Västerbotten förr & nu

De flesta av oss har hört talas om nödåren under 1860-talet då skörd efter skörd slog fel och stora delar av befolkningen i norra Sverige, Finland och Baltikum drabbades av svält. Betydligt mindre känt är att samma områden bara omkring 30 år tidigare hade befunnit sig i en liknande situation. Under nära ett decennium, mellan 1829 och 1838, avlöste missväxtåren varandra och nöden var särskilt stor i landets norra delar. Den här artikeln tecknar konturerna av den bortglömda missväxtperioden under 1830-talet som kom att utgöra fond för de mer omtalade hungeråren under 1860-talet.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

”The Great War” i Bottenviken, del 2När kriget bröt ut i augusti 1914 befann sig stora delar av Tysklands handelsflotta i utländska hamnar, många av dessa kom att beslagtas av framför allt England och Frankrike som ju stod på motsatt sida i kriget. Tysklands möjligheter att importera varor och råmaterial komplicerades ytterligare av den invecklade politiska kartan i Europa, samt av en sjöblockad som försökte stänga in deras krigsfartyg i Östersjön och hindra deras handelsfartyg. Särskilt järn hade Tyskland problem att producera på egen hand, men lösningen fanns i det neutrala Sverige.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

En gotisk katedral i all ära, det finns kyrkor i Västerbotten som också har en historia att berätta. Stensele kyrka och Viktoriakyrkan står näst i tur när kulturens reportageresa till länets kyrkor rullar vidare.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

”The Great War” i Bottenviken, del 1Ofta tänker vi kanske inte så mycket på de små företeelserna i våra liv, små missöden är bittra för stunden men glöms ganska snabbt. Men när man studerar historia så inser man att det oftast är de små händelserna som orsakar de största ringarna på vattnet. Meteorologen och matematikern Edward Lorenz myntade för drygt 50 år sedan begreppet “the Butterfly effect”, vilket är en term inom kaosteori som menar att en marginell påverkan någonstans i ett system kan få otroligt stora och oförutsägbara konsekvenser någon helt annanstans inom samma system. I det här fallet är världshistorien vårt system.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Orgeln började spela de välbekanta tonerna och musikkårerna från stadens bägge regementen stämmer in. De över tusen personer som fyllt Umeå stads kyrka reser sig ur bänkraderna. Gripna av den sällsynt högtidliga och allvarliga stämningen sjunger de med tårfyllda ögon den som kallas för Titanics dödspsalm: Närmare Gud, till dig.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

”I Västerbotten brukas överallt lappar till vallhjon, varför det alltid finns någon av det folket i var by”. Så skrev prästen Pehr Stenberg (1758–1824) om sina hemtrakter. Från barnsben och upp i mogen ålder lärde han känna bygdens samer. I sin levernesbeskrivning skildrar Stenberg denna förbisedda grupp som ingen annan.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

I början av 2026 sattes nya ortnamnskyltar upp vid Umeås infarter. Under ortnamnet Umeå står det nu även Ubmeje, som är det umesamiska namnet på staden. Umeå har en lång samisk historia, och i synnerhet gäller detta kanske Backenområdet som idag utgör staden Umeås västligaste stadsdelar. I den här artikeln ska vi bege oss dit, och med den lilla höjden Lappkläppen som utgångspunkt titta på hur samiskt liv i Umeå sett ut under århundradena.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Det kallades för saker som notstock, psalmlåda och fattigmansorgel. Under sin storhetstid på 1800-talet fanns musikinstrumentet i nästan alla svenska hem, och bidrog till att göra svenska folket till ett sjungande folk. Numera är det ensträngade psalmodikonet betraktat som kulturarv. Det hittas främst på museer, och dess utövare är få. Det här är dess historia.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.