Share

Smarta cash

Privatekonomi för ett roligare liv

Smarta cash är podden som peppar till att styra upp sin ekonomi och förverkliga drömmar genom att intervjua inspirerande och kunniga gäster. Det handlar om allt från budget, sparande och börsen till karriär, relationer o
12/21/2021

#47 Julbudget och bokslut med Esra Yildirim

Vinter, jul och nyår kommer ofta med ökade kostnader. Samtidigt är årets slut ett perfekt läge att blicka bakåt och utvärdera hur ekonomiåret 2021 gick. Höll budgeten? Presterade investeringarna? Nåddes sparmålen? Med hjälp av Esra Yildirim, kundrådgivare på Swedbank, tar vi oss an ett privatekonomiskt bokslut och ser till att göra det bästa av året som är kvar.Hur lägger man upp en bra jul- och nyårsbudget?– Julen innebär ju mycket för olika människor. Det kan vara både mysigt och stressigt. Börja med att utmana ditt tankesätt kring julen och kostnaderna. Vi lever i ett samhälle där det är en trend att konsumera mycket. Barnen ska få de bästa julklapparna. Ändra tankesättet i familjen kring hur man firar jul. Det behöver inte vara så dyrt. Prata! Ett tips på hur man kan dra ner kostnaderna är att börja med julklapparna. Till exempel kan man lotta ut vem som ska köpa julklapp till vem, säger Esra Yildirim.I och med vinterns ökade kostnader, ska man fortsätta med sparande och investeringar eller pausa?– Utgifterna ökar men det är rekommenderat att fortsätta med sparandet. Börja inte 2022 med skulder. Har man sparat regelbundet har man troligen en buffert. Det är viktigt att man inte använder alla de pengarna på julen. Fortsätt spara, även om det blir små summor.Hur utvärderar man sin privatekonomi nu vid årets slut?– Har man gjort en budget så utvärderar man utifrån den. Har man inte en budget, tänk över vilka förväntningar du hade på din ekonomi i början av året och jämför med hur du har det nu. Hur ligger du till idag? Ligger du under eller över förväntan? Har man gjort en budget är det lite lättare att utvärdera. Då kollar man igenom sin budget och tittar på hur sparandet har gått. Hur hög är sparkvoten? Hur ser inkomsten ut i relation till utgifterna? Ett tips är att inte glömma ta med rörliga kostnader som t ex ett bil- eller cykelköp.Hur tuff ska man vara mot sig själv när man utvärderar?– Jag tycker att vi ska vara snälla mot oss själva. Året har varit tufft och många har mist sina jobb. En del har börjat plugga istället för att ha en månadslön. Vi ska vara snälla när det gäller sparandet. Visst ska vi spara bra, men vi ska leva i nuet också. Inte stressa så mycket inför framtiden, säger Esra Yildirim.
12/14/2021

#46 Prylarnas verkliga pris med Hewan Temeshgen

Billiga varor kan ha en bitter eftersmak. Vad döljer sig egentligen bakom butikernas pressade priser? Fairtrades generalsekreterare Hewan Temeshgen gästar veckans avsnitt och berättar om usla arbetsvillkor och undermålig arbetsmiljö runt om i världen. Vi pratar om problemen, men också om konsumentmakt, shoppingvanor och schyssta julklappar.Många varor är extremt billiga. Vad tänker du om dagens prissättning?– Väldigt mycket av det vi köper är billigt i relation till alla aktörer som ska få sin del av kakan i handelskedjan. Det kan vara viktigt att tänka på när man tänker “åh vilket bra pris, jag köper två”. Många gånger är det någon annan som får betala det verkliga priset. Det viktigaste är att de odlare och anställda som producerar varor får löner och inkomster som går att leva på, säger Hewan Temeshgen.Hur ser det ut i världen idag sett till arbetsvillkor- och miljö?– Det varierar mellan olika arbetsplatser, branscher och länder. Det går inte att ge ett enda svar. Det man kan säga är att det fortfarande finns stora utmaningar och att det är vanligt att mänskliga rättigheter inte respekteras. Enligt Världsfackets senaste granskning kan man se att problemen ökar. Enligt ILO och Unicef har barnarbete ökat för första gången på 20 år. Det finns idag 160 miljoner barn som arbetar. Det är en skrämmande utveckling. 25 miljoner människor befinner sig i tvångsarbete idag i de globala leverantörskedjorna. Till exempel i produktionen av våra mobiler, kläder, kakao och sockerrör.Hur kan man säkerställa att det man köper tillverkats på ett schysst sätt?– Det finns fler certifieringar än Fairtrade. Det är viktigt att titta på oberoende tredjepartscertifieringar, de kontrollerar att kraven efterlevs. Till exempel, Fairtrade, krav, Svanen, MSC, TCO. Har man koll på åtminstone några av dem har man gjort ett medvetet val. Då är det lätt för oss konsumenter att göra rätt. Vi konsumenter har ett visst ansvar, men även politiker och företagen behöver ta ansvar.Ur plånboksperspektiv, blir det inte mycket dyrare att köpa hållbara och rättvisa varor?– Det är en väsentlig fråga. Det kan handla om att tänka färre klappar men med bättre kvalitet. Om du väljer Fairtrade kan det kosta lite mer, men då får producenten mer betalt. De får ett minimipris och en extra premie som går till lokala investeringar som att bygga en skola, eller satsa på infrastruktur eller ställa om till ekologiskt jordbruk.– Man måste också vara ödmjuk. Vi har alla olika ekonomiska förutsättningar. Var och en får göra det man kan och klarar av. man ska inte gå och känna sig otillräcklig. Man får börja i det lilla.Vad har du för julklappstips om man vill shoppa på ett schysst sätt?– Jag vill tips om alla fina Fairtrade-produkter. Man kan köpa en fin presentkorg med godsaker som kaffe, choklad, olivolja, nötter. Kanske något man inte ofta unnar sig själv, till exempel handdukar, sängkläder eller morgonrock. Det kan vara kroppsvård som ett kit med tvål, kroppsolja, duschcreme. Även kläder finns med certifierad bomull. Välj med omtanke för både den som ska få presenten och den som har gjort presenten, säger Hewan Temeshgen.
12/7/2021

#45 Livets ekonomi med Money Honey-författarna

Vad är det alla efterkloka önskar att de hade vetat om ekonomi och juridik innan det var för sent? Det viktigaste om pengar och pappersarbete listar författarna bakom boken “Money Honey – din ekonomiska guide genom livet” i dagens avsnitt. Ekonomen Eva Lunderquist, journalisten Leni Ekendahl och advokaten Emine Lundkvist tar med oss på en snabbresa genom samboskap, äktenskap, föräldraskap, sparande och pension sett ur ekonomiglasögonen.Hur lägger man upp ett bra sparande?– För att veta det behöver man reflektera över hur man är som person. Är du en sparare eller slösare? Koppla det till en budget. Vart går pengarna och vad får du över? För många är det en ögonöppnare. En del av sparande är att dra ner på kostnaderna. Vi pratar om att spara, placera och investera. Vi vill att fler kvinnor investerar! Det är färre kvinnor som investerar än män, det är en kvinnofälla, säger Eva Lunderquist.Hur preppar man ekonomin inför att man blir förälder?– Det är viktigt att prata med sin partner, kanske till och med innan man blir gravid. Att man pratar om hur man kompenserar den som är mer hemma, att man sätter ett värde på det. Man kan kompensationsspara. Det går inte riktigt att ersätta att en kvinna faller efter i karriären eller får pension, det är andra bitar som samhället får lösa. Men i parrelationen kan man prata om det. Det finns kompensationssnurror att laborera med variabler i, säger Eva Lunderquist.Vilka är de typiska kvinnofällorna sett till ekonomi?– Bland annat är det pensionen. Just när det gäller pensionen ligger vi långt efter. När en kvinna startar eget så startar man enskild firma och inte aktiebolag då man tror att det är en lägre risk. Men i själva verket tar man en större risk då enskilda firman och din egen person är samma. Kvinnor sparar i större utsträckning medan männen investerar. Den största fällan är skilsmässan, säger Emine Lundkvist.Vad är er bild av kunskapen om privatekonomi bland folk idag?– Det är en skillnad i intresse för privatekonomi bland de flesta män och de flesta kvinnor. Män verkar ha ett större intresse än kvinnor. Kvinnor investerar hellre i saker som hör till hemmet, personliga saker, medan männen köper saker med andrahandsvärde, säger Leni Ekendahl.Vilka är era bästa råd?– Sluta att inte äga och börja äg. Skilj dig klokt. Investera, spara inte bara. Se din ekonomi som din. Starta aktiebolag, inte enskild firma.
11/30/2021

#44 Ge med hjärta och hjärna med Agnes Stenlund

Välgörenhet värmer och svenskarna ger mer för varje år. Hur ser man till att göra mest gott för sina pengar? Om det handlar dagens avsnitt som gästas av Agnes Stenlund på Effektivt givande, en ideell organisation som arbetar för att maxa nyttan av donationer. Vi pratar om vad effektivt givande innebär, vilka hjälporganisationer som är effektiva, budgettänk och skattereduktion för donationer. Svenskarna gav 9 miljarder kronor år 2020, enligt branschföreningen Giva Sverige. Vad tänker du om det?– Det är fantastiskt. Jag tror det finns en snöbollseffekt med givande. Om man känner att det är bara jag och ingen annan som drar sitt strå till stacken, kommer jag bli mindre sugen på att ge. Om de jag känner också ger 5, 10 procent så kommer det kännas naturligt för mig också. Sen kan jag inte låta bli att tänka på hur mycket bättre det kunde bli om vi gav mer till effektiva organisationer, säger Agnes Stenlund.Vad är effektiva välgörenhetsorganisationer?– Många tänker ofta på administrationskostnader, hur mycket organisationen tar av det vi ger. Det kan var 10-20 procent av summan. Men det är inte det viktigaste när man bedömer effektivitet. Vissa organisationer är 100 gånger mer effektiva så spelar inte de 10-20 procentenheterna så stor roll. Om den resterande summan gör 100 gånger mer gott så är det det vi ska titta på.– Det finns fyra kriterier man tittar på när man bedömer effektivitet. För det första att arbete är vetenskapligt dokumenterat, att det verkligen funkar. Sen tittar man på kostnadseffektivitet, till exempel kostnad per räddat levnadsår. För det tredje tittar man på tillväxtpotential, har organisationen möjlighet att använda pengarna som kommer in. Till sist tittar man på öppenhet, att man kan granska organisationen.Nischade organisationer t ex Against Malaria Foundation är med på listan över rekommenderade effektiva organisationer. Varför kvalar inte de stora, världsomspännande in – t ex Unicef, Rädda barnen, Röda korset?– Det är en viktig fråga. Det är två aspekter. Dels har de inte den transparens och öppenhet som krävs. Det finns inte tillräcklig dokumentation över vart pengarna går tillgänglig. Men kanske ännu viktigare är att de kan ha svårt att vara effektiva just eftersom de är så stora.Hur kan man tänka kring sin budget, hur mycket är rimligt att ge?– Föreningens rekommendation är 10% av lönen. Det är ingen regel, men det är tillräckligt högt för att göra skillnad utan att lämna för stort avtryck i den egna ekonomin. Om du bryr dig om att hjälpa andra men inte vill ge mer än snittet så kan 2-6% av sin inkomst vara en fingervisare. Om man kan tänka procent istället för hundralappar så har man kommit långt. Precis som med sin övriga budget- och ekonomiplanering så kan man sätta sig ner och tänka igenom vad man vill, om man har några mål. Och så sätter man upp ett autogiro. Då slipper man fatta nya beslut varje gång en insamlare kommer fram på stan, säger Agnes Stenlund.
11/23/2021

#43 Black Friday och konsumenträtt med Elin Lindeberg

Reaskyltarna skränar och köpyran är total, men fräcka fällor lurar i handeln. Vad har man egentligen för rättigheter som konsument? En tvättäkta konsumentrådgivare är gäst i veckans avsnitt: experten Elin Lindeberg jobbar med konsumentfrågor på Göteborgs stad. Vi snackar Black Friday, julshopping och tar upp tre påhittade men högst sannolika scenarier där ett köp inte lever upp till förväntningarna.Hur kan vi skydda oss från att trampa i Black Friday-fällor?– Ta fram ett papper, sätt dig ner och skriv ner vad du behöver. Kolla upp hemma om det ens är något du behöver. Det är dels för att använda det man har, dels för att inte bara ryckas med av rean. Skriv en lista och följ den. Kommer ett annat bra erbjudande får man vara stark och hålla sig till listan. Kolla också upp prisutvecklingen så att du verkligen köper något som är billigare. Planera, ta tid på dig och följ prisutvecklingen, säger Elin Lindeberg.Vad säger reglerna om rea?– Det är marknadsföringslagen som förklarar vad som ska uppfyllas för att ordet ska få användas. Tre saker ska uppfyllas. Varan ska finnas i det ordinarie sortiment sedan tidigare. Rean får bara pågå under en begränsad tid. En rea får inte pågår mer än två månader enligt praxis. Det måste också vara ett väsentligt lägre pris. Exakt vad det är står inte i lagen utan bedöms från fall till fall.Inom vilka branscher luras man mest?– Under just Black Week kan jag inte säga någon exakt. Det vi sett i vår senaste undersökning har just hudvård stuckit ut. Där har 9 av 10 produkter redan reats ut och varit på rea mycket. Enligt Pricerunner är pussel nummer ett, där hade prisutvecklingen ökat mest.Hur kan man tänka kring julshopping?– När det kommer till julshopping handlar man ju ofta till andra personer och man vet inte om de vill ha det man köpt. Då är det extra viktigt att ha koll på om företaget erbjuder öppet köp eller bytesrätt när man handlar i fysisk butik. När vi handlar i fysisk butik har vi ingen laglig rätt att lämna tillbaka det vi köpt, det väljer företaget själva. Vad man också ska komma ihåg är att passa sig för att handla för pengar man inte har. Ta inte onödiga lån och krediter för att köpa julklappar. Man kanske kan göra något annat man kan göra med sina nära. Det finns även andra alternativ, andrahandsmarknaden är ju stor, säger Elin Lindeberg.
11/16/2021

#42 Blir man lycklig av pengar? med Siri Helle

Psykologen svarar i detta avsnitt! Hjärnan kan både hjälpa och stjälpa vår ekonomi. Vi gräver i det mänskliga psyket för att ta reda hur vi blir bättre investerare, maxar våra möjligheter till en god ekonomi och dessutom, den eviga frågan, blir vi lyckliga av pengar? Gäst är den prisbelönta psykologen Siri Helle som även författat böcker, föreläser och framträder i media. Inspirerad av effektiv altruism skänker hon 10% av sin lön till välgörenhet varje månad, en handling Siri själv beskriver som en win-win. Psykologi och pengar, vilken gyllene kombo.Hur väl är människan skapt för att hantera ekonomi?–Man har inom ekonomi länge tänkt att människan är en rationell varelse som fattar rationella beslut. Men så är det inte. Det finns tonvis med psykologisk forskning som som visar att vi människor inte är rationella. Om vi tycker om någon så är vi mer benägna att göra som den rekommenderar, kanske satsa på de fonderna eller aktier. Vi litar mer på auktoriteter än oss själva. Är vi hungriga fattar vi andra beslut än när vi är mätta. Massor av faktorer spelar in när vi fattar beslut, säger Siri Helle.Hur påverkas man mentalt av att börsen svänger?– Vi människor har utrustats med något som kallas förlustaversion. Det gör väldigt ont psykologiskt när vi blir av med saker, särskilt om det är något vi upplever att vi haft. Vi blir ledsnare när vi blir av med något jämfört med om vi hade fått motsvarande sak. Det här kan ställa till det på börsen. Ett litet tapp kan man bli jättestressad av. Vi människor sträva efter omedelbar belöning och då är risken att man vill ta ut allting. Men när det handlar om långsiktigt sparande så ska man försöka sätta in pengarna och låta dem vara där.–Vi har ett så kallat negativitetsbias som gör att vi tenderar att rikta vår uppmärksamhet till negativ information. Det kan vi alla säkert relatera till när vi varit på utvecklingssamtal och fått fina kommentarer men så säger läraren att ‘det här kan jobba lite mer på’. Sen ligger man hela kvällen och loopar, upprepar det hela kvällen. Det här har gjort att vi har kunnat överleva genom evolutionen. Om vi står på ett fält med vackra blommor där en tiger smyger sig på så ska vi inte stirra på blommorna utan fokusera på tigern. Om vi har ekonomin under kontroll men har ett moln där på horisonten så är det det vi tittar på.Alla har säkert en egen uppfattning om den här frågan, men vad säger forskningen: blir man lycklig av pengar?– Pengar i sig gör inte någon lycklig. Men pengar kan ge saker som bidrar till lycka. Personer som tjänar mer pengar tenderar att må bättre men den förbättringen planar ut vid en inkomst på 30 000 kr i månaden. Man blir kanske förvånad om man tror att miljonärer är så mycket lyckligare. Me om man har sina grundläggande behov tillgodosedda så gör inte ytterligare pengar så mycket för lyckan.Varför blir man inte lyckligare av mer pengar?– En sak man sett från psykologin är att prylar ger väldigt dålig lycka per krona. Helt enkelt för att vi människor tenderar att vänja oss väldigt fort vid saker. När man köpt vill man snart ha en ny eller finare. Det här beror på något som heter hedonisk anpassning. Det är att vi människor snabbt börjar ta saker för givet. Vi vill hela tiden gå vidare, ha mer, utvecklas. Det går att koppla till savannen. Den människa som stannar upp och slutar leta mat kommer det inte gå så bra för, säger Siri Helle.