Den allmänna sjukförsäkringen som infördes 1955 blev en bärande bjälke i det svenska välfärdsbygget. Men numera har den så stora brister att den i bästa fall ger ett grundskydd, och i värsta fall kastar ut svårt sjuka människor i rännstenen och stämplar dem som ovärdiga. Det här är berättelsen om hur sjukförsäkringen byggdes upp och raserades. Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: ekonomhistorikern och tidigare facklige välfärdsutredaren Kjell Rautio. Hans bok ”Vi är inte maskiner! – tankar om sjukförsäkringen och välfärdsstaten”, utgiven av Premiss, ligger också till grund för avsnittet. Andra källor: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts, samt ”Sjuklön och sjukpenning : 1955 års sjukförsäkringsreform och sjuklönefrågan” av Per Gunnar Edelbalk (Socialhögskolan, Lunds universitet).

Sjukförsäkringen – bjälken som brast

Ernst Wigforss var finansministern, socialisten och reformisten som lyfte Sverige ur depressionen och la grunden för folkhemmet och välfärdsstaten. Han var en obotlig optimist, men var också känd för sin ”vita ilska”. Wigforss levde ett långt liv och satte ett outplånligt avtryck på samhället och arbetarrörelsen. Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: historikern och författaren Henrik Arnstad. Hans biografi ”Den förbannade optimisten Ernst Wigforss”, utgiven av Historiska Media, ligger också till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts, samt Ernst Wigforss memoarer ”Minnen” I-III, utgivna av Tidens förlag. Vissa ljudklipp är hämtade från valfilmer publicerade på Filmarkivet.se, andra har tillhandahållits av Arbetarrörelsens Arkiv och bibliotek.

Ernst Wigforss – konsten att häva en depression

ATP-striden var den största politiska konflikten under efterkrigstiden. Det krävdes en folkomröstning, en regeringskris, ett nyval, en av de längsta debatterna i riksdagens historia och en folkpartist som bröt partilinjen och la ner sin röst innan frågan slutligen avgjordes och allmän tjänstepension kunde införas 1959. Och segern banade väg för socialdemokraternas fortsatta maktinnehav och välfärdsbygge. Men vad finns kvar idag? Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: historikern Urban Lundberg, vars doktorsavhandling ”Juvelen i kronan – socialdemokraterna och den allmänna pensionen”, utgiven av Hjalmarson &amp; Högberg, beskriver hur det gick till när socialdemokratin övergav ATP. Lundberg har också skrivit om pensionernas historia och om ATP-striden, bland annat i ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts, som också använts som referensverk för avsnittet. Vissa ljudklipp är hämtade från valfilmer publicerade på Filmarkivet.se, andra har tillhandahållits av Arbetarrörelsens Arkiv och bibliotek.

ATP-striden – kampen för rättvisa pensioner

”Bränn alla mina dokument”, beordrade Anna Sterky i sitt testamente. Men hennes politiska arv blev ändå bestående. Hon var sömmerskan från Danmark som blev en ledande gestalt inom den unga svenska arbetarrörelsen – en skicklig organisatör, redaktör, agitator och strateg som bröt ny mark för arbetarkvinnorna och socialdemokratin. Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: Marika Lindgren Åsbrink, utredare och författare. Hennes och Anne-Marie Lindgren bok ”Systrar, kamrater! – arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, utgiven av Idé och tendens, ligger också till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Vi bygger landet”, av Yvonne Hirdman, utgiven av Tiden. Och ”Klass i rörelse” av Lars Olsson &amp; Lars Ekdahl, utgiven av Arbetarnas kulturhistoriska sällskap.

Anna Sterky – arbetarkvinnornas banbrytare

”Hören I ej hur mäktigt de skalla, ut över världen befrielsens ord?” undrar Henrik Menander i ”Arbetets söner” – arbetarrörelsens första stora kampsång, och den största jämte ”Internationalen”. Men många fler sånger har sjungits genom åren, i demonstrationer och på möten, i kampen för demokratin, socialismen och framtiden. Det här är berättelsen om ”befrielsens ord”, och en unik historisk musikresa. Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: Kjersti Bosdotter, tidigare kulturombudsman vid IF Metall, sångboksredaktör och numera ordförande i Arbetarnas kulturhistoriska sällskap. Hennes och Rune Nordins&nbsp;”Så stiger en sång – kamp- och frihetssånger under hundra år”&nbsp;har varit ett viktigt referensverk. Andra böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Henrik Menander – arbetets son: skalden, korkskäraren, tidningsmannen, organisatören” av Jan Svärd, utgiven av Björklund &amp; Tönnheim; och ”Arbetarkultur och kultiverade arbetare : en studie av arbetarrörelsens musik” av Stefan Bohman, Nordiska museets handlingar. Musiken är i huvudsak hämtad från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Den inledande rekonstruktionen är hämtad från skivan ”Folkrörelsernas musik”, utgiven av statliga ”Caprice Records” 1987.

Arbetarrörelsens kampsånger – befrielsens musik

När Saltsjöbadsavtalet undertecknades i december 1938 stod Europa på randen till krig. Men i Sverige inledde fack och arbetsgivare en ny epok, där uppslitande konflikter ersattes av arbetsfred. LO och SAF visade att de kunde samverka och sluta kollektivavtal utan att staten la sig i. Något som blev grunden för den svenska modellen. Men hur såg vägen till Saltsjöbadsavtalet ut? Och fanns det ett hemligt tilläggsprotokoll? Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: Irene Wennemo, tidigare statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, statlig utredare och LO-utredare, och numera generaldirektör för Medlingsinstitutet. Några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts; ”Svensk Politik” av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media; ”LO under fem årtionden” av Ragnar Casparsson, utgiven av Tiden; och&nbsp;”Vi bygger landet”, av Yvonne Hirdman, utgiven av Tiden. I podden citeras också intervjuer från Sveriges Radio.

Saltsjöbadsavtalet – en historisk kompromiss

Massakern i Ådalen den 14 maj 1931, då fem personer dödades och fem sårades av militärens kulor, är kanske den mest dramatiska och omskrivna händelsen i arbetarrörelsens historia. Skotten i Lunde blev kulmen på åratal av klasskonflikter och ställde allting på sin spets, men öppnade samtidigt dörren till folkhemmet. Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: Historikern Roger Johansson, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds Universitet. Roger Johansson doktorsavhandling ”Kampen om historien. Ådalen 1931; sociala konflikter, historiemedvetande och historiemissbruk 1931-2000”, utgiven av Hjalmarson &amp; Högberg och Bokförlaget Atlas, ligger också till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Ådalen 31” av Birger Norman, utgiven av Rabén &amp; Sjögren; ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts och ”Svensk Politik” av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media. I podden citeras också intervjuer från Sveriges Radio.

Ådalen 31 – när militären sköt arbetare

Dynamitattentatet mot fartyget Amalthea i Malmö sommaren 1908 skakade Sverige. En strejkbrytare dog och attentatsmännen fick hårda straff. Bomben väckte en het debatt om strejkbryteri och våldsmetoder, men också om bristen på rättvisa och demokrati. Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: Historikern Roger Johansson, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds Universitet. Han har bland annat skrivit kapitlet ”Bomben som skakade Sverige” tillsammans med Lars Berggren i antologin ”Ekot från Amalthea” (red. Petter Larsson, utgiven av ABF Malmö) – ett kapitel som delvis ligger till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Spräng Amalthea! – arbete, facklig kamp och strejkbryteri i nordvästeuropeiska hamnar 1870-1914” av Yngve Tidman, utgiven av Lund University Press; ”Dömda till döden – Amaltheadramat” av C.J. Björklund, utgiven på Tiden; och ”Dömd till döden för Amalthea” av Anton Nilsson, utgiven på Albert Bonniers förlag. I podden citeras också bl.a. ur en intervju med Anton Nilsson i Sveriges Radio 1979.

Amaltheadådet – bomben som skakade Sverige

På vintern och våren 1974 och 75 gick 350 lågavlönade städerskor på entreprenadbolaget ASAB ut i vild strejk. Det började på Domnarvets Jernverk i Borlänge, och spred sig snart till andra platser. Det blev en av de viktigaste strejkerna under 70-talet. Städerskorna utmanade inte bara kapitalet och Saltsjöbadsandan, utan också den patriarkala ordningen. Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Medverkande i detta avsnitt: Lektorn i sociologi Eva Schmitz, vars avhandling ”Systerskap som politisk handling – kvinnors organisering i Sverige 1968 till 1982” också ligger till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Med kluven tunga – LO och genusordningen” av Yvonne Hirdman, utgiven av Atlas, ”Mjukt till formen, hårt till innehållet – LO:s kvinnoråd 1947-1967” av Ylva Waldemarson, utgiven av Atlas; ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts; ”Nu eller aldrig: en bok om ’den nya strejkrörelsen’” av Ragnar Järhult. I podden spelas också klipp ur ”Harriet, Bojjan och Ragnhild vaknar” från Jösses flickor, samt ”Det är det det handlar om” av Folket i Ton.

Städerskestrejken – arbetarkvinnornas revolt

En podcast om viktiga händelser, vändpunkter och personer i arbetarrörelsens och demokratins dramatiska historia. Arbetarrörelsehistoria på ett nytt sätt: intressant och fördjupande, spännande och levande.Programledare och manus: Kent Werne. Produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Vi bygger landet

Follow