia och forskare med fokus på hur kontroversiella frågor hanteras i skolans vardag.
Leder samtalet gör Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.
Diskussionsfrågor
- Vilka frågor upplever du är svårast att samtala om i din egen verksamhet, och vad är det som gör dem känsliga?
- Vilken är din erfarenhet av att åstadkomma lyckade samtal kring kontroversiella frågor?
- När du fört samtal om svåra frågor som har blivit mindre lyckade, vad har det berott på?
- Hur skapar man ett samtalsklimat där människor både vågar uttrycka sina åsikter och lyssna på andras?
- Var går gränsen mellan att utmana idéer och att skydda människor från kränkningar eller angrepp?
- Vilken betydelse har ledarskap, tydliga ramar och relationer för att svåra samtal ska fungera över tid?
More episodes
View all episodes
28. Lyssnar politiken på experterna?
30:57||Season 1, Ep. 28Offentlig förvaltning spelar en viktig roll i demokratin. Myndigheter och tjänstepersoner tar fram kunskap, bereder beslut och upprätthåller principer som saklighet, rättssäkerhet och öppenhet. Samtidigt har styrningen av offentlig sektor förändrats de senaste decennierna. Krav på effektivitet, resultatstyrning och snabba processer påverkar villkoren för tjänstepersoners arbete.I det här avsnittet samtalar vi om förvaltningens roll i demokratin. Vad händer om tjänstepersoner upplever att det blivit svårare att föra fram risker, konsekvenser och kunskap till politiken? Hur påverkas kvaliteten i lagar och beslut om processer och rättssäkerhet sätts under press? Och vad krävs för att offentliga institutioner ska kunna värna integritet, professionalism och långsiktighet även i pressade tider?Gäst är Göran Sundström, professor i statsvetenskap och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Sundström forskar om offentlig förvaltning, styrning och tjänstemannaroller och har bland annat varit med och skrivit boken Demokrati & Byråkrati. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andraVilken betydelse har tjänstepersoners professionella omdöme för demokratin?Märker du av krav på snabbhet i offentlig verksamhet?Hur kan offentlig sektor skapa utrymme för både effektivitet och rättssäkra processer?Vad händer med demokratin om det blir svårare för tjänstepersoner att lyfta risker, kritik eller konsekvenser till politiken?Göran Sundström beskriver en risk för att förvaltningen “tystnar”. Vad tänker du om det?Vad krävs för att offentliga institutioner även långsiktigt ska kunna värna saklighet, integritet och tillit?27. Demokratin i en digital tid
33:46||Season 1, Ep. 27Digitaliseringen förändrar hur människor möts, organiserar sig och tar del av information. Den skapar nya möjligheter för demokratiskt deltagande, men också nya utmaningar. Desinformation, näthat, propaganda och globala teknikplattformar påverkar i dag villkoren för det demokratiska samtalet.I det här avsnittet samtalar vi om hur digitaliseringen påverkar demokratin. Hur påverkas samhällstilliten när det blir svårare att avgöra vad som är sant? Och vad krävs för att stärka motståndskraft, delaktighet och demokratiska samtal i en tid av snabba informationsflöden?Gäst är Carl Heath, senior forskare vid RISE med fokus på digital resiliens, demokrati och desinformation. Han har tidigare varit utredare för satsningen Demokratin i en digital tid, med fokus på medie- och informationskunnighet och hur samhället kan stärka motståndskraften mot desinformation, propaganda, hot och hat Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andraHur påverkar dagens digitala informationsflöden dina möjligheter att orientera dig i samhällsutvecklingen och avgöra vad som är trovärdigt?Vad händer med demokratin när stora delar av det offentliga samtalet sker på kommersiella plattformar?Märker du av polarisering, desinformation eller ett hårdare samtalsklimat i digitala miljöer?Vilka risker och möjligheter ser du med AI och digital teknik för demokratins framtid?Vad krävs för att människor ska kunna delta i demokratiska samtal även i en alltmer digital och fragmenterad offentlighet?Vilket ansvar har offentlig sektor, medier, civilsamhälle och individer för att stärka motståndskraften mot manipulation och desinformation?26. Det gemensamma – kunskap, institutioner och demokrati
25:42||Season 1, Ep. 26Vad är det som får ett samhälle att hålla samman? I en tid med ökad polarisering, växande klyftor, förändrade medielandskap och återkommande kriser blir den frågan allt viktigare. Vad behöver finnas på plats för att demokratin ska fungera – även när samhället sätts på prov?I det här avsnittet samtalar vi om betydelsen av tillit, kunskap och starka institutioner. Vad händer när människor tar del av olika verklighetsbilder och förtroendet för samhällsinstitutioner utmanas? Hur påverkas demokratin när kunskap ifrågasätts? Och vad krävs för att människor ska kunna ta gemensamt ansvar i ett samhälle som präglas av mångfald och snabba förändringar?Gäst är Anders Ekström, författare och professor i idéhistoria vid Uppsala universitet. I sin forskning har han länge intresserat sig för frågor om kunskap, demokrati och hur samhällen håller samman i tider av förändring. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andraVad tänker du på när du hör uttrycket ”det gemensamma” i ett demokratiskt samhälle?Märker du att kunskap, fakta och expertis blivit mer omstridda eller polariserade i samhället?Varför är starka och självständiga institutioner viktiga i en demokrati?Anders Ekström beskriver demokrati som något som formas i vardagen och i våra gemensamma institutioner. Vad tänker du om det?Vilket ansvar tycker du att offentliganställda har för att värna det gemensamma och demokratins långsiktighet?Vad krävs för att människor ska kunna leva tillsammans och ta gemensamt ansvar i ett samhälle präglat av stora skillnader och olika erfarenheter?25. Utmanas offentliganställdas yttrandefrihet?
37:10||Ep. 25När har en offentliganställd rätt, eller kanske till och med ett ansvar, att säga ifrån? Och vad händer med demokratin om människor i offentlig sektor börjar tveka, av rädsla för konsekvenserna av att höja sin röst? Yttrandefriheten är en hörnsten i demokratin, också för den som jobbar i det offentliga. Samtidigt kan den krocka med krav på opartiskhet och lojalitet. I detta avsnitt pratar vi om yttrandefrihet, meddelarfrihet och tystnadskultur.Medverkar gör Nils Funcke, journalist och författare inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat tidigare sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, och Thomas Bull, justitiekansler med tillsynsansvar och en central roll i att värna meddelarfriheten.24. Från banal ondska till demokratins väktare
23:41||Ep. 24Vad händer när människor slutar tänka själva – och i stället gömmer sig bakom order, rutiner och lydnad? I det här avsnittet tar vi avstamp i Hannah Arendts berömda analys av Adolf Eichmann och idén om ”den banala ondskan”, för att undersöka hur personligt ansvar kan se ut i byråkratiska system i vår tid. Gäst är Ulrika Björk, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon forskar om Hannah Arendts politiska filosofi och har, med Arendt som utgångspunkt, undervisat i etik, folkmord och mänskliga rättigheter på Försvarshögskolan.23. Statstjänstepersoners roll när demokrati och mänskliga rättigheter utmanas
47:15||Ep. 23Runt om i världen ser vi hur demokratier monteras ner och mänskliga rättigheter pressas tillbaka – ibland med lagar och demokratiska metoder som verktyg. I det här avsnittet frågar vi oss om liknande spänningar kan uppstå även i Sverige: Vad händer om politiska beslut krockar med mänskliga rättigheter? Vilket ansvar har statstjänstepersoner då – och vad kan den statliga värdegrunden ge för vägledning? Medverkar gör Elena Namli, professor i etik vid Uppsala universitet med lång erfarenhet av att utbilda offentlig förvaltning i mänskliga rättigheter, och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och expert på demokrati och politisk teori.22. Vilken roll spelar värderingar för demokratins utveckling?
25:19||Ep. 22Demokrati är inte bara institutioner, val och lagar, utan också en fråga om vad människor anser är legitimt, rättvist och möjligt. Vilken roll spelar människors värderingar för demokratins utveckling och vad händer när värderingar förändras? I det här avsnittet fördjupar vi oss i resultaten från World Values Survey, ett globalt forskningssamarbete som i decennier har följt hur värderingar hänger ihop med samhällsutveckling, tillit och politiska system. Vi pratar om vilken roll som människors värderingar spelar för demokratiserings- och autokratiseringsprocesser och om hur Sverige står sig i dag. Gäst är Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, forskare vid Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey.21. Mänskliga rättigheter och demokrati i Sverige – ideal eller verklighet?
55:35||Ep. 21Vi lever i en tid av ökad osäkerhet. Krig och klimatförändringar präglar vår omvärld, samtidigt som demokratin försvagas i många delar av världen. Polarisering och ojämlikhet ökar, och de mänskliga rättigheterna är under allt större press, även i demokratiska samhällen. Men hur mår demokratin och de mänskliga rättigheterna i Sverige i dag?I detta samtal från Mänskliga rättighetsdagarna möts generaldirektörerna från Institutet för mänskliga rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia för att diskutera läget i Sverige, både styrkor och svagheter. Medverkande:Fredrik Malmberg, Institutet för mänskliga rättigheterLars Arrhenius, DiskrimineringsombudsmannenPetra Mårselius, Forum för levande historiaSamtalet leds av Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.