Share

cover art for 115. Soldatnybruk i Yttervik

Västerbotten förr & nu

115. Soldatnybruk i Yttervik

Ep. 115

Det var inte bara bönder och deras ättlingar som odlade ny mark och skapade nya bosättningar i Sverige i äldre tid. Soldaterna bidrog också i hög grad, i synnerhet under senare delen av 1800-talet då krigandet minskade och soldaterna kunde vara hemma längre tider. I soldatkontraktet med byn ingick ofta att soldaten hade rätt att välja ut en plats att nyodla och bo på efter att tjänstetiden tagit slut. Till dess bodde man på rotejorden, i byns soldattorp. Det man skrev under på var en överenskommelse som vi kanske idag skulle kalla win-win. Eller? Marken fick brukas och bebos under soldatens samt soldatänkans livstid. Det innebar ju ett försörjningsstöd för en tid framåt. Efterkommande ättlingar hade dock inga sådana rättigheter. Vid en soldats frånfälle eller avslutad tjänst återgick marken till byn eller markägaren och någon ersättning för arbetsinsatsen fick soldaterna inte.


Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.

More episodes

View all episodes

  • 127. 127. ”Thenna dom efter onda människors förslag” – om Lapp-Tomas sorgliga öde 1768

    27:55||Ep. 127
    En kall vinterdag år 1768 avrättades en ung man vid namn Tomas Mårtensson för stöld strax väster om byn Innertavle i Umeå socken. Undertecknad, som i flera tidigare artiklar här i Västerbotten förr & nu har skrivit på temat dödsstraff i det gamla storvästerbotten, reagerade först inte nämnvärt över Tomas öde. Men när jag började följa Tomas spår i arkiven uppdagades en sorglig historia om rasism, utsatthet och djup fattigdom. En historia som förtjänar att berättas, och som också kastar ett nytt ljus över Umeå kommuns samiska historia.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 126. 126. Strängarna blåser liv i ett instrument

    11:42||Ep. 126
    Niclas Berglund ville spela cello, men hade inte råd att köpa någon. Då fick han bygga en själv i stället. Han är, som han säger, uppvuxen i snickerboa. Kunde han göra skulpturer i trä, kunde han väl göra en som var ihålig - och sätta strängar på den:– Då fick den liv, en röst, vibrationer. Då visste jag vad som var roligt.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 125. 125. Lilleaas undergång - ett sorgligt 80-års minne

    24:10||Ep. 125
    För 80 år sedan rasade en fruktansvärd novemberstorm som sänkte det danska fartyget Lilleaa, som gick från Kemi lastad med trämassa. Elva män lyckades ta sig ombord en räddningsflotte och fann sig så blottade inför det obarmhärtiga vädrets fulla raseri.  Det skulle ta 28 timmar innan bärgningsångaren Valkyria från Holmsund påträffade flotten.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 124. 124. Byggnadsvårdsåret i Västerbotten 2025

    18:22||Ep. 124
    Västerbotten är ett stort län – landets näst största - och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. Alla dessa är en källa till både upplevelser och kunskap om vårt län. Vi bär alla ansvaret för att bevara vårt byggda kulturarv så att fler generationer kan få glädje av dem. Bevarande gör också att man kan förstå äldre tiders förutsättningar och villkor. Men förutom att kulturmiljöerna vårdas och bevaras ska de också användas och upplevas.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 123. 123. Från bäck till esplanad till torg

    14:09||Ep. 123
    Renmarkstorget i Umeå har formats av landskapet, stadsplaneringsideal, bränder, rivningar och människors rörelser. Här följer vi ett offentligt rum i förändring via torgets tidiga spår och nuvarande gestaltning. Stig Lindbergs fontänskulptur med sina motivval ger en vägledning i hur vi kan läsa torget från olika perspektiv: fågel, fisk eller det som finns mitt emellan.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 122. 122. I skuggan av D-dagen

    24:16||Ep. 122
    Minns du den stora flyktingkrisen 1944, när 56 000 människor flydde över Torne älv och halva Lappland stod i brand… Inte? Jag kan inte klandra dig för det. Det är ett historiskt skede som ofta överskuggas av det större händelseförloppet som det också var en del utav, nämligen D-dagen i Normandie. Men hur är det kopplat till en flyktingkris i norra Skandinavien tillika förstörelsen av Lappland? För att förstå det måste vi förflytta oss till Iran 1943. Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 121. 121. Boktips – Välgjord nyutgåva av ”Ichthyologia”, Peter Artedis stora verk om fiskarna

    14:18||Ep. 121
    Förra året (2022) gav Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien ut skriften Ichthyologia, med undertiteln Det vill säga alla verk om fiskarna, omfattande 696 sidor. Den redovisar ångermanlänningen Peter Artedis vetenskapliga arbeten fram till hans död 1735, endast 30 år gammal. Hans arbeten publicerades tre år senare av kollegan Carl von Linné (fram till adlandet 1757 Carl Linnæus). I nuvarande utgåva är Artedis och Linnés latin översatt till svenska och trevligt kompletterad med texter av forskare inom olika specialistområden. Boken är därför läsvärd, även för den som inte vill fördjupa sig i fiskarters beskrivningar och släktskap.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 120. 120. Evakuerade från finska Lappland berättar

    15:56||Ep. 120
    Lapplandskriget var det tredje kriget i Finland under andra världskriget. Det har fått mindre uppmärksamhet än Vinterkriget och Fortsättningskriget. Kriget pågick från september 1944 till april 1945. Evakueringen av civilbefolkningen i finska Lappland började redan under sommaren 1944 på grund av räder som utfördes av ryska partisaner. Under hösten 1944 evakuerades 75% av befolkningen i finska Lappland. Till Sverige kom över 56 000 människor och 22 000 kor. Sommaren 1945 återvände de till sina hem i det nerbrända Lappland. Till Västerbotten kom 17 000 evakuerade flyktingar. Under årens lopp har jag träffat och intervjuat många av dem. I den här artikeln återberättar jag glimtar ur några evakuerades minnen om tiden i Västerbotten.Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.
  • 119. 119. Friluftsmuseet Gammlia i Stadsliden

    11:53||Ep. 119
    2021 fyllde Gammlia 100 år och efter flera års restaureringsarbete hade Västerbottens museum tänkt sig ett maffigt födelsedagskalas. Men pandemin satte käppar i hjulet och i stället kommer firandet att spridas ut i mindre skala under 2022, lagom till firandet av Umeå 400 år. Platsen som bevarar och påminner oss om Umeå och Västerbotten förr, har med åren också blivit en plats för kulturarrangemang, gemenskap och friluftsliv. Men hur kom det sig egentligen att Gammlia från första början blev till?Det här är en podcast från nättidskriften "Västerbotten Förr & Nu". Du kan läsa den här och fler artiklar på hemsidan www.nattidskriftenvasterbotten.se samt se tillhörande bilder.