Smarta cash

Share

#37 Gröna investeringar med Josefin Johansson

Ep. 37

En djupdykning i hållbara investeringar och en titt på fyra intressanta aktiecase bjuder veckans avsnitt på. Gäst är hållbarhetsexperten Josefin Johansson som är ansvarig för hållbarhetsanalys på Handelsbanken aktieanalys. Det blir både stora svep och lite nitty gritty om gröna investeringar. Vi snackar samhällspåverkan, bolagsanalys, greenwashing och såklart aktier och fonder. Om avsnittet hade en färg skulle det givetvis vara grönt! 


På vilket sätt blir världen bättre av hållbara investeringar, om den blir det?

– Framförallt går pengarna till att uppmuntra bolag, eller styra riktningen, mot att lösa samhälleliga problem. Sen ska man inte ha alltför stor tilltro till att finansmarknaden ska lösa problemen, i slutändan är det fokus på avkastning. Det är inte välgörenhet man arbetar med. Men det kan bidra till att öka trycket åt det hållbara, säger Josefin Johansson.


Hur väl presterar företag med hållbarhetsprofil?

– Det är blandade slutsatser. Rent akademiskt visar studier på en blandad bild. Vissa får fram att man får högre avkastning av att investera i hållbara bolag eller fonder medan vissa visar att det inte är någon större skillnad. Än så länge är det lite oklart. Ett problem är att det är en definitionsfråga vad det är man mäter. I och med att vi har ett ökat fokus på att minska globala uppvärmningen och klimatförändringarna så borde ett bolag som är en del av lösningen vara en bättre investering. 


Många klimatvänliga bolags kurser gick väldigt bra efter coronakraschen, men nu har det gått sämre. Varför och hur ser den kommande prognosen ut?

– Om något går upp väldigt mycket så kommer ofta en korrigering och det går ner lite igen, just eftersom det blir väldigt höga förväntningar. En förklaring kan vara att förnybar energi ör en tillväxtsektor och i början av året pratade man om ett skifte till värdebolag. Då påverkar en rotation tillväxtbolag. På längre sikt ser man trenden gynna hållbara bolag. Vi ser till exempel stimulanspaket som ska satsa på förnybar energi och utbyggnad av laddstolpar för elbil. 


Ibland pratas det om greenwashing, att företag framställer sig som mer hållbara än de faktiskt är. Hur säkerställer man att det man investerar i faktiskt är hållbart? 

– Om man ska vara lite cynisk så skulle jag säga att det kan man inte säkerställa. Men för att minska risken att bolaget inte skulle vara grönt är att jämföra med konkurrenter. Ligger man i linje eller är man bättre på att reducera sina utsläpp? Kan man backa upp gröna påstående i exempelvis studier? Finns det oberoende studier? Även rapporter om sektorn eller andra organisationer kan ge perspektiv och lyfta fram problem som bolaget själva inte är aktiva på att belysa. 


Har du tips på var man lär sig mer om hållbara investeringar?

– Investopedia är en bra källa för att lära sig grunderna. NordSip har intressanta rapporter och där kan man läsa nyheter, säger Josefin Johansson.

More Episodes

11/30/2021

#44 Ge med hjärta och hjärna med Agnes Stenlund

Välgörenhet värmer och svenskarna ger mer för varje år. Hur ser man till att göra mest gott för sina pengar? Om det handlar dagens avsnitt som gästas av Agnes Stenlund på Effektivt givande, en ideell organisation som arbetar för att maxa nyttan av donationer. Vi pratar om vad effektivt givande innebär, vilka hjälporganisationer som är effektiva, budgettänk och skattereduktion för donationer. Svenskarna gav 9 miljarder kronor år 2020, enligt branschföreningen Giva Sverige. Vad tänker du om det?– Det är fantastiskt. Jag tror det finns en snöbollseffekt med givande. Om man känner att det är bara jag och ingen annan som drar sitt strå till stacken, kommer jag bli mindre sugen på att ge. Om de jag känner också ger 5, 10 procent så kommer det kännas naturligt för mig också. Sen kan jag inte låta bli att tänka på hur mycket bättre det kunde bli om vi gav mer till effektiva organisationer, säger Agnes Stenlund.Vad är effektiva välgörenhetsorganisationer?– Många tänker ofta på administrationskostnader, hur mycket organisationen tar av det vi ger. Det kan var 10-20 procent av summan. Men det är inte det viktigaste när man bedömer effektivitet. Vissa organisationer är 100 gånger mer effektiva så spelar inte de 10-20 procentenheterna så stor roll. Om den resterande summan gör 100 gånger mer gott så är det det vi ska titta på.– Det finns fyra kriterier man tittar på när man bedömer effektivitet. För det första att arbete är vetenskapligt dokumenterat, att det verkligen funkar. Sen tittar man på kostnadseffektivitet, till exempel kostnad per räddat levnadsår. För det tredje tittar man på tillväxtpotential, har organisationen möjlighet att använda pengarna som kommer in. Till sist tittar man på öppenhet, att man kan granska organisationen.Nischade organisationer t ex Against Malaria Foundation är med på listan över rekommenderade effektiva organisationer. Varför kvalar inte de stora, världsomspännande in – t ex Unicef, Rädda barnen, Röda korset?– Det är en viktig fråga. Det är två aspekter. Dels har de inte den transparens och öppenhet som krävs. Det finns inte tillräcklig dokumentation över vart pengarna går tillgänglig. Men kanske ännu viktigare är att de kan ha svårt att vara effektiva just eftersom de är så stora.Hur kan man tänka kring sin budget, hur mycket är rimligt att ge?– Föreningens rekommendation är 10% av lönen. Det är ingen regel, men det är tillräckligt högt för att göra skillnad utan att lämna för stort avtryck i den egna ekonomin. Om du bryr dig om att hjälpa andra men inte vill ge mer än snittet så kan 2-6% av sin inkomst vara en fingervisare. Om man kan tänka procent istället för hundralappar så har man kommit långt. Precis som med sin övriga budget- och ekonomiplanering så kan man sätta sig ner och tänka igenom vad man vill, om man har några mål. Och så sätter man upp ett autogiro. Då slipper man fatta nya beslut varje gång en insamlare kommer fram på stan, säger Agnes Stenlund.
11/23/2021

#43 Black Friday och konsumenträtt med Elin Lindeberg

Reaskyltarna skränar och köpyran är total, men fräcka fällor lurar i handeln. Vad har man egentligen för rättigheter som konsument? En tvättäkta konsumentrådgivare är gäst i veckans avsnitt: experten Elin Lindeberg jobbar med konsumentfrågor på Göteborgs stad. Vi snackar Black Friday, julshopping och tar upp tre påhittade men högst sannolika scenarier där ett köp inte lever upp till förväntningarna.Hur kan vi skydda oss från att trampa i Black Friday-fällor?– Ta fram ett papper, sätt dig ner och skriv ner vad du behöver. Kolla upp hemma om det ens är något du behöver. Det är dels för att använda det man har, dels för att inte bara ryckas med av rean. Skriv en lista och följ den. Kommer ett annat bra erbjudande får man vara stark och hålla sig till listan. Kolla också upp prisutvecklingen så att du verkligen köper något som är billigare. Planera, ta tid på dig och följ prisutvecklingen, säger Elin Lindeberg.Vad säger reglerna om rea?– Det är marknadsföringslagen som förklarar vad som ska uppfyllas för att ordet ska få användas. Tre saker ska uppfyllas. Varan ska finnas i det ordinarie sortiment sedan tidigare. Rean får bara pågå under en begränsad tid. En rea får inte pågår mer än två månader enligt praxis. Det måste också vara ett väsentligt lägre pris. Exakt vad det är står inte i lagen utan bedöms från fall till fall.Inom vilka branscher luras man mest?– Under just Black Week kan jag inte säga någon exakt. Det vi sett i vår senaste undersökning har just hudvård stuckit ut. Där har 9 av 10 produkter redan reats ut och varit på rea mycket. Enligt Pricerunner är pussel nummer ett, där hade prisutvecklingen ökat mest.Hur kan man tänka kring julshopping?– När det kommer till julshopping handlar man ju ofta till andra personer och man vet inte om de vill ha det man köpt. Då är det extra viktigt att ha koll på om företaget erbjuder öppet köp eller bytesrätt när man handlar i fysisk butik. När vi handlar i fysisk butik har vi ingen laglig rätt att lämna tillbaka det vi köpt, det väljer företaget själva. Vad man också ska komma ihåg är att passa sig för att handla för pengar man inte har. Ta inte onödiga lån och krediter för att köpa julklappar. Man kanske kan göra något annat man kan göra med sina nära. Det finns även andra alternativ, andrahandsmarknaden är ju stor, säger Elin Lindeberg.
11/16/2021

#42 Blir man lycklig av pengar? med Siri Helle

Psykologen svarar i detta avsnitt! Hjärnan kan både hjälpa och stjälpa vår ekonomi. Vi gräver i det mänskliga psyket för att ta reda hur vi blir bättre investerare, maxar våra möjligheter till en god ekonomi och dessutom, den eviga frågan, blir vi lyckliga av pengar? Gäst är den prisbelönta psykologen Siri Helle som även författat böcker, föreläser och framträder i media. Inspirerad av effektiv altruism skänker hon 10% av sin lön till välgörenhet varje månad, en handling Siri själv beskriver som en win-win. Psykologi och pengar, vilken gyllene kombo.Hur väl är människan skapt för att hantera ekonomi?–Man har inom ekonomi länge tänkt att människan är en rationell varelse som fattar rationella beslut. Men så är det inte. Det finns tonvis med psykologisk forskning som som visar att vi människor inte är rationella. Om vi tycker om någon så är vi mer benägna att göra som den rekommenderar, kanske satsa på de fonderna eller aktier. Vi litar mer på auktoriteter än oss själva. Är vi hungriga fattar vi andra beslut än när vi är mätta. Massor av faktorer spelar in när vi fattar beslut, säger Siri Helle.Hur påverkas man mentalt av att börsen svänger?– Vi människor har utrustats med något som kallas förlustaversion. Det gör väldigt ont psykologiskt när vi blir av med saker, särskilt om det är något vi upplever att vi haft. Vi blir ledsnare när vi blir av med något jämfört med om vi hade fått motsvarande sak. Det här kan ställa till det på börsen. Ett litet tapp kan man bli jättestressad av. Vi människor sträva efter omedelbar belöning och då är risken att man vill ta ut allting. Men när det handlar om långsiktigt sparande så ska man försöka sätta in pengarna och låta dem vara där.–Vi har ett så kallat negativitetsbias som gör att vi tenderar att rikta vår uppmärksamhet till negativ information. Det kan vi alla säkert relatera till när vi varit på utvecklingssamtal och fått fina kommentarer men så säger läraren att ‘det här kan jobba lite mer på’. Sen ligger man hela kvällen och loopar, upprepar det hela kvällen. Det här har gjort att vi har kunnat överleva genom evolutionen. Om vi står på ett fält med vackra blommor där en tiger smyger sig på så ska vi inte stirra på blommorna utan fokusera på tigern. Om vi har ekonomin under kontroll men har ett moln där på horisonten så är det det vi tittar på.Alla har säkert en egen uppfattning om den här frågan, men vad säger forskningen: blir man lycklig av pengar?– Pengar i sig gör inte någon lycklig. Men pengar kan ge saker som bidrar till lycka. Personer som tjänar mer pengar tenderar att må bättre men den förbättringen planar ut vid en inkomst på 30 000 kr i månaden. Man blir kanske förvånad om man tror att miljonärer är så mycket lyckligare. Me om man har sina grundläggande behov tillgodosedda så gör inte ytterligare pengar så mycket för lyckan.Varför blir man inte lyckligare av mer pengar?– En sak man sett från psykologin är att prylar ger väldigt dålig lycka per krona. Helt enkelt för att vi människor tenderar att vänja oss väldigt fort vid saker. När man köpt vill man snart ha en ny eller finare. Det här beror på något som heter hedonisk anpassning. Det är att vi människor snabbt börjar ta saker för givet. Vi vill hela tiden gå vidare, ha mer, utvecklas. Det går att koppla till savannen. Den människa som stannar upp och slutar leta mat kommer det inte gå så bra för, säger Siri Helle.