Recorded Futures grundare är 2023 års mottagare av Polhemspriset

Från en idé som uppstod på ett löpband till ett internationellt underrättelseföretag. Recorded Future samlar in och analyserar data från internet för att i realtid kunna upptäcka oroligheter och cyberangrepp. De har över 1 700 kunder i 75 länder.I poddserien Svenska Snillen berättar Christopher Ahlberg och Staffan Truvé om det numera internationella storbolaget och dess roll i världen. De båda grundarna är också mottagare av Polhemspriset 2023, Sveriges största ingenjörspris. Polhemspriset har delats ut sedan 1878, delas ut av stiftelsen Polhemspriset och administreras av Sveriges Ingenjörer. Poddserien Svenska Snillen görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer. Serien lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag. Reporter: Bill Burrau, Ny Teknik. Vill du komma i kontakt med Ny Tekniks redaktion? Mejla till:&nbsp;<a href="mailto:redaktionen@nyteknik.se" rel="noopener noreferrer" target="_blank">redaktionen@nyteknik.se</a>

Christopher Ahlberg och Staffan Truvés bolag skyddar världen mot cyberattacker

För drygt tio år sedan började vattenreningsdunken Solvatten serietillverkas. Nu ger den rent vatten till cirka 600 000 människor i utvecklingsländer. Petra Wadström är innovatören bakom uppfinningen, som bara behöver solenergi för att fungera. 

För drygt tio år sedan började vattenreningsdunken Solvatten att serietillverkas. Nu ger den rent vatten till cirka 600 000 människor i utvecklingsländer. Petra Wadström är innovatören bakom uppfinningen, som bara behöver solenergi för att fungera.&nbsp;Solvattendunken tillverkas på en fabrik i Skåne och delas ut till fattiga människor på landsbygden i utvecklingsländer i samarbete med hjälporganisationer som till exempel UNHCR, Plan International och Childfund. Ungefär 110 00 dunkar är i användning i över 40 länder.&nbsp;&nbsp;I poddserien Svenska Snillen, som görs av Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Petra Wadström om vad som ledde fram till innovationen – varför blev det just hon som utvecklade innovationen? Hon berättar också om vägen från idé till färdig produkt och hur innovationen har tagit sig ut i världen, till platser där den behövs som bäst.I avsnittet intervjuas också Julia Schalk på organisationen Water Aid, om behovet av rent vatten i världen. Svenska Snillen är en podcast som lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag. Reporter: Linda Nohrstedt, Ny Teknik.Kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se

Petra Wadströms uppfinning ger rent vatten till över en halv miljon människor – med solenergi

Hon är partikelfysikern som lämnade Cern för att bli pionjär inom digital hälsa med preventivmedelsappen Natural Cycles. Nu står Elina Berglund Scherwitzl mitt i en förändring där bärbar teknik kan bli nyckeln till framtidens diagnostik för kvinnor.

I avsnittet möter vi Elina Berglund Scherwitzl, vd och medgrundare av preventivmedelsappen Natural Cycles. Ursprungsidén till Natural Cycles föddes när partikelfysikern Elina själv letade efter ett effektivt och mer naturligt alterntiv till hormonella preventivmedel.&nbsp;&nbsp;I avsnittet berättar Elina om sin tid som forskare på Cern där hon var med och upptäckte Higgs-partikeln 2012, hur synen på femtech, alltså teknik som fokuserar på kvinnors hälsa, har förändrats under det senaste decenniet och hur det kändes att hamna mitt i en mediestorm när Natural Cycles-appen anmäldes till Läkemedelsverket.&nbsp;&nbsp;&nbsp;

Elina Berglund Scherwitzl blev pionjär inom femtech – nu följer jättarna efter

Tack vare innovatören Tomas Fabo har miljontals patienter sluppit att plågas för att sår fastnar i förband. Hans tidigare arbetsgivare Mölnlycke har under åren sålt fler än fyra miljarder så kallade Safetac-förband baserade på hans innovation.

Tack vare innovatören Tomas Fabo har miljontals patienter sluppit att plågas för att sår fastnar i förband. Hans tidigare arbetsgivare Mölnlycke har under åren sålt fler än fyra miljarder så kallade Safetac-förband baserade på hans innovation, ett mjukt silikonmaterial som fäster mot huden men inte i sår. Tomas Fabo labbade med sönderklippta strumpbyxor och kladdiga geler hemma i köket – och lade grunden till en stor internationell försäljningsframgång för Mölnlycke. I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Tomas Fabo hur han lotsade sina smärtfria sårförband från idé till succé.

Tomas Fabos smärtfria förband blev Mölnlyckes miljardsuccé – startade i köket

Den här gången befinner vi oss högt upp, med utsikt över Västra hamen i Malmö, för att träffa Emil Eifrém, vd och medgrundare av grafdatabasbolaget Neo4J.Neo4J föddes ur ett behov av en helt ny typ av databaser, databaser som på ett mer visuellt och kraftfullt sätt kunde visa hur data hänger samman i stora nätverk – något som traditionella relationsdatabaser inte var särskilt bra på. Neo4J stog snabbt sina första steg från Sverige ut i världen, och har storkunder som Ebay, IBM och HP, samt investerare som Google.I avsnittet berättar Emil om den första svåra tiden som startupgrundare, hur det var att tacka nej när ett av världens största techbolag ville köpa Neo4J – och hur Silion Valley, där Emil bodde i flera år, har förändrats. Medverkar gör även David Sonnek, vd för Wallenbergs stiftelse Navigare Ventures, som ger sin analys kring varför Neo4J lyckats internationellt, tillsammans med bolag som Spotify, Izettle och Klarna.

Emil Eifrém skapade grafdatabas-bolaget Neo4j som världens techjättar inte kan få nog av

Curl är namnet på ett svenskt verktyg för överföring av filer mellan datorer, mobiler – ja, praktiskt taget alla olika typer av enheter som är uppkopplade. Det återfinns i miljontals efter miljontals uppkopplade prylar världen över.&nbsp;– Det finns nästan inget stopp. Glödlampor, pendeltåg, helikoptrar, tvättmaskiner, bilar ... En av mina favoritpunkter är att Nasa använde Curl för att landa på Mars. Det är otroligt häftigt, säger Daniel Stenberg, programmeraren bakom Curl samt tidigare Polhemspristagare.I Ny Tekniks podcastserie Svenska snillen, som görs i samarbete med Sveriges Ingenjörer, berättar Daniel Stenberg om hur idén till Curl föddes, och hur verktyget sedan har spritts.Verktyget skrevs på 1990-talet och ursprungligen avsett för en valutaväxlare. Efter en några år tröttnade Daniel Stenberg på valutväxlaren, men fastnade för utvecklingen av ny teknik för internetöverföring. 1998 lanserades programmet Curl, som tack vare – eller på grund av – sitt upplägg med öppen källkod snabbt fick spridning världen över.&nbsp;I dag, 25 år senare, driver Daniel Stenberg den fortsatta utvecklingen av Curl som ett open source-projekt hemifrån i ett villaområde strax söder om Stockholm.&nbsp;2017 tilldelades Daniel Stenberg Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer. För kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se

Daniel Stenberg skapade verktyget Curl som finns i uppkopplade prylar världen över – och hjälpte Nasa att landa på  Mars

Trafikforskaren och professorn Astrid Linder vill att bilar ska skydda kvinnors kroppar lika bra som männens. ”Ett logiskt steg.” Efter många år av utveckling är dockan klar att presenteras.

Hon började sin yrkesbana som kopiatorreparatör men sadlade om och blev en av världens ledande trafiksäkerhetsforskare. Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet på VTI, är skaparen bakom en kvinnlig krockdocka. Nu är den klar, och presenteras i maj 2023. I det här avsnittet av poddserien Svenska snillen är vi hos Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, mitt i fordonsklustret på Lindholmen i Göteborg.Det kan tyckas märkligt att reglerna fortfarande bara kräver att bilar krocktestas med en krockdocka som representerar en typisk man – trots att kvinnor löper högre risk att skadas vid jämförbara olyckssituationer.Trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder har vigt en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att undersöka hur bland annat kvinnor drabbas vid trafikolyckor – och hon ligger även bakom världens första kvinnliga krockdocka.Men hur kom det sig att reparatören av kopieringsmaskiner tog steget till att bli en av världens ledande trafiksäkerhetsforskare? Hur fick hon idén att ta fram den kvinnliga krockdockan? När tror hon att det blir krav på att använda även kvinnliga krockdockor vid testning? Och vilken bil kör hon själv?Det här är några av frågorna som vi söker svar på i detta avsnitt av Svenska snillen.

Astrid Linder har skapat den kvinnliga krockdockan – ”Vi är vid den tidpunkten i historien”

Intervju med Heart Aerospace grundare Anders och Klara Forslund.

Den här gången är Svenska Snillen på plats på Säve flygplats utanför Göteborg.Är det här vi ser starten på en ny flygindustri? En eldriven flygindustri?Ja det är i alla fall vad ingenjören och flygfantasten Anders Forslund och hans fru Klara försöker åstadkomma med Heart Aerospace. Ett projekt som i dag har 150 anställda och som har fått in flera tunga investerare och förbokningar på flygplan som ska vara i drift 2028.Hur uppstod iden till Heart Aerospace?Hur går det till att utveckla ett nytt flygplan steg för steg, från idé, till ritningar till tillverkning och till kommersiell drift?Vilka tankevurpor har Anders, Klara och teamet gjort fram till idag?Varför skrotades planerna på ett renodlat elflygplan?Vilka är de viktigaste frågetecknen som måste rätas ut för att vi ska få upp tusentals eldrivna flygplan i luften under kommande 20 år?Det här och mycket mer diskuterar vi i avsnittet. Vi får även höra vad som krävs på marken för att elflyget ska fungera på svenska flygplatser. Svaren och tankarna om just den delen får vi från Hampus Alfredsson som är Forskare på Rises avdelning Mobilitet och System, enhet Elektromobilitet.

Så gick det till när Anders och Klara Forslund på Heart Aerospace övergav planerna på ett renodlat elflygplan

Det här avsnittet är en berättelse om hur två våghalsiga personer lämnade toppjobb på Astra och Tetra Pak för att lägga grunden till ett av Sveriges mest framgångsrika mjukvaruföretag.&nbsp;Allt startade 1993. Då var Bill Clinton President i USA, Carl Bildt svensk statsminister, radiokanalen P4 startar, ett Jas-plan störtar vid en flyguppvisning i Stockholm, Saab presenterar modellen 900 som ska rädda verksamheten, IFK Göteborg vinner Allsvenskan, 8 procent av Svenskarna har skaffat en mobiltelefon och Windows 3.11 det hetaste som fanns inom techområdet.Professor Staffan Gestrelius har tröttnat på att samla in data och skriva ut oändliga mängder med rapporter på Astra. Han har en idé om att man borde kunna samla in data från olika källor och läsa rapporter och göra analyser direkt på skärmen. Parhästen Björn Berg tycker att det här låter briljant och är den som snabbt ser en internationell potential. Tillsammans startar de företag Qlicktech. Från start är deras idéer för avancerade för tidens datorkapacitet men teknikutvecklingen med snabbare processorer, ständig ökning av datorernas minneskapacitet, utvecklingen av internet, molntjänster och mobilitet spelar företagets utveckling i händerna.Svenska snillen har träffat Staffan Gestrelius som här berättar historien om hur Qlik blev ett av världens främsta mjukvarföretag inom sin genre – business intelligence och smart dataanalys. Vi får även höra orsakerna bakom hans avhopp tidigt 2000-tal, hur han ser på sina efterträdare som lyckats ta företaget till en stark internationell position. Varför han behöll sina aktier i Qlik samtidigt som han startade upp sitt nästa företag Capish med en idé att utveckla ännu mer avancerad dataanalys.&nbsp;

Staffan Gestrelius - Innovationen som fick jättarna att skaka och företagen att fatta bättre beslut.

En podcast från Ny Teknik

Svenska Snillen är en podcast som lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag.&nbsp;Har du tips på svenska snillen? Mejla: redaktionen@nyteknik.seSvenska Snillen är en produktion från Sveriges största tekniktidning Ny Teknik. Samarbetspartner är Sveriges Ingenjörer.

Svenska Snillen

Follow