Share
Sustainable Human Business Talks
15 Varför vågar inte ledningen?
•
Från historiens andra Sustainable Human Business Day 2024 får vi ett samtal kring ledningens möjligheter att ta vara på den outnyttjade potential som finns i medarbetarna. Varför går det så trögt?
Medverkande är Kerstin Dejemyr, f.d. polis, nu författare och konsult, Bo Arhenfelt, psykiater och managementkonsult, samt Leif Östling, f.d. koncernchef på Scania.
Lägereldsvärden Anna Ahrenfelt från Sustain Change inleder med ett räkneexempel som borde väcka alla ledningar. Gissa hur stor del av medarbetarna i en organisation som faktiskt bidrar till att skapa värde!
Anna frågar vad som behöver göras? Leif har ett beprövat recept. Kerstin betonar en viktig egenskap hos både medarbetare och ledning. Bo lyfter överlevnadsinstinkten och vad den kan ställa till med när någon känner sig hotad.
Anna undrar hur motståndet kan se ut. Leif och Kerstin filosoferar över egots roll, men också över människors ärliga vilja och ambitioner.
Vilka chefer vill vi ha? frågar Anna, vilket leder till en diskussion om ens sanna personlighet och rollen som chef. Leif berättar om hur man fick HR-organisationen på Scania att fungera bättre. Kerstin ser hur relationen lärling – mästare spelar in vid chefsrekryteringar och Bo pekar på två nödvändiga frågor inför allt förändringsarbete.
Leif påpekar att det är kriserna som prövar en organisation, men hur förbereder man sig inför det oväntade och undviker kriser? Leif hänvisar till det asiatiska tänkandet och jämför med hur svenska jätteprojekt ofta tar längre tid och blir dyrare än beräknat. Kerstin kommenterar med en one-liner om rädsla.
Så hur skapa en organisation som kombinerar mänskligt välmående med bra business? Ingen i panelen tycker i alla fall att det behövs fler konsulter. Nyckelord blir i stället ”prata, fokusera på kunderna, reflektera, analysera, gå ut i verkligheten!”
Bo ser hur siffror, ord och teorier står i vägen och rundar av med en uppmaning.
More episodes
View all episodes
24. Skolan som spjutspets för det liv vi vill ha i framtiden
51:57|Gäst är läraren och rektorn Åsa Godeau som i dag arbetar på utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Ämnet är – i vid mening – skolan som arbetsmiljö. Hur kan skolan spela in i skapandet av hållbara människor och system?Åsa betonar behovet av strukturer, samt att skolan måste få ta plats, eftersom allt i samhället hamnar i skolan.Anna och Niklas jämför sina egna skolår med skolan i dag. Hur ser Åsa på dagens uppdrag? Ska barnen lära sig att passa in eller tänka?Anna berättar om sina erfarenheter från sin egen dotters skolgång och betydelsen som den enskilde läraren har.Är elever kunder eller är ska de bli produkter som ska produceras så billigt som möjligt? undrar Niklas. Åsa svarar snabbt och tydligt. Niklas har dock en liten invändning.Åsa lyfter upp den kanske viktigaste ingrediensen i all undervisning. Finns inte den, kan inte undervisning komma till stånd. Niklas berättar om sin vision för en samarbetande skola på bred front och frågar Åsa vad hon tycker vi ska lära barnen i dag.Åsa tar upp utmaningen med att flickor är stressade och att pojkar saknar framtidstro, samt vad hon ser som den långsiktiga lösningen på den sortens ohälsa. Anna hakar på med en hjärtefråga: Hur tar vi akut hand om den psykiska ohälsan? Niklas menar att vi har negligerat mänskliga behov. Han berättar om en rektor i Eskilstuna som gjorde något radikalt, vilket får Åsa att lyfta behovet av goda exempel.Anna slänger in en one-liner: It takes a village to raise a child.Åsa nämner betydelsen av samtalen hemma vid middagsbordet. Vad säger man där om skolan, livet och framtiden?Niklas berättar om sin unge afganske vän och dennes svar på varför så många invandrare mår så dåligt. Som brukligt slutar samtalet kring lägerelden med gästens tre bästa tips för att förändra och gå från sagt till gjort.
23. 23. Vi måste sluta äta tårtan ingen vill ha och mormor inte vill baka
37:40||Season 2, Ep. 23Hur gör vi varandra skickligare? är frågan Anna och Niklas diskuterar med gästen Anders Lundin, fd förbundskapten inom svensk handboll, föreläsare och samtalsspecialist.Anders berättar vad som står i vägen för genuina samtal och hur enkelt det är att komma förbi hindren.Anna frågar hur man ska få insikt på Sveriges arbetsplatser om vad som måste göras och inte bara skrapa på ytan. Anders svarar med enkla åtgärder som alla kan göra – om man har det nödvändiga modet och nyfikenheten. Har man inte det på egen hand, har Anders ännu ett enkelt tips.Niklas undrar vad Anders lärt sig av att arbeta inom idrotten.Anders lyfter legendariske landslagskaptenen Bengan Johansson som en ledare som brydde sig om hela människan. Anders kom bl.a. fram till att ett av våra vanligaste begrepp när det gäller ambitioner och framgång, absolut måste skrotas. Anna flikar in med ett citat från Leif Östling från ett tidigare podcastavsnitt.Anders berättar om när han arbetade som lärare och om en händelse som hjälpte alla att skapa en bättre skola, vilket påminner Niklas om när han som ung och ny på Skatteverket inte förstod vad de övriga medarbetarna talade om. Skulle han våga fråga?Anna ställer människans sårbarhet mot de fasader vi gömmer oss bakom, vilket får Anders att både citera Brené Brown och berätta en historia om en tårta som bakas varje jul.Anna pratar om skit under naglarna och Anders hänger på med att berätta om hur han arbetar med olika övningar för att människor ska förstå vad som är viktigt.Avsnittet avslutas i vanlig ordning med gästens tre bästa tips för att klara av att gå från sagt till gjort.
22. 22. Chefen som bad om hjälp
40:55||Season 2, Ep. 22År 2016 tog Fredrik Lövgren, försäljningschef på Länsförsäkringar i Umeå, ett beslut. Vilket beslutet var och hur det ändrade vardagen, är vad Anna och Niklas tar reda på i detta avsnitt.Anna tror att bananskal ofta är inblandade i chefskarriärer och att bilder av katedraler är för sällsynta.En erfarenhet som Fredrik hade var att samma fråga dök upp lite för ofta: Vad gör jag för fel? Det var då han bad om hjälp.Anna inspireras av Fredriks berättelse och filosoferar kring vilket slags ledarskap företag och organisationer behöver i dag. Niklas lyfter utmaningarna med distansarbete och bristen på spontana möten vid kaffesmaskinen. Han berättar om ”the liking gap” och hur det inverkar negativt på oss. Anna kommenterar med att hylla det avdramatiserade samtalet och sågar standardiserade medarbetarsamtal.En 9-åring kille med stark lagkänsla spelar huvudrollen i Niklas anekdot om när han var innebandytränare och laget låg under med 6-0. Historien lyfter den psykologiska trygghetens betydelse för hur ett team fungerar. ”Ska jag bli psykolog nu också”, är, enligt Anna, en vanlig reaktion från chefer som inte accepterat att alla – de själva också - är människor med bra och dåliga dagar.Att det är svårt att hålla igång sitt eget och medarbetarnas självledarskap är Fredrik, Anna och Niklas överens om, men också att det är i självledarskapet som teamets framgång finns. Hört talas om ”det delade ledarskapet”? Fredrik berättar var alla svaren finns och Niklas kompletterar med att berätta hur han själv gör för att må bra och blomstra i de uppdrag han arbetar med. Till sist räknar Fredrik upp de tre saker han tycker är viktigast för att gå från sagt till gjort.
21. 21. Vikten av att känna att man betyder något
49:53||Season 2, Ep. 21Gäst är Leif Östling, hyllad vd för Scania. Leif börjar med att berätta om betydelsen av Feng shui för sitt ledatskap.Du får veta varför termen ”fruntimmersjobb” dök upp på en av avdelningarna och varför äktenskapet för en av medarbetarna blev bättre än någonsin.Om du har några år på nacken kanske du blir glad av att höra historien om Kjell Svensson, gammal målis i Tre kronor.Leif berättar hur viktigt Toyota varit för hans ledarskap och nämner The Gardening Principle, något som Niklas – The Human Gardener – går igång på. Vad Toyotas gamle chef sa till Leif om problem, har också spelat en viktig roll på Scania. Niklas frågar vad som händer om man ständigt försöker effektivisera och glömmer det viktigaste? Leif svarar att de största problemen finns i den ”sönderutredda” offentliga sektorn och berättar om skillnaderna mellan en svensk läkare och en tysk. Vilka betalar för ineffektivitet? En bekant fråga från Leif om du hängt med.Turen bidrog till att det gick så bra på Scania, säger Leif och förklarar. Ledtråd: Överingenjörernas paradis avvecklades.Och hur kommer uttrycket ”emotionella kylskåp” in i bilden? Leif berättar om ett möte med en holländsk affärsman.Anna frågar var Leif har fått sin människosyn ifrån. Han berättar om sin fars företag och vad som engagerade föräldrarna och andra vuxna på den tiden. Samma fenomen skapar bra chefer också i dag, enligt Leif.Niklas tar upp problemet med standardiserade karriärvägar och Leif svarar med en talande historia från Scania. Anna frågar om det finns fler österländska influenser i Leif ledarstil. Leif berättar engagerat vilka.Så hur tror du Leif ser på utvecklingen av AI? Positivt eller negativt? Lyssna så får du veta. I vanlig ordning avslutas avsnittet med gästens tre tips för att gå från sagt till gjort och bygga ett både mänskligare samhälle och effektivare arbetsliv.
20. Makt, pengar och roller är bara skit
37:47|För 25 år sedan startade Håkan Mildh Svensson företaget Berotec tillsammans med en kollega. Han ville göra annorlunda. Håkan berättar att han alltid haft svårt för auktoriteter och titlar. Skulle det flyga om alla skulle ses som precis lika mycket värda?Håkan går igenom sin långa resa från att vara slarvig gymnasist och jobba hos far sin, till att lyckas men ändå inte bli nöjd och harmonisk på jobbet. Han diskuterar förhållandet mellan yrkesskicklighet och förmågan att connecta med andra.Niklas filosoferar över hur communitytanken kan fungera i ett företag och Håkan berättar om de fyra F som ligger till grund för man vill att Berotec ska fungera. Kan du gissa vilka F och i vilken ordning de kommer? Han lanserar begreppet ”företagssocialism”.Anna tar upp två verklighetsbeskrivningar som inte lirar, men som mellanchefen ändå ska försöka få ihop och Niklas undrar om Håkan blivit av med alla de problem han ville göra sig av med för 25 år sedan.Håkans svar handlar om att bygga tillsammans och dela på risker. Om alla har lika mycket att säga till om, vem ska man då skylla på om det blir fel?Niklas talar om att nyttja människors olika förmågor för communityns bästa, om psykologisk trygghet och kollektiv intelligens. Anna frågar vad man på Berotec menar med ”parlamentet”.Så är allt perfekt nu då? Håkan avslöjar några saker som han fortsatt måste jobba med i sitt sätt att tänka och vara. Det finns också saker man medvetet inte gör på Berotec, saker man vanligtvis gör i ”vanliga” företag.Avslutningsvis ber Anna om Håkans tre bästa tips för att lyckas gå från sagt till gjort. Dessa handlar om sweetspots, om att inte vara ett barn samt att makt, pengar och roller, det är bara skit.
19. Hur kunde ledningen vara så klok?
41:45|Karolina Anderson har gjort en 20-årig jobbresa på telekomföretaget 3. Sedan 2022 arbetar hon som hälsostrateg för kundserviceorganisationen.Karolina berättar att ett av företagets strategiska mål är att ha den bästa kundservicen i branschen genom att satsa på medarbetarna.Niklas undrar vad 3 gör annorlunda och Karolina berättar om vad som ersatt detaljstyrning, kontroll och hierarkier.Niklas reflekterar över nyttan med att alltid ha örat mot rälsen och Karolina berättar om ett nytt program för onboarding av nya medarbetare med målet att de ska bli hållbara, men också känna sig delaktiga i företagets framgångar.Anna ställer kärnfrågan: Hur kunde ledningen vara så klok?Karolinas svar knyter an till det som Niklas brukar lyfta som den faktor som sätter igång ett förändringsarbete. Om du lyssnat på den här podcasten tidigare kanske du vet vad det är.Så vad har den nya strategin resulterat i? Tack vare en färsk medarbetarundersökning har Karolina svaret: all time high.Anna frågar hur chefernas resa har varit. En sammanfattning av Karolinas svar skulle kunna vara: Konsten att släppa kontrollen och ändå ha koll. Hon berättar också om sin egen hälsoresa och hur den blev till något mer än fysisk aktivitet och levnadsvanor.Niklas poängterar hur svårt det är att vara bra mot kund när man inte själv mår bra. Karolina analyserar förhållandet mellan fasaden och det som kanske skaver där bakom.Niklas berättar en påhittad, men talande historia, om var åtgärder fungerar bäst. Anna fyller på med stuprörsproblematiken och Karolina med vissa strukturers hämmande effekt.Avsnittet slutar som brukligt med gästens tre tips för att gå från sagt till gjort.
18. Den fantastiska effekten av psykologisk trygghet
49:01|Avsnittets gäst är Kerstin Dejemyr, polis i 25 år och initiativtagare till #metoo inom Polisen.Sedan 2018 arbetar Kerstin med organisationsutveckling som egen konsult.Samtalet börjar med en beskrivning av hur visselblåsning funkar i en tystnadskultur.Niklas associerar till svårigheten att utmana sin flock och rädslor som är förknippade med det. För detta har Kerstin ett begrepp som hon använder när hon beskriver sin egen själsliga brottningsmatch under alla år som polis.Anna vidgar perspektivet, för det handlar ju inte bara om Polisens organisation. Hon berättar om sin egen förvandling från att vara ifrågasättande till att försvara samma saker några år senare i en stor organisation.Niklas tar upp kraften som finns i psykologisk trygghet och berättar om ett experiment där alla fick lägga ifrån sig sina titlar och vad det ledde till. Han rekommenderar en bok.Varför blir det då så här? frågar Kerstin och talar om betydelsen av mod och vilja, för det kommer bli stökigt. Niklas fyller på med en bild av smärta – när gör det minst ont? Hur ont måste det göra, innan vi agerar? undrar Anna.Kerstin talar om drivkraften som finns i att söka lyckan, Niklas om skillnaden mellan rollen och den sanna människan och Anna om den kollektiva intelligensen som inte bara borde nyttjas i ”cykelställsfrågan”.Kerstin berättar om sitt experiment vid middagsbordet och om en idé om nypressad juice, Niklas om betydelsen av små signaler och det passiviserade samhället och Anna om varför 7 av 10 förändringsarbeten misslyckas samt om den omänskliga pressen på ledare, vilket får Niklas att ömma för en välkänd grupp i samhällssystemet. Gissa vilken!Anna rundar av med att be Kerstin om tre tips för förändring.
17 Så sover du bättre
45:34|Christian Benedict berättar om sin krokiga väg till att bli sömnforskare och hur hans ensamstående och nattarbetande mamma bidrog. Som f.d. småbarnsfar och nu pappa till tonåringar ser han tiden med en mamma som behövde sova på dagen i ett nytt ljus.Niklas berättar om varför han är så lättväckt. Ledtråd: Det har med barndomen att göra. Han berättar också om när han höll på att dö.Anna tycker av sömnen är ett märkligt tillstånd och berättar om sin egen disciplin och hur den funkar.Christian lyfter sömnens betydelse för immunsystemet och berättar om studier kring detta.Niklas ser tillbaka. Vad säger forskningen om hur vi sov när vi var jordbrukare och ägnade oss åt mer kroppsarbete? Christian återger studier som jämfört sömnen mellan människor på landet och i stan. Hur sov jägare och samlare? Kanske inte som du tror.Niklas kopplar sömnfrågan till jobbet och organisationen. Hur ges tid för reflektion och återhämtning och hur påverkar det sömnkvaliteten?Christian svarar med att tala om pengar. Kan du gissa hur många procent av BNP som slarvas bort p.g.a. dålig sömn? Han förespråkar en ”clear cut”.Anna tar upp det här med att vi aldrig är lediga och att vi inte tar sömn på allvar, men Christian berättar något som kanske är ett tecken på en vändning och påminner om att vården av den goda sömnen börjar...ja, när på dagen, tror du? Och hur fortsätter den? Mammas ord kommer tillbaka igen.Anna längtar efter tystnad och efter att ha långtråkigt, vilket leder till en diskussion om både kreativitet och rädsla, om mobiler, ”fear of missing out”, mardrömmar och sömn som fyller på livsverktygslådan.Niklas ser motsättningen mellan förväntningarna på oss som människor, och hur vi faktiskt är.Christian tar upp ett ohälsosamt nattligt fenomen och att det finns enkla sätt att kolla hur man har det med detta.Avslutningsvis får vi tre tips för bättre sömn.
4. 16 Du måste älska dem
43:58||Season 2, Ep. 4Niklas och Anna gör den första djupdykningen med gäster från historiens andra Sustainable Human Business Day. Vad måste nu göras för att gå från sagt till gjort?Gäst är Bo Ahrenfelt, läkare, psykiater, författare och förändringsspecialist – av många kallad mister förändring. Vad för slags ledarskap behövs?Bosse kastas tillbaka till 80-talet när han gjorde en mängd program om förändring och ledarskap på SR. Han berättar om den upplevande människan, om dialogen, om att känna sig själv och om att strunta i teorierna och hämtar stöd hos forskaren Warren Bennis som undersökte verkligheten på ett unikt sätt.Bosse jämför letandet efter sanningen med myterna om hjälten som gav sig ut i världen, utan att hitta skatten därute. Så var fanns den?Niklas frågar hur ledningar ska agera i en omvärld som ändras radikalt. Vilken typ av ledare behövs? Frågan leder till en diskussion om att handla i omedveten affekt, kontra att använda sitt medvetna förnuft.Hur klara pressen, undrar Anna, och hur se nya lösningar utanför det rådande systemet, undrar Niklas och berättar om ett experiment med en ny typ av ledningsmöten.Bosse lyfter vad som är allra viktigast i alla ledarskap, vilket betyder – det håller Anna och Niklas med om – att återerövra självklarheter. Men vilka är dessa?Anna trycker på behovet av personlig utveckling. Men vad är det egentligen? Bosse svarar med att fråga vad som händer i en relation? Tar jag chansen att utveckla mig, eller käftar jag emot. Klarar vi att rikta kameran utåt och inåt samtidigt?Anna påminns om egna erfarenheter av ledningar som inte släppt taget till sina medarbetare. Niklas tänker sig en jobbannons, rensad från lön, status och hierarkier. Bosse fyller på med ett kärleksbudskap och avslutar med tre råd du inte bör missa.