Stolpe Stories

Varifrån kommer våra älskade jultraditioner och varför förändras de? I detta avsnitt av Veckans essä läser vi ur Tora Walls bok Traditioner och högtider och fördjupar oss i julens kulturhistoriska rötter. Hör om hur borgerlighetens jul formade vår bild av högtiden och om traditioner som förenar det gamla bondesamhället med vår moderna tid. Från familjegemenskap till föränderliga seder – julen är en tid för både kontinuitet och förnyelse.Du kan lyssna på Traditioner och högtider och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Bukowskis, Detalj av Nu är det jul igen, Carl Larsson, 1907.Uppläsare: Mimmi KandlerKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese Melander

Vem var egentligen Lucia, och varför firar vi henne den 13 december? I detta avsnitt av Veckans essä läser vi ur Tora Walls bok Traditioner och högtider och dyker ner i berättelsen om den heliga Lucia, från hennes ursprung i Syrakusa till den magiska och mörka natt som omger luciatraditionen. Från uråldrig folktro om ondskans krafter som bekämpas av ljus till dagens luciatåg, där vi sjunger om ljusets seger. Hör om varför Lucia förknippas med mörka och ljusa krafter och hur denna natt förvandlades till en av årets största högtider.Du kan lyssna på Traditioner och högtider och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Nordiska museet (Hélene Sofie Edlund)Uppläsare: Mimmi KandlerKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese Melander

Vem var Sankt Nikolaus, och varför firas han den 6 december? I detta avsnitt av Veckans essä läser vi ur Tora Walls bok Traditioner och högtider och dyker ner i berättelsen om barnens och sjömännens skyddshelgon. Sankt Nikolaus har lämnat ett varaktigt avtryck på hur vi firar och ger gåvor idag, från medeltida processioner med bockfiguren Krampus till nutida jultraditioner med Santa Claus. Hör om helgonets koppling till reformationen, skolbarnens skyddsängel och en möjlig inspiration till vår Lucia.Du kan lyssna på Traditioner och högtider och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Getty Images, Fine Art Images/Heritage ImagesUppläsare: Mimmi KandlerKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese Melander

Varför tänder vi adventsljus fyra söndagar i december? Och vad har en svensk ärkebiskop och tyska missionärer gemensamt med våra ljustraditioner? I detta avsnitt av Veckans essä läser vi ur Tora Walls bok Traditioner och högtider och fördjupar oss i adventets historia, ljusets symbolik och hur gamla seder fortfarande formar vårt sätt att fira jul idag.Du kan lyssna på Traditioner och högtider och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto:Italgraf Media/Bokförlaget StolpeUppläsare: Mimmi KandlerKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese Melander

Begreppsparet Heligt och Profant har, så som det formulerades av Mircea Eliade i boken med samma namn, fått ett inflytande som knappast kan överskattas – även om det har förblivit kontroversiellt. Dess betydelse har inte bara påverkat religionsvetenskapliga diskussioner, utan också vår syn på den vardagliga erfarenheten av det heliga. I veckans avsnitt talar vi med Ola Sigurdson, professor i systematisk teologi, som skrivit förordet till nyutgåvan av Eliades klassiker. Det blir ett samtal om jordens navel, fotbollsarenor och det heligas närvaro i det moderna samhället.Du finner Heligt och profant liksom Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.com, dessutom med 20 procents rabatt med koden STOLPE20. Foto: Bokförlaget StolpePoddvärd: Patrik HadeniusProducent: Therese MelanderKlippning: Hugo Lundgren

Att Gustav III var en egensinnig teaterkung är sedan gammalt. Men hans ivriga arbete med att rita och förfärdiga trädgårdar, slott och interiörer är förvånande nog nästan bortglömt. Inspirationen som den receptive kungen – som inte fogade sig efter professionella arkitekters smak – inhämtade vid resor till Italien, Frankrike och Ryssland innebar ett stilmässigt skifte i svensk arkitektur. Om detta och mer talar vi med konsthistorikern Magnus Olausson, som skrivit ett kapitel om Gustav III i boken Royalty and Architecture: Visions and ambitions of European monarchs and nobility.Du finner Royalty and Architecture: Visions and ambitions of European monarchs and nobility och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.com, dessutom med 20 procents rabatt med koden STOLPE20.Foto: TT Nyhetsbyrån / Shutterstock Editorial / Gianni Dagli Orti / REX.Poddvärd: Patrik HadeniusProducent: Therese MelanderKlippning: Hugo Lundgren

Sedan urminnes tider har upplevelsen av det heliga drivit människor att skapa vördnadsfull konst, men också till vrede och förstörelse av det som går på tvärs med den egna världsbilden. I detta avsnitt av Stolpe Stories möter vi Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och författare till det inledande kapitlet i Ikonoklasm: Förkastandet av det förflutna. Det blir ett samtal om människans komplicerade förhållande till det heliga, från Moses och guldkalven till sekulariserade heligheter som flaggor och yttrandefrihet.Du finner Ikonoklasm: Förkastandet av det förflutna och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.com, dessutom med 20 procents rabatt med koden STOLPE20.Foto: Rijksmuseum/ CC0 1.0Poddvärd: Patrik HadeniusProducent: Therese MelanderKlippning: Hugo Lundgren

Hur kan tro, hopp och kärlek vara grundläggande ledord i Sverige – ett av världens mest sekulära länder? Är Anders Tegnell och Greta Thunberg stränga lutheraner? Och vad förenar Lena Andersson med en kättare? I veckans avsnitt av Stolpe Stories talar vi med Katarina Barrling, författare till Världens mest protestantiska land: Sverige – det extrema landet lagom, om hur religionen sipprat ut i och format svensk kultur och politik.Du finner Världens mest protestantiska land: Sverige – det extrema landet lagom och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.com, dessutom med 20 procents rabatt med koden STOLPE20.Foto: Vasilij Surikov, Public domain, via Wikimedia CommonsPoddvärd: Patrik HadeniusProducent: Therese MelanderKlippning: Hugo Lundgren