Sieps Podcast

Förra veckan höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga tal om tillståndet i unionen. Hon målade en bred bild där AI, klimatförändringar, säkerhet, partnerskap och barns skärmtid fick ta stort utrymme. Andra heta ämnen lämnades därhän eller berördes indirekt, som förhandlingarna om flerårsbudgeten och Donald Trumps geopolitik.Det här avsnittet av Sieps podcast gästas av Mikaela Kumlin Granit, chef för Sveriges EU-representation i Bryssel, och Göran von Sydow, direktör för Sieps. De tar upp talets bärande teman och de mer konkreta politiska förslag som kommissionsordföranden radade upp.I avsnittet diskuteras även von der Leyens ställning i Europaparlamentet, hur stabil koalitionen som röstade fram henne är och vad som kan hända framöver när mandatperioden passerat halvtid. Gustaf Olsson är programledare. Publikationer som nämns i avsnittetThe Centre Is Holding: Coalitions and Majorities in a Fragmented European ParliamentForging European Strategic Unity: The Case for a European Security Council

I en banbrytande dom har EU-domstolen slagit fast att en medlemsstat kan bli fälld för överträdelser av EU:s grundläggande värden, som anges i artikel 2 i EU-fördraget. Tröskeln är dock hög för att artikel 2 ska kunna åberopas: det måste handla om strukturella brister, det vill säga lagar och regler som leder till allvarliga och systematiska kränkningar av de grundläggande rättigheterna.Publikationen i korthet är sammanfattningar i poddformat av publikationer från Sieps. Den här gången presenterar Anna Horn, forskare i juridik på Sieps, den Europapolitiska analysen The Autonomous Role of Article 2 TEU: Constitutionalising the EU Values av Lucia Serena Rossi, professor i EU-rätt vid universitetet i Bologna och tidigare domare vid EU-domstolen.Gustaf Olsson programleder. Ladda ner publikationen här.

Sverige är i centrum inför valet 2026. Samtidigt står EU inför flera stora beslut och förhandlingar som påverkar Sverige och där Sverige också kan påverka Europa. Hur kommer det sig att de frågorna inte letar sig in i valrörelsen? Det diskuterar Lina Lund och Magnus Blomgren i detta avsnitt av Sieps podcast.Det svenska valet avgör vilka som får åka till Bryssel och representera Sverige i rådsförhandlingar. Valet är också avgörande för sammansättningen i EU-nämnden där regeringens förhandlingspositioner förankras. Så vilka ställningstaganden vill de svenska partierna göra när EU:s klimatpolitik förhandlas, när EU utvidgas och när långtidsbudgeten ska beslutas? Den som söker svar på det får leta bland partiprogram och valmanifest, men i partiernas kommunikation, ledarnas tal och i medierapporteringen lyser de här frågorna med sin frånvaro.Lina Lund, EU-korrespondent på Dagens Nyheter, och Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap på Umeå universitet, gästar detta avsnitt och diskuterar hur det kommer sig att EU-frågorna inte tas upp i högre grad i valrörelsen. Flera förklaringar föreslås i avsnittet. Frågornas komplexitet, värnandet om en svensk konsensuslinje i EU och plånboksfrågornas dominans, för att nämna några. I flera fall har också valfrågor en EU-dimension men som sällan blir belyst.Gustaf Olsson är programledare. Lyssna på Sieps sajt eller på någon av de stora poddplattformarna.

Efter sommarens migrantkris i Ceuta kan Europa dra några viktiga lärdomar. Anna Roxvall och Bernd Parusel gästar Sieps podcast och diskuterar människoöden, migrationspakten och EU:s samarbete med sina grannländer.I slutet av juli korsade ett mycket stort antal migranter gränsen mellan Marocko och den spanska exklaven Ceuta. Europas ledare reagerade starkt, men tonläget mildrades efter ett extrainsatt rådsmöte några dagar senare. Då hade också de flesta migranter återvänt.Höstens första avsnitt av Sieps podcast gästas av Anna Roxvall, journalist och författare med erfarenhet av att rapportera från Nordafrika, och Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap på Sieps och expert på europeisk migrationspolitik. Tillsammans med programledaren Gustaf Olsson ser de tillbaka på händelserna vid EU:s gräns och resonerar kring orsaker, konsekvenser och lärdomar.Visade händelserna på brister i migrationspakten? Hur kan EU samarbeta med angränsande länder kring migration utan att hamna i en sårbar beroendeställning till auktoritära regimer? Och på vilka andra sätt kan människors vilja att migrera hanteras?Relaterade publikationer finns samlade på Sieps temasida om EU:s asyl- och migrationspolitik.

Kommissionen har föreslagit åtgärder för att stärka EU:s digitala suveränitet. Sylvia Schwaag Serger och Johannes Jarlebring gästar Sieps podcast och resonerar kring riskerna med digitalt beroende, kommissionens förslag och industripolitiska utmaningar.Europas digitala utveckling är i dagsläget beroende av amerikanska och kinesiska produkter och och tjänster, vilket i ett geopolitiskt spänt läge kan skapa sårbarhet. För att råda bot på detta har EU-kommissionen lagt fram ett paket för digital suveränitet. Paketet innehåller förslag inom flera områden där det anses angeläget att EU kan stå på egna ben, exempelvis AI, molnlösningar och produktion av mikrochip.Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och professor i ekonomisk historia, samt Johannes Jarlebring, forskare i statsvetenskap på Sieps. Samtalet med programledaren Gustaf Olsson handlar om hur stort problemet med EU:s digitala beroende är, huruvida kommissionens åtgärder löser problemen och vilka utmaningar som EU:s industripolitik möter.Europa står inför stora svårigheter om man vill ta in USA:s försprång inom digitala tjänster, och att bygga upp europeisk produktion av mikrochip kräver enorma investeringar. Under samtalet framförs förslag om en mer selektiv autonomi inom vissa utvalda sektorer, liksom ett tydligare politiskt ledarskap som identifierar och drar nytta av EU:s styrkor.Läs och ladda ner Johannes Jarlebrings perspektiv om digital suveränitet här.

Årets analys av den svenska EU-opinionen visar att stödet för EU-medlemskapet ökar från en redan hög nivå. Samtidigt sjunker stödet för att byta ut kronan mot euron. Svenskarna har också ett svalt intresse för fördjupning av samarbetet i unionen. Det här avsnittet av Sieps podcast gästas av Annika Ström Melin, EU-journalist och ledamot av Sieps insynsråd, och Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap på Sieps och medförfattare till årets analys av den svenska EU-opinionen tillsammans med Markus Johansson. Samtalet med programledaren Gustaf Olsson handlar om hur svenskarnas åsikter om EU har utvecklats över tid, vilka faktorer som kan ligga bakom siffrorna och hur åsikterna skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället.I avsnittet görs också en utblick: vad utmärker svenskarnas åsikter om EU i europeiskt perspektiv? Dessutom en spaning mot den roll EU-frågorna kan tänkas få i höstens riksdagsval.Ladda ner årets analys av den svenska EU-opinionen här: Starkt stöd för EU – Svenskarna uppskattar den militära säkerheten

Nyligen meddelade EU-domstolen ett beslut som slår fast att Ungern bryter mot unionens grundläggande värden genom lagar som diskriminerar hbtqi-personer. Domen har beskrivits som en av de viktigaste i domstolens historia. Anna Horn och Joakim Zander gästar Sieps podcast för att förklara varför.För första gången någonsin har EU-domstolen använt artikel 2 i EU-fördraget som en fristående rättslig grund i en fällande dom. Det är ett nytt och stort steg i utvecklingen av EU-rätten. Artikel 2 anger de värden som EU-samarbetet bygger på: människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.Det här avsnittet av Sieps podcast gästas av Anna Horn och Joakim Zander, båda forskare i juridik på Sieps. De samtalar med programledaren Gustaf Olsson om vad domen betyder för EU-samarbetet, framtida överträdelseärenden och maktbalansen mellan EU:s institutioner.Domen fastställer att EU-samarbetet handlar om mer än ekonomi och marknad, och att om ett medlemsland diskriminerar medborgare är det ett problem som angår hela unionen. Därmed dras en gräns för det nationella självbestämmandet vid respekten för de värderingar som EU vilar på.

Reformer för ökad jämställdhet spelar en viktig roll i EU:s agenda för konkurrenskraft. En ny Europapolitisk analys visar att nationella reformer som förbättrar kvinnors ekonomiska rättigheter leder en snabbare ökning av regional BNP per capita. Det krävs dock även kompletterande åtgärder.Publikationen i korthet är sammanfattningar i poddformat av publikationer från Sieps. Den här gången presenterar Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi på Sieps, den Europapolitiska analysen Does Gender Equality Fuel Regional Growth in the European Union? av Ata Can Bertay, universitetslektor i finans vid Stockholm Business School, Stockholms universitet.Ladda ner publikationen här.