Våra högkänsliga liv

I det här avsnittet pratar Karin och Lizette om prestation och prestationsångest och hur det fått ett stort utrymme i bådas liv.

Både Karin och Lizette upplever att de var duktiga i skolan och att vara duktig blev ett sätt att skapa trygghet för de båda, ett sätt att skapa kontroll och för Karin, ett sätt att kompensera för den blyga lilla flickan hon fick höra att hon var. Karin berättar om hur prestationsångesten varit närvarande för henne i samband med att hon satsade inom klassisk musik. Rädslan att få kritik fanns alltid där. Karin fick höra att "problemet med dig är att du övar för lite", vilket ju inte var själva problemet, utan Karin hade ju fullt upp att processa saker mentalt och hon förlorade även tilliten till sitt eget omdöme.

För Lizette fanns kravet att prestera inom lagsporten och innebandyn. Lizette berättar att hon under högstadietiden tyckte att det var roligt att spela, trots pressen att prestera (från henne själv) på matcher. I gymnasiet gick Lizette på ett idrottsgymnasium och innebandyspelandet blev här något seriöst och inte alls lika roligt längre. Lizette kände tydligt hur de andra spelarna var på en annan nivå än henne och det blev ett ständigt jämförande mellan henne och de andras prestationer.

Trots pressen att prestera för de båda, ångrar varken Karin eller Lizette den här tiden utan ser tillbaka med ödmjukhet för vart det lett dem vidare i livet och som att det fanns något för de båda som skulle fungera bättre än vad cellospelandet respektive innebandyn gjorde. 

Lizette och Karin pratar även om självkärlek i avsnittet, som en motpol till att känna kravet att prestera. Tänk om vi alltid är okej, oavsett vad vi presterar eller inte? Och tänk om prestation i sig inte är något fel? Tänk om det handlar om att prestera i den miljö där vi får blomstra? Där det är lätt att prestera? Karin och Lizette delar med sig av hur de gör i sin vardag för att praktisera självkärlek som tex att affirmera varje dag och Lizette uttrycker att hon nu gör affirmationen som Karin tidigare i podden berättat om som går såhär:

Förnamn, Efternamn, jag älskar dig. 

Förnamn, Efternamn, jag uppskattar dig. 

Du förtjänar kärlek, respekt och rikedom. 

Jag älskar din fantastiska kropp. 

De lyssnar båda på sina egna affirmationer, som de själva spelat in med sina egna röster i appen "audio looper" som spelar upp om och om igen. Båda älskar detta och tycker att det är oerhört kraftfullt att höra sin egen röst säga affirmationerna. Kroppen får också vara med i det här avsnittet, att ta hand om sin mänskliga kropp som också är självkärlek. 

Allt detta och mer kommer du att få lyssna till i det här avsnittet av Våra högkänsliga liv. Vi tror och hoppas att du kommer känna igen dig och tycka om det här avsnittet. Hör gärna av dig och berätta hur det landade i dig. 

Kram från Karin och Lizette 

.

Följ oss gärna på Instagram: @levalekfullt och @kansligtliv

.

Poddlåten: Martin Erstrand