Västerbotten förr & nu

En gång i tiden var ekorren och andra pälsvilt som lodjur, fjällräv, björn och bäver landets viktigaste exportvara. Det var innan plank, tjära, smör och malm tog över. Under renässanstiden blev det status att gå klädd i skinn. Efterfrågan var enorm och miljontals skinn exporterades. Gustav Vasa och han söner insåg det nationella värdet och krävde att alla skinn som betalades i skatt och som fogdarna köpte upp skulle föras till kungens två skinnkamrar i Stockholm. Den svenska kronan försökte bygga upp ett monopol i stark konkurrens med ryssarna. Ekorrskinnet var svagt och passade bäst till pälsfoder och damtrosor. Med tiden minskade värdet successivt, men vid 1900-talets början var ekorrjakten fortfarande en viktig binäring i de norrländska skogsbygderna.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

De är musikerna som spelar för tiotusentals entusiastiska festivalbesökare. Egna konserter lockar också horder av människor. Vissa följer dem på spelning efter spelning under deras turnéer.Musikkollektivet Ye Banished Privateers, piratbandet från Umeå, är omåttligt populärt, inte minst i Centraleuropa.De blandar allvar med bus och verkar alltid ha roligt.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

I Stockholms Dagblad den 30 april 1877 finns följande tidningsnotis att läsa: ”I Italien vistas för närvarande en ung svensk sångerska, fröken Anna Åbom. Hon är född i Umeå, har genomgått konservatoriet härstädes och vinner för närvarande i de italienska städerna mycken beröm för sin vackra röst…” Vem var denna unga sångerska från Umeå och hur hamnade hon i Italien? Här följer ett försök att spåra en av Västerbottens första musikexporter! Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Det är med stor glädje Malå dragspelsklubb nu, efter många års arbete, kan presentera två musikhäften med folkmusik från Malå. Häftena är resultatet av den stora låtinventeringen som gjordes 2010—2013. Det är ett musikaliskt kulturarv som överlämnas. Förhoppningen är att musiken ska bli till glädje för många för lång tid framöver, nå nya grupper och generationer.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Med spelmannen Anders Löfgrens liv på 1800-talet i centrum följer vi Gumboda heds beväringar, gläds åt det folkmusikintresserade sällskapet från Uppsala som upptecknade några av hans låtar, möter en världsberömd norsk violinist och gör en uppskattning av hur många pianon det fanns i Umeå på 1800-talet. Och Anders musik lever kvar. I en uppföljande artikel kommer vi att presentera allt bevarat notmaterial och inspelningar med ljudfiler av samtliga låtar, men den här artikeln ägnas åt Anders liv. Hur var det egentligen? Grävde han ner sin fiol när slutet närmade sig? Och fick han verkligen fiolen signerad av Ole Bull?Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Konsulinnan Emmy Grahn Möller var en pionjär inom barnomsorgen i Umeå. Redan 1922 startade hon en privat kindergarten i staden. Hon var född i Tyskland och utbildad kindergartenlärare vid Hamburgs Fröbelinstitut. Verksamheten bedrevs i tomma affärslokaler, i arbetsstugans lokaler och till sist i den egna lägenhetens salong. Svårigheter att hitta lämpliga lokaler och bristande intresse från kommunen medförde att kindergarten fick läggas ner 1945.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Titeln på denna artikel kommer från den finska tangolåten Satumaa, den har blivit något av en inofficiell nationaltango för Finland och berättar om en plats med fred, lycka och skönhet, långt bortom oro. Under andra världskriget var det verkligen oroligt i Finland. Som pedagog på Skellefteå museum vill jag såklart lära mig mer om hur livet var för barnen under just den tiden. I museets basutställning Storsia finns en del spår av ett par barn från tiden runt andra världskriget som jag ville fördjupa mig i. Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Hur många var det som utvandrade till Nordamerika från Skellefteåområdet 1870–1930? Det är inte helt enkelt att svara på. I denna text har jag undersökt hur många lämnade Skellefteåområdet och tog sig till Nordamerika, det vill säga de som direkt utvandrade till Nordamerika. En del från Skellefteåområdet utvandrade först sågverksdistrikten i Sundsvall eller malmfälten för att sedan ta sig till Nordamerika. Dessa finns inte med i materialet.Denna text är en förkortad version av en text Utvandring till Nordamerika från Skellefteåområdet som är ett underlag till utställningen Amerikabreven.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

Någon tid efter att A. A. Grafström blivit kyrkoherde på Backen, skrev han en dikt om Umeå och dedicerade den till en viss ”Fru v. B.” Den återspeglar Grafströms önskan att anpassa sig till den för honom nya miljön och till upplevelsen av att vara halvvägs i livet. Dikten innehåller en del som i förstone kan förefalla gåtfullt och en del annat som ger intressanta anknytningar till både förgångna och nutida förhållanden.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.