Vätgasbloggen - Podd

Amerikanska Fiba Technologies AB planerar en långsiktig investering i Trelleborg, vilket kan resultera i över 100 nya arbetstillfällen. Företaget fokuserar på tillväxten av vätgas och dess användning som bränsle i Europa och globalt. Trelleborgs strategiska läge, engagemang för vätgas och infrastruktur var avgörande för företagets beslut. Fiba Technologies tillverkar trycktankar för lagring och distribution av gas och kommer att fördubbla sin produktion med denna nya etablering.

År 2030 planeras nya vätgasdrivna Gotlandsfärjor att vara i drift, vilka kommer behöva 40-50.000 ton grön vätgas årligen. För närvarande finns inga system för försörjning av sådana mängder grön vätgas. Ett forskningsprojekt undersöker hur en kostnadseffektiv försörjningskedja ska designas, från produktion till ombordstigning på fartyget. Flera tekniska, ekonomiska och regulatoriska utmaningar finns i detta system.

Klimatförändringarna är en central fråga för vårt samhälle och Sverige står inför utmaningen att öka sin energiproduktion för att ersätta över 200 TWh fossila bränslen före 2030. Trots den tidigare omfattande stödpolitiken för förnybar energi i Sverige, verkar vätgas ha glömts bort i de senaste utlysningarna, vilket ifrågasätter teknikneutralitetsargumentet. Genom att följa USA:s och EU:s exempel på att ge produktionsstöd för fossilfri vätgas, kan Sverige stärka sin position inom den gröna omställningen. Förslaget är att regeringen snabbt initierar en utredning för att etablera ett tillfälligt produktionsstöd på 30 kr/kg för ren fossilfri vätgas. Vätgas har potentialen att stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa nya arbetstillfällen och öka nationell försörjningstrygghet. Nu är det dags för Sverige att agera och inte förlora den globala klimatkapplöpningen.

När vi talar om energisäkerhet och beroende av utländska resurser, fokuserar vi ofta på olja, gas och mineraler. Men det finns en annan kritisk resurs som ofta glöms bort: konstgödsel. Denna produkt, som är avgörande för vår livsmedelsproduktion, domineras av länder som Ryssland, vilket ger dem en otillbörlig inverkan på vår ekonomi och säkerhet. Enligt statistik från Jordbruksverket 2021 kom 22 procent av konstgödseln från Belarus och Ryssland. Det är dags att vi tar kontroll över vår egen gödselproduktion genom att utnyttja den potential som finns i vätgas.

Vätgas är på mångas läppar, här kommer de största trenderna för 2023 hittills:Grön vätgasproduktion: Med ett växande fokus på hållbara energilösningar förväntades produktionen av grön vätgas, med hjälp av förnybara energikällor (som sol och vind) för att driva elektrolys av vatten, öka. Denna trend skulle minska koldioxidavtrycket kopplat till vätgasproduktion.Utbyggnad av vätgasinfrastruktur: Med tanke på satsningen på vätgas som bränsle, skulle det troligen vara en fortsatt tillväxt i utvecklingen av tankningsstationer, särskilt i regioner som Europa, Japan och Kalifornien, som varit tidiga anhängare.Vätgas inom transport: Fortsatta pilotprojekt och utrullningar av bränslecellsfordon för vätgas (FCV), bussar, tåg och även tidiga utvecklingssteg inom flyg och sjöfart.Lagringslösningar för vätgas: När efterfrågan på vätgas ökar, skulle det finnas ett ökande behov av effektiva lagringslösningar.Vätgas för Industriella Tillämpningar: Utöver transporter kan användningen av vätgas inom industrier, särskilt inom stål- och kemiproduktion, vara på uppgång.Integration med förnybar energi: Använda vätgas som ett medel för att lagra överskott av förnybar energi (till exempel producera vätgas när det finns överskott av vind- eller solenergi) och sedan använda den vätgasen antingen direkt som bränsle eller omvandla den tillbaka till elektricitet under perioder med låg förnybar elproduktion..Policy och Incitament: Många regeringar världen över kände igen potentialen av vätgas som en del av deras rena energimix. Således kan nya policys, subventioner och incitament för att främja vätgasteknik och infrastruktur vara aktuellt.Internationellt Samarbete och Partnerskap: Länder kan komma samman för att samarbeta om vätgasprojekt, forskning och teknikutbyte.Säkerhet med vätgas och allmän Medvetenhet: När vätgasteknologier blir mer mainstream, skulle det troligen vara ett fokus på att säkerställa säkerhetsprotokoll, standarder och höja allmänhetens medvetenhet om vätgasens potential och säkerhetsåtgärder.Ansträngningar för kostnadsminskning: Kontinuerlig forskning och utveckling för att sänka kostnaden för vätgasproduktion, särskilt för grön vätgas, för att göra den konkurrenskraftig jämfört med andra energibärare.

Luleå tekniska universitet står i spetsen för två av de fem nyligen godkända forskningsinitiativen om fossilfri vätgas i den nordiska energisektorn. Dessa projekt utforskar bland annat nordiska hamnstäder som centrala knutpunkter för vätgas och lösningar för de nuvarande utmaningarna med att införa vätgas i Norden. Dessa forskningsinsatser genomförs som en del av det gemensamma nordiska vätgasforskningsprogrammet, finansierat av Nordic Energy Research, med målet att främja vätgasforskning till nytta för hela Norden. Svenska deltagare får sin finansiering från Energimyndigheten.

Green Irons verksamhetskoncept består av att omvandla industriavfall och biprodukter till basmaterial som ren stål och järn. De följer samma vätebaserade metod som är typisk för projekt som Hybrit och H2 Green Steel. Den första fullskaliga produktionsanläggningen, belägen i Sandviken, planeras att vara i funktion under 2024. Wallenberg-ägda FAM är en av de största ägarna i bolaget, och de har även attraherat finansiella giganter som Hans Stråberg och Carl-Henric Svanberg. Från och med mars är före detta Centerpartiets ledare, Annie Lööf, en del av Green Irons styrelse.

De två vindkraftverken som är under planering och vars kapacitet förväntas vara 15 GWh i Trelleborgs hamn har nu officiellt godkänts. Detta innebär att kommunens insatser för vätgas får nödvändigt momentum. Byggstarten för projektet är inplanerad till hösten 2023, medan vindkraftverken beräknas vara fullt fungerande under 2024.