Swedenborgspodden

Vad är egentligen esoterism – och varför är det just Swedenborg och Strindberg som blivit dess svenska galjonsfigurer? Den 16 september gästade religionshistorikern Per Faxneld “Nyfiken på Swedenborg!” i Swedenborgskyrkan. Samtalet med Göran Appelgren spelades in live inför publik och blir nu avsnitt 52 av Swedenborgspodden.Utgångspunkten är antologin Det esoteriska Sverige – från Swedenborg till Strindberg, där Faxneld skrivit om Edelweissförbundet och inlett avdelningarna om litteratur och konst. Med hjälp av bland annat Antoine Faivres kriterier diskuteras vad som skiljer esoterism från mystik och vanlig kyrkokristendom – och Göran Appelgren lyfter tanken att själens transmutation ligger nära det Swedenborg kallar pånyttfödelse.Därifrån går resan till spiritualismens födelse i Hydesville 1848, till Edelweissförbundet där Hilma af Klint fick sin esoteriska skolning med ett vattenglas som enda hjälpmedel, till Madame Blavatsky, teosofin och Rudolf Steiner – och till Strindberg, som först hånade spiritismen men sedan själv hamnade i Infernos esoteriska paranoia.Per Faxneld är religionshistoriker och professor vid Södertörns högskola, med västerländsk esoterism och nyreligiositet som specialitet.

Jul, påsk och pingst – Swedenborgskyrkan firar samma stora kristna högtider som andra kyrkor. Men vad betyder de ur ett swedenborgskt perspektiv? Och varför firar Nya Kyrkan dessutom en alldeles egen högtid den 19 juni?I det här avsnittet samtalar Thomas och Göran om högtidernas djupare andliga innebörd. Vad är egentligen den heliga Anden, om Gud är en och Jesus Kristus är Gud? Vad hände vid pingsten – och hur hänger det samman med Swedenborgs tanke om inströmning, där det gudomliga livet ständigt strömmar in i människan?Vi talar också om Nya Kyrkans dag den 19 juni och den händelse i den andliga världen som Swedenborg beskriver som början på en ny kristen epok.Och så kommer vi till påsken. Här skiljer sig den swedenborgska förståelsen på viktiga punkter från traditionell kristen försoningsteologi. Tyngdpunkten ligger inte på att Jesus genom sin död betalade människans skuld, utan på hans kamp mot de helvetiska krafterna, hans stegvisa förhärligande och den slutliga segern i uppståndelsen.Ett samtal om jul, pingst, påsk och Nya Kyrkans dag – men också om treenigheten, nåden, himmel och helvete och varför teologi till sist måste bli något praktiskt i människans liv.Coverbild: Colourbox.com

I säsongens första avsnitt reser Swedenborgspodden till Lunds universitet för ett samtal med professor David Dunér, som har forskat om Emanuel Swedenborg i närmare 30 år. Hur ska vi egentligen förstå Swedenborg? Som naturvetare, filosof, teolog, mystiker – eller som en upplysningstänkare som försökte göra även den andliga verkligheten begriplig för förnuftet?David Dunér berättar om Swedenborgs plats i 1700-talets idévärld, om mötet mellan naturvetenskap och religion och om varför han själv är tveksam till att kalla Swedenborg vare sig esoteriker eller mystiker. Samtalet rör sig också kring korrespondensläran, Bibelns inre mening, Swedenborgs betydelse för författare och tänkare och den frihetliga sida av hans teologi som betonar människans eget sökande efter kunskap och förståelse. Och vad kan Swedenborg ha att säga yngre generationer i dag? Kanske framför allt detta: att vi inte bara ska överta andras dogmer, utan själva söka förståelse – och förena förnuft med kärlek, tro med handling.Läs mer av David Dunér:Emanuel Swedenborg – Liv och tänkandeDen matematiska punktenBöckerna finns att köpa hos Swedenborgsällskapet.

I det här avsnittet av Swedenborgspodden förs ett öppet och utforskande samtal om andlighet – vad det egentligen betyder, hur det tar sig uttryck i människans liv och varför andlighet verkar tala till många människor idag. Samtalet rör sig fritt mellan personliga reflektioner, Swedenborgs tankevärld och frågor om själen, det inre livet och relationen mellan det naturliga och det andliga. Ett avsnitt som mer liknar högt tänkande än färdiga svar.Medverkande: Eric Sjödin och Thomas Floyd.

Vad betyder det egentligen att tro? Är det att hålla något för sant – eller handlar det om något djupare, något som genomsyrar hela livet?I detta avsnitt samtalar Thomas Floyd och Göran Appelgren kring Görans nyöversättning av Emanuel Swedenborgs Läran om tron – den tredje boken i den så kallade serien De fyra lärorna, översatt direkt från latinet till en modern och tillgänglig svenska.Vi fördjupar oss i Swedenborgs uppgörelse med läran om "tron allena", i hur tro, skrift och liv hänger samman som tre oskiljaktiga element i varje genuin religion, och i varför Läran om tron fungerar som ett slags utfyllande text till de övriga tre lärorna – om Herren, om den heliga Skrift och om livet. Längs vägen dyker det upp ordrötter, barns tro på jultomten och frågan om vad övertygelse egentligen är – allt detta som ledtrådar till en tro som inte förblir teori.Göran avslöjar också att den fjärde och sista boken i serien, Läran om Herren, planeras att ges ut nästa år.Ett avsnitt för dig som är nyfiken på Swedenborg, på trons innebörd – eller på vad som händer när ett gammalt ord får en ny innebörd.Medverkande: Göran Appelgren och Thomas FloydBoken Läran om tron är utgiven av Swedenborgsällskapet och kan beställas via swedenborgsallskapet.se för 175 kronor. Medlemmar i sällskapet får boken kostnadsfritt.

I detta avsnitt ger sig Thomas och Göran åter ut på en inre resa tillsammans med Emanuel Swedenborg – denna gång genom några korta men tankeväckande berättelser ur Carl-Göran Ekerwalds översättning Memorabilier – minnesvärda skildringar som i sin tur är hämtade ur Swedenborgs verk Sanna kristna religionen.Samtalet kretsar kring tre berättelser där Swedenborg belyser välkända teologiska teman ur ett nytt perspektiv. Särskilt fokus läggs på synen på Jesu människoblivande och förhärligande – hur Herren steg för steg gjorde sitt mänskliga helt gudomligt. I en stark och ovanlig skildring möter vi Maria, som inte längre ser Jesus som sin son utan tillber honom som sin Gud.Avsnittet öppnar också upp för en djupare förståelse av den andliga verkligheten: skillnaden mellan det vi uppfattar med våra yttre sinnen och det som uppenbaras i den inre, andliga människan. Vad innebär det egentligen att “se” i den andliga världen? Och hur förändras vår bild av evangeliernas händelser när vi betraktar dem genom Swedenborgs insikter?Ett avsnitt för dig som vill fördjupa dig i Swedenborgs teologi och upptäcka nya dimensioner i välkända bibliska motiv.Vill du läsa med under serien? Boken Memorabilier finns att beställa på swedenborgsallskapet.se.

I detta avsnitt av Swedenborgspodden möter programledaren Thomas Floyd författaren Anna Ringberg. Ringberg, född 1980, debuterade 2010 med den kritikerrosade romanen Boys, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris och översattes till flera språk. 2017 utkom Till minne av Berit Susanne Fredriksson, och 2024 kom hennes senaste roman Verket.Samtalet rör sig mellan litteratur, andlighet och inspiration. Anna Ringberg berättar om hur det övernaturliga smyger in i hennes skrivande, om fascinationen för skräckens krypande stämningar och om hur relationer och vardag kan bli portaler till något större. I Verket möter vi en till synes vanlig verklighet som gradvis öppnar sig mot en annan dimension där mystik, spöken och existentiella frågor tar plats.Vi talar också om Emanuel Swedenborg och Drömboken, om Bibeln och Uppenbarelseboken, och om hur idéer om himmel, helvete och korrespondenser kan inspirera litterärt skapande. Ett samtal om skrivandets mysterium – och om litteraturen som mötesplats mellan den synliga och den osynliga världen.Anna Ringbergs bok Verket finns bland annat att köpa på Adlibris.

I detta avsnitt samtalar Göran Appelgren och Thomas Floyd om ett ord som vid första anblicken låter mörkt och hotfullt: ödeläggelse. Vi förknippar det ofta med naturkatastrofer, krig och yttre förstörelse. Men vad betyder ödeläggelse i en andlig mening?Med utgångspunkt i Bibelns profetiska språk – där städer läggs öde och landet föröds – utforskar Göran och Thomas hur dessa bilder enligt Swedenborg beskriver något djupt personligt och nödvändigt i människans inre liv. De samtalar om hur stormar i naturen motsvarar stormar i sinnet, och hur det som måste ”läggas öde” i oss är falska tankemönster och destruktiva böjelser som hindrar vår andliga utveckling.Avsnittet lyfter fram ödeläggelsen som en del av pånyttfödelsens väg – inte som ett slut, utan som en rening och en förberedelse för något nytt. Genom Swedenborgs lära om motsvarigheter öppnas Bibelns dramatiska bilder upp som en beskrivning av själens väg från det gamla till det nya.Ett samtal om kris som möjlighet, om inre uppbrott och om hur Herren leder människan genom nödvändiga omvandlingar mot ett rikare andligt liv.