Våra bästa liv

En strukturerad vardag med fasta rutiner är en av grundpelarna för att uppnå god psykisk hälsa och välbefinnande. När livet flyter på i en stadig takt utan större rubbningar, upplever vi ofta en inre harmoni och tillfredsställelse.Att aktivt upprätthålla regelbundna vanor och en stabil dygnsrytm främjar vår mentala balans och ger oss en känsla av kontroll över tillvaron.I detta avsnitt skryter Urban ohämmat om sina fantastiska rutiner, medan Lisa är övertygad om att rutiner gör livet urtrist. Martin chockar resten av panelen med att erkänna att han lever ett liv med goda rutiner.I alla vd-ar i Silicon Valley med självaktning upprätthåller en rad utvecklade rutiner som ofta startar så tidigt som fem på morgonen, innefattar meditation, träning, läsning och någon typ av diet. Detta kan vi skratta åt, men forskningen har visat att goda rutiner är bra för oss.Många rutiner etableras nästan av sig själva, utan att vi reflekterar över det. För den som upplever att rutinerna saknas, kan ett första steg vara att registrera sina faktiska aktiviteter under en veckas tid. Detta ger en tydligare bild av vilka möjligheter som finns att byta ut eller öva in nya vanor, en i taget.Samtidigt som rutiner är av största vikt för vår psykiska hälsa, behöver vi också variation i tillvaron. Ibland kan det vara välgörande att hoppa över en träning för att umgås med vänner eller prova en ny fritidsaktivitet. Nya upplevelser stimulerar glädje, nyfikenhet och stärker vårt självförtroende. Precis som med det mesta i livet, handlar det om att hitta en balans.Sömnen utgör grunden för vår dagliga prestation och välmående. Experter betonar vikten av att sova tillräckligt många timmar per natt, men också att hålla sig till ungefär samma vilotider varje dygn. Genom att etablera fasta rutiner för sänggående och uppvaknande, underlättar vi för kroppens naturliga cykler att frigöra de hormoner och signalsubstanser som styr vår vakenhet och trötthet.Regelbundenheten spelar en lika avgörande roll när det gäller vårt näringsintag. Genom att äta vid ungefär samma tidpunkter varje dag, hjälper vi kroppen att reglera hunger- och mättnadssignalerna på ett effektivt sätt. Oregelbundna matvanor kan bidra till ökad stress, då hormonnivåerna rubbas och hungerkänslorna blir mer frekventa och intensiva. Detta kan i sin tur leda till nedsatt koncentrationsförmåga och en förhöjd upplevelse av press i vardagen.Regelbunden fysisk aktivitet får kroppen att producera humörhöjande hormoner och signalsubstanser som bidrar till stressreglering. Att bryta upp stillasittande med korta rörelseparade under dagen kan förebygga vanliga smärtproblem och öka vår förmåga att fokusera, bibehålla energinivåer och må bra.När du skapar ditt schema, fundera över vad som är absoluta måsten och vad som enbart är önskemål. Schemat bör ge dig mer ledig tid, eftersom du slipper fundera över vad du ska göra härnäst eller hur du ska prioritera. Men det bör också tillåta flexibilitet när något oförutsett dyker upp eller när behov och preferenser förändras.Med jämna mellanrum, när prioriteringar ändras eller större livshändelser inträffar, är det klokt att se över och justera schemat efter de nya behoven. En rutin som fungerade under en period kanske behöver modifieras när förutsättningarna skiftar. Att vara flexibel och anpassningsbar är en förutsättning för att rutinerna ska fortsätta att främja välbefinnandet.Bild: Stockholm, Skeppsbron 2 Från gamla Skeppsbron, 1960. Interiör. Telemuseums bildsamlingar / Tekniska museet, Digitalt museum, Public Domain.

Känner du ibland att du sprider dig för tunt? I detta avsnitt utforskar vi essentialismen – en filosofi som uppmanar oss att omfamna "mindre men bättre". I en värld där vi ständigt överöses av val och möjligheter, vill essentialismen hjälpa oss att fokusera på det som verkligen betyder något. Genom att prioritera våra viktigaste värden och mål kan vi frigöra oss från onödigt brus och ägna oss åt det som verkligen är viktigt.  Essentialismen lovar inte bara en effektivare hantering av vår tid, utan också en djupare tillfredsställelse i vårt dagliga liv. Varje ja innebär ett nej till något annat. Därför gäller det att göra medvetna val för att inte förlora sikte på det som egentligen skapar mening i våra liv. Essentialism är inte bara ett sätt att hantera tiden bättre, det är ett sätt att leva. Det handlar om att göra medvetna val så att vi spenderar vår tid och energi på det som är mest meningsfullt för oss.Det handlar alltså inte bara om produktivitet, utan snarare om hur vi väljer att leva våra liv som helhet. Konsten att välja, prioritera och eliminera är centrala aspekter av essentialism. Poddpanelen är dock inte helt övertygad – Martin och Urban tycker att det är svårt att välja vilka kärnvärden som är viktigaste för dem, alla är ju så bra. Men vad blir det av livet om man aldrig väljer bort något? Poddvännerna utmanas att svara på frågan: Vilken enskild aktivitet eller förändring skulle göra störst skillnad för ditt liv just nu? Inom yrkeslivet? Relationer? Hälsa? Den visar sig svårare än väntat att besvara. Några konkreta tips för att leva mer essentiellt är: För aktivitetslogg i några veckor och upptäck vad du faktiskt gör av din tid. Eliminera mera. Minska de aktiviteter som känns minst viktiga i ditt liv. Utvärdera och justera regelbundet dina aktiviteter och vanor. Fundera över vad som gör dig glad – och gör mer av det. För den som vill dyka djupare i essentialismens avskalade livsstil rekommenderas boken Essentialism – The Disciplined Pursuit of Less av Greg McKeown.  På svenska finns boken Ta din tid av David Larsson Heidenblad som inspirerats av essentialismen och presenterar dessa och många andra tankar på ett lättillgängligt sätt. Ta din tid diskuterades i ett eget poddavsnitt januari 2024. 

Vad innebär det att vara smart? Vad har man för nytta av intelligens ­– och kan man påverka den? En bred definition av intelligens är att den involverar förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära snabbt och lära från erfarenhet. Intelligens är med andra ord inte bara akademiska prestationer eller testresultat, utan en djupare förståelse för och anpassning till vår omgivning. Podden Våra bästa liv djupdyker i hur intelligens påverkar våra liv. Professor Martin Ingvar vid Karolinska Institutet presenterar tre olika sätt att vara smart: "street smart", problemlösningssmart och den intelligens man kan få fram genom tester. Vi diskuterar även Howard Gardners teori om flera intelligenser från 1980-talet, som bryter ner begreppet ytterligare till sju olika typer, bland annat språklig, logisk-matematisk och social intelligens. Ett intressant faktum är att intelligens och lång livslängd korrelerar, och forskning visar att personer med högre intelligens generellt har lägre risk att drabbas av sjukdomar och dö i förtid. Det finns också miljöfaktorer som kan påverka vår intelligens, såsom tidig skolstart, lång utbildning och fysisk aktivitet. Just fysisk aktivitet är en av de saker vi själva kan göra för att förbättra intelligensen. Rörelse har en direkt inverkan på kognitiva funktioner som minne och koncentrationsförmåga. Detta kopplas även till hur vi kan motverka kognitiv försämring i äldre ålder genom regelbunden träning och kognitiva utmaningar som kontinuerligt lärande, eller hjärnstimulerande aktiviteter i form av pussel och korsord. Vi ställer oss också frågan om man verkligen kan veta hur smart man egentligen är – och hur smart man egentligen vill vara?Bild: Albert Einstein under en föreläsning i Wien 1921.Fotograf: Ferdinand Dirt, 1921, Public Domain.

I jakten på produktivitet i kombination med våra digitala verktyg har vi hamnat i en fälla som bränner ut kunskapsarbetare. Men problemet är inte produktivitet i sig, utan vår dåliga förståelse och tillämpning av begreppet, enligt författaren Cal Newport.I svårigheterna att mäta kunskapsarbetarens produktivitet har kunskapsarbetaren hamnat i en pseudo-produktivitet med meningslösa uppgifter och ett hektiskt tempo. Lösningen är att göra färre saker, arbeta i en långsammare takt och prioritera kvalitet över kvantitet.I detta avsnitt av podden Våra bästa liv diskuterar vi boken Slow Productivity av Cal Newport.Till skillnad från traditionella industrier producerar fysiska produkter, trotsar kunskapsarbete enkel mätning. Chefer kämpar för att övervaka och hantera anställda, medan anställda själva brottas med hur de ska definiera sitt arbete. I frånvaro av tydliga mättal värderar vi synlig aktivitet framför faktiskt utfall. Detta har bara förvärrats av kommunikationstekniker som Zoom och Slack, som suddar ut gränserna mellan arbete och personligt liv.Kunskapsarbetaren tror att "kvalitetsarbete" kräver en ökad arbetsinsats – att fler e-postmeddelanden, fler uppgifter och fler möten på något sätt motsvarar bättre resultat. Detta felaktiga tankesätt har lett oss till att värdera synlig aktivitet över verklig produktivitet, vilket ger upphov till pseudo-produktivitet.Den långsamma produktivitetens kärnaLångsam produktivitet, karaktäriserad av ett fokuserat tillvägagångssätt och ett eftertänksamt tempo, ger den perfekta miljön för att omfamna den tredje kärnprincipen: en besatthet med kvalitet.1.    Att uppnå världsklasskvalitet kräver att man odlar ett öga för kvalitét.2.    Fördjupa dig i ditt valda fält, studera dess nyanser och sök inspiration från olika källor.3.    Engagera dig med likasinnade individer genom skrivcirkel eller filmkritikgrupper för att gemensamt finslipa din smak.4.    Investera i högkvalitativa verktyg och material, och erkänna deras roll i att nära både nöje och självförtroende i dina kreativa strävanden.Fotograf: Mickelsson, Hilding (1919 – 2002) Ljusdal Huskasnäs Ramsjö Huskasnäs, 1951, Digitaltmuseum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC)Källor: Newport, Cal: (2024) Slow Productivity. The Lost Art of Accomplishment Without Burnout. Portifolio

Kanske går det att leva ett enklare, mindre stressigt liv om du minskar konsumtionen. Samtidigt är konsumtionen en viktig del av vår identitet. I podden Våra bästa liv har panelen olika förhållningsätt till konsumtion. Martin gillar att spara, Lisa har dragit ner pga lågkonjunkturen, Urban brottas med sina onödiga inköp och Anders planerar bort alla onödiga köp, men gillar att köpa märkliga prylar. En rolig och effektiv utmaning för att minska konsumtionen är att testa att leva köpfritt. Det innebär att man försöker undvika onödiga inköp och istället fokuserar på att använda det man redan har. Genom att rensa ut och sälja eller skänka bort saker som inte längre behövs kan man skapa mer utrymme och minska sitt beroende av att köpa nytt. Att köpa second hand och att hyra istället för att äga är också bra sätt att minska sin konsumtion. Varför är det svårt att gå från ord till handling?1. StrukturEn av de främsta anledningarna till att det är svårt att minska konsumtionen är bristen på strukturer och marknader som främjar hållbara alternativ. Till exempel kan det vara svårt att hitta möjligheter att reparera eller byta ut varor istället för att köpa nya. Detta begränsar våra möjligheter att göra mer hållbara val i vår vardag. 2. Last av tidigare valTidigare val kan också påverka vår förmåga att minska vår konsumtion. Till exempel kan en investering i en stor villa göra det svårt att minska energiförbrukningen och transportbehoven senare i livet.  3. Korstryck av kulturella värden och normerNormen att konsumera mer finns fortfarande starkt rotad i samhället och förstärks av politiska budskap, reklam och influencers. Det är svårt att motstå detta tryck och hitta alternativa sätt att leva och konsumera. Det krävs mod och beslutsamhet att bryta sig loss från de normer som omger oss. 4. KunskapsluckorFör att kunna minska vår konsumtion behöver vi kunskap och information om hur vi kan göra det. Tyvärr är denna kunskap ofta bristfällig och fragmentarisk, särskilt när det gäller klimatpåverkan från vår konsumtion. Det är svårt att bedöma hur skadligt ett kilo CO2-utsläpp egentligen är och hur våra individuella handlingar påverkar klimatet. Det krävs mer tillgänglig och lättförståelig information för att underlätta en hållbar livsstil. 5. SocialisationVi lär oss tidigt att konsumera och att materiella saker ger oss lycka och bekräftelse. Det är svårt att bryta sig loss från denna inlärning och att ändra våra beteenden. Konsumtion blir en del av vår identitet och vi strävar efter att vara "normala" genom våra inköp och ägande av materiella ting. 6. Sociala relationerKonsumtion är också förknippad med sociala ritualer och relationer. Att minska konsumtionen kan leda till konflikter inom familjen och en rädsla för att bli utanför eller mobbad. Sociala medier och internet förstärker också jämförelser och konkurrens om konsumtion, vilket gör det svårt att gå mot strömmen och konsumera mindre. 7. NormaliseringMasskonsumtion har blivit normaliserad i samhället och det är svårt att se bortom denna norm. Vi behöver titta tillbaka på tidigare tiders konsumtion för att förstå vad som betraktas som normalt och självklart i vår tid. Genom att ifrågasätta och utmana den rådande normen kan vi öppna upp för nya sätt att leva och konsumera. Bild: Skorea i Trädgårns lokaler i Trädgårdsföreningen i Linköping. 1968. FOTOGRAF Gustafsson, Arne Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Lev det liv du vill leva, jobba inte för hårt, uttryck dina känslor och håll kontakten med dina vänner. Då slipper du ångra dig på dödsbädden. Podden Våra bästa liv tar sig an vad folk ångar på sin dödsbädd så ni slipper ångra livet när det är för sent.Ibland kan vi bli så uppslukade av nuet att vi glömmer att reflektera över våra livsval. I slutet av livet, när vi möter vår egen dödlighet, blir dessa reflektioner ännu skarpare. Då är det för sent att göra om sitt liv.Många människor inser i slutet av sina liv att de inte har levt sina liv fullt ut utifrån sina egna önskemål, utan snarare enligt vad andra förväntade sig av dem, enligt den australiensiska sjuksköterskan Bronnie Ware som arbetat med döende människor.Det kan vara svårt att motstå samhällets eller familjens press att följa vissa vägar i livet - att välja ett visst yrke, att gifta sig och skaffa barn, eller att avstå från att följa sina drömmar. Men att ge efter för dessa förväntningar kan ofta leda till en känsla av förtryckt identitet och ouppfyllda drömmar.Många män uttrycker ånger över att ha ägnat så mycket av sitt liv åt arbete, i stället för tid med familj och vänner. De missade sina barns uppväxt och inte tillbringade tillräckligt med tid med sina partners. Många fastnar i arbete och strävan efter ekonomisk säkerhet, och glömmer därmed att njuta av de små stunderna av lycka och förbindelse med våra nära och kära. Det är viktigt att hitta en balans mellan arbete och fritid, att vara närvarande i våra relationer och att uppskatta de små stunderna av glädje i vardagen.Många människor trycker undan sina känslor för att hålla sams med andra, vilket kan leda till ett liv som känns mediokert eller oautentiskt. Att inte uttrycka sina känslor kan också orsaka inre bitterhet och frustration, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter.Att vara ärlig med sig själv och andra om sina känslor är en viktig del av att leva ett autentiskt och meningsfullt liv. Det kan vara räddande att vara sårbar och öppen, men det kan också leda till djupare förbindelser med andra och en större känsla av självmedvetenhet.Vänskap är en av de mest värdefulla aspekterna av livet, och ändå är det en av de saker som vi ofta tar för givet. Många människor uttrycker ånger över att de inte upprätthållit sina vänskaper, särskilt de som de hade i sina yngre år.Att underhålla vänskap kräver tid och ansträngning, men belöningen är ovärderlig. Vänner ger oss stöd, glädje och ett perspektiv utanför våra egna liv. Att uppskatta och nära våra vänskap är en viktig del av att leva ett rikt och meningsfullt liv.Många människor inser inte förrän i slutet av livet att lycka verkligen är ett val. De hade fastnat i gamla mönster och vanor, och rädsla för förändring förhindrade dem från att söka efter saker som kunde ha gett dem större glädje och tillfredsställelse.Att tillåta sig själv att vara lycklig innebär att man erkänner sina egna behov och önskningar, att man är villig att förändras och växa, och att man är öppen för att uppleva glädje och nöje.Bild: Döden spelar schack med en människa, Kyrkan i Binnebergs socken. Västergötalands museum, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND).

Alla vet att vad vi äter påverkar vår hälsa. Men det är svårt att navigera i en värld full av journalistiskt hårdvinklade forskningsresultat, dieter och självutnämnda hälsoexperter. Ingen seriös läkare svarar tvärsäkert på frågan hur man äter hälsosamt. Det är också knepigt att researcha då forskningen spretar väldigt mycket. vi kan undvika att fastna i fällan att bara prata om mat som gör att du håller vikten. Det är inte oviktigt men knappast den enda paramentern att titta på.En hälsosam kost kan bidra till att minska risken för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa typer av cancer. Det kan också hjälpa oss att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt, vilket i sin tur minskar risken för dessa sjukdomar. Dessutom kan hälsosamma matvanor bidra till bättre humör och ökad energi, vilket gör att vi kan njuta mer av livet.Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon "one-size-fits-all" lösning när det gäller kost. Vad som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Nyckeln till en hälsosam kost ligger i balans och mångfald. Att äta en mängd olika näringsrika livsmedel kan hjälpa oss att få de näringsämnen vi behöver för att förbli friska.Bild: Tre män sitter och äter frukost vid kökbord. På bordet står kaffekoppar och bröd. Marinmuseum, Digitaltmuseum, Public Domain.

Tågsemestrande kan delas in i två skolor: den oplanerade med rötterna i 1970-talet Interrail samt den superplanerade som utnyttjar digitala tjänster för att planera varenda stopp, boende och måltid. Oavsett vad du väljer är tåg att resa på riktigt där kilometrarna swishar förbi medan du samtalar med spännande medresenärer.Är du sugen på att semestra med tåg? Poddpanelmedlemmarna Urban Lindstedt och Anders Engström har åkt otaliga kilometrar på framförallt de europeiska och asiatiska järnvägar och bjuder i detta avsnitt på sina reflektioner och tips. Lisa Bjerre drömmer om en tid då hennes barn inte längre blir åksjuka och kan bli en del av Anders och Urbans härliga tåggemenskap. Bild: Järnvägsmuseet, Digitaltmuseum, Creative Common.