Biskopen i Stockholms stift, Andreas om hur kyrkan alltmer arbetar med ett holistiskt synsätt.

Främjafyspodden råkade se en video där Biskop Andreas gjorde reklam för Mental Health Run. Någon månad senare ses vi på Svenska kyrkans kontor i Klarakvarteren i Stockholm och pratar om Gud och fysiska aktivitet: man skulle också kunna säga "om kropp och själ". Bakom att kalla sig biskop Andreas - utan att nämna efternamnet - finns givetvis en tanke och en filosofi som biskop Andreas tänker sig representerar hela kyrkans attityd mot oss som personer. I detta podcastavsnitt utvecklar biskop Andreas tankarna kring detta och till kyrkans förändringsarbete från att präglas av myndighetstänk till tillit. Vi pratar om hur Andreas själv fick sin tro och hur den utvecklats. Vi pratar om sambandet kropp och själ och om hur kyrkan ska kunna bli mer fysisk och samtidigt behålla sin funktion som centrum för andlighet och tro. Som ledare för en stor organisation har biskop Andreas också ansvar för hur medarbetarna mår. Hur tänker och agerar han på området fysisk aktivitet? Har Andreas möjligen även någon idé kring hur församlingsmedlemmarna ska bli mer fysiskt aktiva med inspiration och stöd från kyrkan? För Andreas själv är det löpning och Friskis &amp; Svettis som gäller. I podcastavsnittet berättar han vad som händer i honom vad gäller den andliga upplevelsen under olika fysiska aktiviteter. Det sker inte samma saker ensam på löprundan som tillsammans med många andra i musik och rörelse på jympan. Till sist får Andreas en idé av Främjafyspodden som han lovar att ta med sig. Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i utredningen för främjande av ökad fysisk aktivitet. Foto: Magnus Aronson

En kyrka för både kropp och själ

Funkispappan Niclas Wennerlund berättar om glädjen och frustrationen kring föreningen Bara vanlig 

Niclas Wennerlund, funkispappa och föreningsinnovatör, berättar om hur det gick till när han startade löpargruppen Bara Vanlig på Hellasgården i Nacka. Första gången kom bara han själv tillsammans med den då 19-åriga dottern Melinda. Nu är Melinda 24 och Bara vanlig växer - med mycket knappa resurser - med nya deltagare och nya föreningar runt om i landet. Niclas berättar i det här avsnittet bland annat hur en löparträff med Bara vanlig går till och vad han lärt sig funkar i en löpargrupp med unga med funktionsnedsättningar. Det började t ex med att Niclas - som den vane idrottare han är - ledde uppvärmningen. Det gör han aldrig numera och det finns det goda skäl till som du kanske kan gissa vilka de är. Vi talar också en del om kluvenheten Niclas känner av att få så mycket positiv feedback och så många hejarop, men ändå ha svårt att få stöd från samhället för sina allmänt applåderade insatser. Lyssna vad Niclas har att säga om projektstöd och stöd för verksamheter. Bara vanlig är inte ensamma om att hamna mellan stolarna. Niclas tar upp vad alla funkisföräldrar har gemensamt och vilka svårigheter som ungdomarna har gemensamt förutom sin funktionsnedsättning, samt varför Bara vanlig och liknande verksamheter gör sådan stor och positiv skillnad. Faktiskt inte bara för barnen och ungdomarna själva. Glädje och fysisk aktivitet smittar! Bara vanlig har nu en modell - Bara vanlig-metoden - som Niclas vet funkar och som han och andra Bara vanlig-ledare nu sprider i Sverige. Konceptet bygger både på erfarenhet och neuro- och beteendevetenskap. Det är inte särskilt långsökt att tänka att Bara vanlig-modellen egentligen funkar på alla, lika bra för personer med funktionsnedsättningar som utan. Över huvudtaget talar vi mycket i avsnittet om grundläggande värderingar och vad dessa får för konsekvens i handlandet och möten mellan människor. Förmodligen är det denna koppling mellan filosofi och verksamhet som gör att Bara vanlig-metoden skulle fungera för alla, eller vad tror du? Intervjuare Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Tack för applåderna, men var är pengarna?

Parasportföreningen IFAH Stockholm bildades 1959 och kombinerar utveckling med den härliga känslan av att kunna.

Parasportföreningen IFAH Stockholm har verksamhet alla dagar i veckan utom på fredagar. Den yngste deltagaren i nystartade parasportskolan är bara 1,5 år, den äldste medlemmen 84. Allt man gör går ut på att alla ska kunna vara med och känna glädje och gemenskap. Främjafyspodden träffar idrottskonsulent Staffan Johansson, projektledare Christoffer Petersson och ordförande Gert Nilsson för ett snack om parasport&nbsp;och IFAH Stockholm. Vi pratar bl a om föreningens 8 olika sektioner och årliga arrangemang som t ex Slaget om Stockholm samt om hur föreningen arbetar för att finansiera sin verksamhet. Staffan har arbetat som konsulent i 20 år vid det här laget och tipsar om hur man kan lägga upp jobbet med att söka pengar utan att kämpa med frågan vareviga dag. Ifall du undrar vad ett el-innebandy-fordon kostar så får du veta det här.Christoffer berättar om föreningens aktuella Arvfondsprojekt: parasportskolan och introduktionen av framefootball i Sverige. Båda initiativen är redan succéer och stärker Christoffers och hela föreningens övertygelse om att allt är möjligt. Ordförande Gert berättar om historien med föreningen och parasporten. Varför var t ex volleybollen så stor under 60-och 70-talen och varför finns den inte längre i Sverige? Vi pratar också om ytterligare ett svårt hinder för personer med funktionsnedsättning, utöver själva funktionsnedsättningen. Kan du gissa vad det är? Lyssna så får du veta. Efter samtalet går vi in i idrottshallen, där Främjafyspoddens utsände spelar bordtennis en stund med Staffan. Staffan är förstås överlägsen och skruvar ibland bollen på ett maskerat och helt oberäkneligt sätt. Men det gör inget. Överallt i hallen kommer&nbsp;glädjen och gemenskapen före prestationen. Det hörs skratt från alla håll. Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Viktigast är glädjen och gemenskapen

Läkaren Eva Zeisig från Svenska Läkarsällskapet argumenterar för att vi måste nå fler om hälsan ska bli jämlik

Eva Zeisig är ortoped och har specialiserat sig inom barnortopedi och idrottsmedicin. Hon är också engagerad i Svenska Läkaresällskapet,&nbsp;där hon&nbsp;arbetar för allas rätt till fysisk aktivitet utifrån människors&nbsp;egna unika villkor. Eva har också varit ordförande i Svensk förening för fysisk aktivitet, en sektion inom LSS. Vi börjar med att prata om det webbinarium med namnet "Fysisk aktivitet för alla - friska, sjuka och riskgrupper, som Eva arrangerar för den ideella föreningen Svenska Läkarsällskapet och där också Kajsa Mickelsson, huvudsekreterare i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet kommer att delta. Eva brinner för den jämlika hälsan och för att alla ska inkluderas, men hur når man ut och vilka ska man satsa på allra mest från läkarhåll? Och vad är egentligen Svenska Läkaresällskapet? Eva reder ut den komplexa uppbyggnaden av föreningen och poängterar styrkan med bredden. Levnadsvaneprojektet är en av de aktiviteter som Svenska Läkarsällskapet arbetar med. Uppdraget kommer från Socialstyrelsen och är i dag nästan tio år gammalt. Eva berättar vad som hänt sedan starten och hur man arbetar i projektet just nu. Eva betonar hur viktig vården är när samhället försöker påverka människors levnadsvanor och diskuterar hur man ska komma vidare från läkarhåll när det gäller att motivera patienter till att sätta igång med fysisk aktivitet och andra levnadsvanor. Utifrån Evas nuvarande arbete på Sårcentrum blir utmaningarna tydliga. Hur ordinerar man t ex fysisk aktivitet till någon som har sår på fötterna som omöjliggör promenader? Ja, det finns så klart andra sätt och dessa berättar Eva om genom att inspireras av&nbsp;barn, katter, hundar och hästar. Eva berättar också hur hennes kunskaper i ortopedi passar in i engagemanget för fysisk aktivitet. Beteendeförändringar är svåra, säger Eva, men hon tror att något stort är på gång nu. "Det måste göras någonting och vi måste hjälpas åt för att nå en jämlik hälsa och inte polarisera." Vi avslutar med att prata om politiken och hur den ska kunna påverkas. Här väger "Svensson"&nbsp;tungt i samhällsanalysen och det kanske inte är det bästa, enligt Eva. Men hur mycket kan man begära av individen och hur mycket måste samhället förenkla för invånarna så att människor i allmänhet kan röra på sig mer och närma sig rekommendationerna om mängden fysisk aktivitet? Djup fråga, säger Eva, men låter resonemanget sluta i en i dag vedertagen sanning om att.. ja, vaddå? Lyssna så får du höra, t ex vad Eva själv sysslar med i sitt garage! Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Alla har rätt till fysisk aktivitet

Janna Hellerup Ulvselius, generalsekreterare för En frisk generation, berättar om deras lätt-implementerade och framgångsrika metod för att skapa jämlik hälsa där behoven är som störst.

Janna Hellerup Ulvselius började sin yrkeskarriär med att&nbsp;sälja skor. "Jag älskar skor", säger hon med eftertryck i inledningen av det här podcastavsnittet. Via 13 år på Stadsmissionen - som började med&nbsp;secondhandbutiker&nbsp;och gick över till socialt företagande och integration på arbetsmarknaden - har Janna nu varit&nbsp;fem&nbsp;år på den ideella föreningen En&nbsp;Frisk&nbsp;Generation. Och så spelar och tränar hon ungdomar i AIK handboll. Janna tror att hennes förmåga att sälja hjälper henne som främjare av hälsa både för individ och samhälle. Det svåraste med införsäljningen är inte att få människor i beslutsställning att se det långsiktiga värdet utan att också satsa på framtiden nu, trots att effekten kanske kommer långt efter att man lämnat sitt jobb.&nbsp;Stuprör och olika avdelningar med olika ansvar och skilda budgetar kan också vara utmaningar. Vem betalar? Hur faller resultatet ut per avdelning? Hur samverkar man över avdelningsgränser för det stora och goda resultatet. Kommunledningsnivån - när både politiken och ledningen på tjänstenivå är med i samtalet med En&nbsp;Frisk&nbsp;Generation - är det absolut bästa sammanhanget för att komma vidare till handling.Janna beskriver i avsnittet de olika insatser som En&nbsp;Frisk&nbsp;Generation gör i såväl kommun som i näringslivet och hur dessa aktiviteter ofta och gärna går in i varandra. Huvudsaken är att En&nbsp;Frisk&nbsp;Generations mission står i förgrunden: att skapa jämlik hälsa. Familjeprogrammet - ett samarbete mellan kommun och skola - är den insats&nbsp;som En&nbsp;Frisk&nbsp;Generation blivit mest kända för. Det som skiljer ut En&nbsp;Frisk&nbsp;Generations sätt att arbeta är att man får med sig hela familjen: barn och föräldrar, småsyskon och gärna mor- och farföräldrar och verkligen hela gänget. En vuxen ska alltid vara med barnet på aktiviteten. Janna berättar varför. Janna berättar också hur En&nbsp;Frisk&nbsp;Generation nu växer på ett nytt sätt via deras öppna aktiviteter på platser där behoven är som störst. Är det i de s k utsatta områdena kanske du undrar. Lyssna på podcasten så får du veta det och mycket mer om den lätt-implementerade modell som En&nbsp;Frisk&nbsp;Generation har och de hinder för jämlik hälsa som vi alla måste ta itu med. Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Hela familjen ska med!

Freja Anckers, förbundsordförande i Unga Allergiker, vill sprida mer kunskap om astma och allergi.

<blockquote>Freja Anckers berättar i det här avsnittet av Främjafyspodden om sitt liv med astma. Freja gick tidigt med i Unga Allergiker, där hon nu är förbundsordförande och arbetar för att sprida kunskap om astma, allergi och annan överkänslighet. Och här finns det mycket kvar att göra.</blockquote><blockquote>På frågan vad som är viktigast att arbeta för just nu, skrattar Freja, eftersom det är så många områden där kunskaperna behöver höjas och miljöer behöver göras tillgängliga för personer med astma och allergier. Var ska hon börja?</blockquote><blockquote>Det kan t ex handla om vårdens sätt att hantera sina astma- och allergipatienter - som att den som fyller 18 ofta tappar kontakten med sin tidigare läkare och, i en ålder när så mycket annat händer, får klara sina vårdkontakter själv, vilket ofta leder till en känsla av att börja om från början, inte bli förstådd och att många slutar behandla sina sjukdomar.</blockquote><blockquote>Men eftersom detta är Främjafyspodden, talar vi mest om utmaningarna runt fysiska aktiviteter, vilka inte alltid är de som personer utan erfarenhet av astma eller allergier tror. Det kan t ex vara så att den som har astma vill visa både för sig själv och omgivningen att hen minsann kan orka lika bra som alla andra och pressar kroppen alltför hårt. Då gäller det för ledare och idrottslärare att se och förstå situationen och inte pusha för mycket.</blockquote><blockquote>Vi pratar därför mycket om idrottsledares och idrottslärares kunskaper och attityder. Det finns mycket de kan göra för att underlätta såsom att se till att miljön är bra, att man har en lång uppvärmning och att alla får förutsättningar att visa vad de kan för betygen. Bara genom att ställa frågan "vad kan vi göra för att det här ska bli så bra som möjligt för dig?” kommer man långt.</blockquote><blockquote>Skolan och idrottsföreningen är superviktig, inte bara för den fysiska aktivitetens skull, utan även för det sociala och känslan av att höra till och vara som andra.&nbsp;Freja berättar t ex att alla tjejer i hennes klass spelade fotboll, så det ville hon så klart också göra, inte minst för att inte hamna utanför socialt. Ändå blev hon till sist tvungen att sluta, eftersom tränaren satte henne på bänken för ofta för att det skulle vara roligt i längden. Freja pratar om missuppfattningarna i sådana situationer, som att personer med allergier och astma ofta får stämpeln att de är slöa eller har dålig kondis, fast inget av det är sant.</blockquote><blockquote>Men det har blivit bättre, säger Freja. Moderna mediciner funkar bra om man tar dem som man ska och gör vissa anpassningar, vilket inte alls betyder att man ska avstå från fysisk aktivitet; tvärtom! Alla mår bättre av att röra på sig, men vi som inte vet tillräckligt mycket om astma och allergier måste fortfarande lära oss mer och öka tillgängligheten till fysiska aktiviteter. Och absolut sluta vråla "Ta i då!" från sidlinjen.</blockquote><blockquote>Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i utredningen för främjande av ökad fysisk aktivitet.</blockquote>

Vill köra lika hårt som alla andra

Henrik Johansson, fysioterapeut och lektor på Uppsala universitet, reder ut begreppen kring ansträngningsutlöst astma.

Henrik Johansson har sitt rum i den stora byggnad på Uppsala universitetsområde som kallas Biomedicinskt centrum. Där bedrivs forskning och grundutbildning inom medicin och farmaci. Henriks kontor finns på Institutionen för neurovetenskap. I början av avsnittet förklarar Henrik hur fysioterapi - som nog i allmänhet uppfattas handla uteslutande om rörelseapparatens leder och muskler - också inkluderar andningsorganen och respirationen. Fysioterapi handlar om människan i rörelse samt olika begränsningar för fysisk aktivitet. Då är naturligtvis andningen också en stor del av fysioterapin, liksom hjärtat. Just nu forskar Henrik bl a på hur ungdomar på idrottsgymnasium påverkas av stora mängder träning. Symptom på andningssvårigheter är inte ovanliga. Kanske är människan inte gjord för att transportera så mycket luft genom luftvägarna som är fallet när man tränar hårt och länge, säger Henrik. Doktorand Karin Ersson har redan publicerat en artikel i vilken hon konstaterar att ansträngningsutlöst astma är vanligare bland elever på idrottsgymnasium. Henrik forskar också på kronisk hosta, som inte är ovanligt men där orsaken fortfarande inte är helt klarlagd. Folksjukdomarna KOL och hjärtinfarkt är andra ämnen för Henriks forskning.Bland folksjukdomarna är astma en av de vanligaste, berättar Henrik, 8-10 procent av befolkningen har astma, de flesta i mild form. Många som har astma får andningssymtom när de tränar eller anstränger sig på annat sätt, det man i vardagligt tal kallar ansträngningsutlöst astma. Här förklarar Henrik vad som händer. En bit in i avsnittet talar vi om hur barn och ungdomar reagerar på sitt andningsmotstånd och hur det påverkar lusten till fysisk aktivitet. Henrik konstaterar att det så klart kan bero på vanliga saker också, som sämre kondis men betonar vikten av kunskap och förståelse hos idrottsledares och lärare. Det gäller att identifiera vilken typ av andningsbesvär det handlar om och peppa barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlösta besvär (ansträngningsutlöst bronkobstruktion) lagom mycket. Breddidrotten är superviktig, säger Henrik, och leds ofta av entusiastiska föräldrar som kanske saknar djupare kunskap om besvär från andningsvägarna. Förlorar vi ungdomar här? Förmodligen några stycken, tror Henrik, och råder till att göra en utredning i stället för att kräva för mycket eller sätta någon på bänken utan att riktigt veta.I dag är livshotande astmaanfall ovanliga tack vare mer kunskap och bättre mediciner. De flesta med astma kan anstränga sig lika mycket som andra, bara man tar sin medicin på rätt sätt och gör det man behöver göra för att få ut det bästa av sina fysiska förmågor. Henrik ger några tips. Henrik avslutar med en idé för public service: Kan man göra en programserie om hjärnan kan man väl göra en om andningsapparaten också. Vilket bra sätt det vore för att sprida kunskaper och göra livet enklare och rörligare för barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlöst bronkobstruktion! Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i utredningen för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Ska jag bli så här andfådd när jag tränar?

Per Lagerström, förändringskommunikatör, om Nano Learning i förändringsprocesser

Per Lagerström tog kontakt med Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet medan han arbetade på Parasportförbundet. Man kan tycka att steget är långt från att planera Special Olympics&nbsp;till att arbeta som "change comunication lead" på ett privat företag, men det behöver det inte vara. Samhällsengagemanget är detsamma: Per vill jobba med att förbättra livet för de enskilda individerna och därmed hela samhället. Viktigast för arbetet med att främja fysisk aktivitet, enligt Per, är att stödja och inspirera dem som står längst ifrån, t ex människor med intellektuell funktionsnedsättning som ofta har dålig hälsa. På Parasportförbundet arbetade Per för att alla ska få uppleva rörelseglädje. Nu är det individer i stora organisationer, gärna kommuner och regioner där Per har många av sina uppdragsgivare, som ska stödjas i sina olika förändringsresor. Det är här de små stegens lärande&nbsp;kommer in - Nano Learning. Per tror stenhårt på att Nano Learning skulle funka jättebra också för dem som står längst ifrån daglig fysisk aktivitet. Han lyfter den "organisatoriska effekter" som själva nyckeln till hållbar förändring.&nbsp;Per analyserar WHO:s råd om fysisk aktivitet och tror att de ska vara möjliga att nå även för den som står långt ifrån i dag, men då med pyttesmå steg. "Tio minuter är bättre än ingenting i början." Men individuella motivationsappar&nbsp;utan den "organisatoriska effekten"...nja. "Lärande är något man gör hela tiden", säger Per, "för det tar lång tid att förändra hållbart, och stegen dit är pyttesmå." Intervjuare är Mats Janson, Kommunikatör i kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Med pyttesmå steg i rätt riktning

Möt Jonas Olsson, ensam ägare av fastighetsbolaget Balticgruppen i Umeå, och visionär för rörelserika städer.

Jonas Olsson började i pappas företag som 14-åring. Och på den vägen är det, som man säger. Fast vägen har ändrat riktning många gånger. Pappans företag var inget fastighetsbolag från början, men fadern såg i tid att byggbranschen troligen skulle bli en framtidsbransch. I dag är Jonas ensam ägare till Balticgruppen som bygger och förvaltar kommersiella fastigheter&nbsp;i Umeå&nbsp;och dessutom bygger en mängd nya bostadsfastigheter. Och det är där samtalet kommer in på ett av de viktigaste ämnena för dagen: hur bygger vi framtidens städer så att de gynnar människors hälsa? Jonas vill bygga hållbara städer där människor lätt ska kunna förflytta sig med cykel, promenader och kollektivtrafik. Mest aktuellt för sådana framtidsscenarier är det pågående bygget av området runt nya Östra Station. Här har Jonas och Balticgruppen med kommunens politiker och stadsplanerare chansen att förverkliga många goda idéer och knyta ihop staden&nbsp;mellan&nbsp;centrum&nbsp;och&nbsp;universitetsstaden&nbsp;som bara ligger 1,5 kilometer bort, men som känns mer avlägset p g a den infrastruktur som skapades i en annan tid och&nbsp;som skapat en klyfta mellan de två centrumen. Ett annat utvecklingsområde är Norra Ön mitt i&nbsp;Umeälven. Där bor i dag runt 5 - 600 invånare i äldre fastigheter, så att säga "på landet" på den södra delen. Om några år kommer det att bo 5 - 6 000 nya Umebor på den norra delen. Ambitionen är att det ska bli lätt för dessa nya öbor att anamma hälsosamma levnadsvanor, bl a genom att cykla till och från centrum över älven på de nya broar som planeras. Utan problem ska de sedan - möjligen med lite mjölksyra på slutet - trampa uppför backarna till universitet och campus.&nbsp; Vi talar också om begreppet rörelserikedom (physical literacy), en idé om människors grundläggande behov av rörelse som ganska nyligen bidrog starkt till att Jonas väg svängde bort från att bara stödja traktens elitidrott, till att engagera klubbarna för&nbsp;hela samhällets utveckling. Förändringen var&nbsp;främst ambitionen att ge så många barn som möjligt en rolig start med idrotten - eller egentligen med&nbsp;all form av fysisk aktivitet, utan att känna krav på prestation och tävlingsiver. Detta ledde för cirka fem år sedan till Change the game-dagen som nu med rörelserikedom i centrum&nbsp;lockar allt fler deltagare både från runt om i Sverige och världen varje år. Rörelserikedom är med projektledaren för Change the game - Tom Engléns ord - själva kompassen för Umeås utveckling till en hållbar stad där människor mår bra och på ett naturligt sätt får sin dagliga dos av fysisk aktivitet. Umeå växer snabbt, men förhoppningsvis på rätt sätt för framtiden. Intervjuare är Mats Janson, kommunikatör i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Bygg städer för fysisk aktivitet

För ökad fysisk aktivitet

Samtal med forskare, ledare och andra inspiratörer om folkhälsa och fysisk aktivitet.

Främjafys-podden

Follow