Stolpe Stories

I essän ”Trettioåriga kriget: glappet mellan de officiella versionerna och ögonvittnesskildringarna” i antologin Krig: hur konflikter format våra samhällen skriver Dick Harrison om hur kriget har skildrats genom historien. Harrison menar att vår bild av kriget påverkas av urvalet etablerade källor, och han redogör för hur mångfald och bredd många gånger väljs bort till förmån för en redan enhetlig och standardiserad ramberättelse. Essän belyser hur de som han kallar vanligt folk inte fått något egentligt utrymme i den officiella historieskrivningen, trots att livaktigt nedtecknade iakttagelser och ögonvittnesskildringar finns bevarade.Du kan lyssna på Krig: hur konflikter format våra samhällen och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Public domain via Wikimedia CommonsUppläsare: Simon ReithnerKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese MelanderRedaktör: Lars Molin

I Jessica Fraziers essä ”Religion som passion – förälskade gudar” i antologin Religion: i historia, samtid och framtid diskuteras olika uttryck för religiös kärlek. I en kristen, västerländsk historieskrivning har lidandet haft en framträdande position, men detta kontrasterar författaren med berättelser från exempelvis hinduism där religion ofta betraktats som ett område för intensitet och passion; något sinnligt och berusande.Du kan lyssna på Religion: i historia, samtid och framtid och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Italgraf Media ABUppläsare: Simon ReithnerÖversättare: Christian NilssonKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese MelanderRedaktör: Lars Molin

Reza Aslans essä ”Muhammed och den monoteistiska pluralismen" i antologin Religion: i historia, samtid och framtid analyserar profeten Muhammeds syn på hur de tre abrahamitiska religionerna – judendom, kristendom och islam – förenas i en och samma gemenskap: som Bokens folk. Aslan menar att Muhammed aldrig förespråkade den åtskillnad som hans senare skrift- och laglärda kom att predika, och att ursprungliga källor, som exempelvis Medinakonstitutionen, synliggör det Aslan kallar en monoteistisk pluralism.Du kan lyssna på Religion: i historia, samtid och framtid och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Italgraf Media ABUppläsare: Simon ReithnerÖversättare: Christian NilssonKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese MelanderRedaktör: Lars Molin

Svante Nordins essä "August Strindberg - Ockultismens Zola" i antologin Det esoteriska Sverige: Från Swedenborg till Strindberg tar avstamp i den så kallade Infernokrisen, ett vägskäl i den store författarens liv. Böcker som Inferno, Götiska rummen och En blå bok och pjäser som Spöksonaten och Ett drömspelhade alla sin grund i Strindbergs vändning bort från det rationella och förnuftiga, mot det ”ockulta”. De gjorde honom berömd internationellt, men i hemlandet betraktades denna period i författarskapet med skepsis, och gör så än idag i viss utsträckning. Svante Nordin reder ut varför. Du kan lyssna på Det esoteriska Sverige: Från Swedenborg till Strindberg och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Nationalmuseum. Public DomainUppläsare: Mimmi KandlerKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese MelanderRedaktör: Lars Molin

I Tom Hollands essä "Heligförklarandet av våldet" i antologin Krig: hur konflikter format våra samhällen tar han utgångspunkt i elamiternas revolt mot perserkungen Dareios I år 520 f.Kr. Dareios slog ner upproret med kraft och enligt Holland var det första gången i historien som högre makter användes som argument för våld. Dareios utlovade nämligen ”gudomliga välsignelser” till de som deltog i kampen. Detta heligförklarande av våld skulle sedan eka i historien ända till våra dagar.Du kan lyssna på Krig: hur konflikter format våra samhällen och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Foto: Italgraf Media ABUppläsare: Simon ReithnerÖversättare: Christian NilssonKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese MelanderRedaktör: Lars Molin

Tommy Kuuselas essä "Människan och djuret" i antologin Folktro: en besjälad värld diskuterar människans vilja att både förtrolla världen och avförtrolla den. Denna kraftmätning har pågått sedan antikens dagar och framför allt varit koncentrerad till människans förhållande till djur och natur. I essän får vi möta vitormen, vitterkon, bjäran och kyrkogrimmen och veta vilken roll djur, naturliga som övernaturliga, spelat för människorna genom historien.Du kan lyssna på Folktro: en besjälad värld och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning där ljudböcker finns.Älvalek, August Malmström, 1860-talet. Foto: BukowskisUppläsare: Mimmi KandlerKlippning: Hugo LundgrenProducent: Therese MelanderRedaktör: Lars Molin