Svamparnas mikroskopiska rike har länge varit en stängd dörr för oss, men nu har forskarna&nbsp;utvecklat en nyckel som tar oss in. Med DNA-teknikens hjälp vänds jakten på nya arter upp-och-ner. Följ med forskaren Mari Jönsson som kartlägger sällsynta arter i ett unikt skogsförsök utanför Gällivare. Anders Dahlberg, professor i mykologi förklarar hur okända arter kan hittas med hjälp av eDNA och Elisabet Ottosson på Artdatabanken berättar om paradigmskiftet i artjakten som utmanar "fruktkroppsgänget".

Nyckeln till svamparnas rike

Sedan decennier tillbaka är almen hotad i Sverige. Vad står på spel? Finns det någon chans att rädda almen från utrotning? Hör Tora Wall om almens kulturhistoriska betydelse, möt Audrius Menkis, som forskar på almsjukan och följ med till Astrid Lindgrens barndomshem där trädgårdsmästaren Cristopher Mörck varje dag oroar sig för att almarna på gården ska smittas. Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Den sista almstriden

Det pratas om artblindhet - att vi&nbsp;blir allt sämre på att namnge det som finns omkring oss. Hur påverkar det vår relation till naturen?&nbsp;Och vad har vi egentligen att vinna på att lära oss namnen på växter och djur? Vi träffar ekologen Jörgen Sjögren, som undervisar nya SLU-studenter i artkunskap,&nbsp;följer med biologen Andreas Press på fjärilsjakt och besöker ekologen Bent Christensen och pensionären Margareta Wilhelmsson i hennes trädgård i Holmsund utanför Umeå - en trädgård som blivit&nbsp;ett insektszoo de senaste åren. Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Om naturen saknar namn

Med klimatförändringarna, befolkningsökningen och förstörda livsmiljöer ökar risken för zoonoser - att smitta sprids mellan människor och djur - något världen smärtsamt fått erfara det senaste decenniet i corona-pandemin. Men vilka smittor behöver vi vara mest uppmärksamma på i Sverige idag? Och hur gör vi för att förbereda oss för en ny pandemi orsakad av en zoonos? Möt forskaren Frauke Ecke, smittskyddsläkaren Therese Thunberg och Patrick Trädgårdh, som drabbades av sorkfeber. Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

När djur smittar människor

Hur förbereder vi oss för det värsta? Om&nbsp;vårt land skulle drabbas av en kärnkraftsolycka, eller ett nukleärt nedfall? Har vi den kompetens och de kunskaper som behövs? Och vilken strålning finns redan i vår natur? Forskaren Fredrik Lidman förklarar hur radioaktivitet rör sig i skog och mark. Pål Andersson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, berättar om myndighetens arbete med att mäta strålning i vår miljö och Annika Tovedahl, forskare vid FOI, beskriver hur radioaktivitet påverkar oss människor och maten vi äter. Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Om det värsta händer

De senaste decennierna har Sveriges skogar härjats av flera stora skogsbränder. Är det här något vi behöver vänja oss vid i framtiden? Hur gör vi bäst för att förebygga och bekämpa skogsbrand?&nbsp;Och innebär branden en katastrof för alla arter i naturen? Forskaren Anders Granström förklarar eldens framfart, brandmannen Fredrik Edlund beskriver hur släckningsarbetet går till och forskaren Anne-Maarit Hekkala visar arter som är beroende av sot och värme för sin överlevnad.&nbsp; Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i sammarbete med produktionsbolaget Munck.

Skogen brinner

Människor har levt av skogen och med skogen i hundratals år, men vilken roll kommer den att spela i framtiden? Skogen &amp; Människan&nbsp;är en podcast om skogens mest brännande frågor, från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.

Trailer: Skogen & Människan säsong 2

Ända sedan vi upptäckte elden har skogen spelat en viktig roll för att ge oss människor värme. Gustaf Egnell, som forskar om skogens bioenergi, berättar om hur vi gått från ved, till kol och olja, och vidare till förnybara energikällor. I framtiden kommer vi att få skruva ner elementen och bli mera effektiva för att hålla värmen, säger han.Programledare är Daniel Stjärna.

Skogens värme

Älgen har länge haft status som konungen i den svenska skogen. Men idag beskylls älgen för att äta upp och förstöra trädplanteringar, samtidigt som älgpopulationen minskat betydligt sedan åttiotalet. Hur hamnade vi här? Göran Ericsson, professor i viltekologi vid SLU berättar om älgens och människans historia. Viltforskaren Annika Felton forskar om vad älgen faktiskt äter. Medverkar gör också jägaren Åke Fredriksson och Michael Burstöm från skogsbolaget Holmen Skog.Programledare är Daniel Stjärna.

Skogen & Människan

Follow