Share

Sieps Podcast
Riksdagen och EU-ordförandeskapet
Genom EU-nämnden har Sveriges riksdag stort inflytande över svensk EU-politik. Hur har det fungerat under det svenska EU-ordförandeskapet? EU-nämndens ordförande Hans Wallmark gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Statsvetaren Valentin Kreilinger bidrar med forskningsperspektiv.
Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har den parlamentariska dimensionen av EU-ordförandeskapet breddats och fördjupats. I detta avsnitt av Sieps Podcast gästar EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M) för ett samtal om hur riksdagen har förvaltat detta uppdrag under det svenska ordförandeskapet.
Riksdagens inflytande över svensk EU-politik har varit stark även under ordförandeskapet. Dock med den skillnaden att regeringen inte sökt förhandlingsmandat i EU-nämnden, då de istället intagit en ordförandeskapsposition. Detta samtidigt som den svenska regeringen i egenskap av ordförande hanterat frågor som polariserar de svenska partierna och där Sveriges position avviker från EU-majoriteten. Wallmark menar att både regeringen och EU-nämnden har hanterat dessa frågor med finkänslighet och med respekt för ordförandeskapets roll som oberoende medlare.
Riksdagen kommer under ordförandeskapshalvåret att ha arrangerat åtta interparlamentariska konferenser med de nationella parlamenten i övriga EU. Wallmark menar att Sveriges sätt att ta tillvara dessa möjligheter till dialog, med sitt fokus på sakfrågor som klimatomställningen, den inre marknaden och stödet till Ukraina, sticker ut då många andra ordförandeskapsparlament tidigare tenderat att fokusera på institutionella frågor.
Att riksdagen och EU-nämnden har en stark roll är också något som Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, håller med om. Enligt honom avspeglas detta just i tyngdpunkten på sakfrågor i de interparlamentariska konferenserna, då svagare parlament tenderar att söka sätt att stärka sin roll genom diskussioner kring formfrågor. Kreilinger har nyligen också skrivit en analys om nationella parlaments roll i EU:s lagstiftningsprocess. I avsnittet berättar han mer om resultatet av sin analys, som fokuserar på den politiska dialogen mellan nationella parlament och kommissionen.
More episodes
View all episodes

114. Energikrisen, geopolitiken och den gröna omställningen
36:11||Season 13, Ep. 114Priset på olja har stigit kraftigt efter det senaste krigsutbrottet i Mellanöstern. Hur kan EU hantera ännu en energikris, samtidigt som unionen inte tappar sina långsiktiga mål ur sikte? Per Högselius och Harry Flam gästar Sieps podcast och diskuterar lösningar på kort och lång sikt.Situationen i omvärlden sätter den europeiska energimarknaden i blixtbelysning – både dess styrkor och svagheter. Med gemensamma lösningar kan EU komma långt, det visade hanteringen av energikrisen som följde i spåren av Rysslands invasion av Ukraina. Men att vara beroende av import av fossila bränslen i en osäker omvärld framstår också som allt mer problematiskt. Sieps podcast gästas av Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, och Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare på Sieps. Frågor som avhandlas rör lösningar på den akuta krisen, hur den gröna omställningen både kan accelereras och bromsas av de höga energipriserna, energins roll för konkurrenskraften samt att en tätare sammankopplad europeisk elmarknad kan bli besk medicin för svenska konsumenter. Och när kommer fusionskraften?Gustaf Olsson programleder.
Publikationen i korthet: EU:s ekonomiska stöd efter pandemin: Stora ambitioner, oklara resultat
07:33||Season 13När coronapandemin hotade att störta ner EU-länderna i recession lanserade EU en återhämtningsfond på 720 miljarder euro. Eftersom detta stödpaket nu inspirerar nya initiativ är det angeläget att dra lärdomar, bland annat kring möjliga effekter, ansvarsfördelning och administrativa bördor.Publikationen i korthet är sammanfattningar i poddformat av publikationer från Sieps. Den här gången presenterar Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi på Sieps, sin Europapolitiska analys EU:s ekonomiska stöd efter pandemin: Stora ambitioner, oklara resultat.Läs och ladda ner publikationen här.
113. Ekonomisk säkerhet i EU: Makten, marknaden och medlemsstaterna
48:53||Season 13, Ep. 113Ekonomisk säkerhet har stigit på EU:s dagordning i takt med att världshandeln har blivit ett verktyg för geopolitisk strävan. Fredrik Erixon och Johannes Jarlebring gästar Sieps podcast för att diskutera vad ekonomisk säkerhet egentligen innebär, hur den gör sig gällande på EU:s agenda och hur unionen kan anpassa sig till en ny verklighet.I det globala spelet mellan stormakter har handelsrelationer blivit föremål för geopolitisk strävan efter dominans. EU har lanserat en rad förslag för hur unionen ska kunna minska sitt ekonomiska beroende av andra, bli mer självförsörjande och därmed åstadkomma högre ekonomisk säkerhet. Men ambitionerna har visat sig svåra att nå. EU saknar förmåga att styra marknader effektivt, men också marknader som effektivt löser problemet på egen hand. Fredrik Erixon, direktör för och grundare av European Centre for International Political Economy (ECIPE), och Johannes Jarlebring, forskare i statsvetenskap på Sieps, gästar Sieps podcast för ett samtal om vilka vägval EU står inför när ambitionerna om ekonomisk säkerhet ska uppnås. Hur ska ekonomisks säkerhet definieras? Hur kan ekonomisk säkerhet inkluderas i konkurrenskraftsagendan? Och hur ska medlemsländerna förmås att dra åt samma håll?Programledare är Gustaf Olsson.Johannes Jarlebrings analys, Governing Economic Security. Challenges and ways forward for the EU and its member states, finns att ladda ner här.
Publikationen i korthet: ReArming Europe: What is the current state of affairs?
07:47||Season 13För att bygga upp Europas försvar och avskräckning i ett nytt omvärldsläge har EU:s medlemsstater fördubblat sina försvarsutgifter sedan 2022. I den nya Europapolitiska analysen ReArming Europe: What is the current state of affairs? ger Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, en översikt över den pågående upprustningen, med fokus på EU:s finansiella och politiska roll. Men kommer pengarna att gå till de militära förmågor som behövs mest? I det här poddavsnittet ger författaren en kortfattad presentation av innehållet i analysen.I Sieps podcasts serie Publikationen i korthet presenteras en ny publikation från Sieps i ett kort samtal mellan en författare och programledaren Gustaf Olsson.
112. Politiken, juridiken och överimplementeringen
43:12||Season 13, Ep. 112Många menar att Sverige ofta går för långt när EU-rätten implementeras och att det skapar onödiga regelbördor för företag. Stämmer det? Sieps podcast tar upp ämnet överimplementering och finner behov av en bredare diskussion om Sverige, EU:s lagstiftning och konkurrenskraft.Sieps publicerade nyligen en Europapolitisk analys med titeln Från ”bäst i klassen” till ”EU:s miniminivå”? Överimplementering som begrepp och problem i Sverige av Max Dahlbäck, utredare på Statskontoret. Det här avsnittet av Sieps podcast gästas av analysförfattaren samt Anna Horn, forskare i juridik på Sieps. Tillsammans med programledaren Gustaf Olsson diskuterar de fenomenet överimplementering: Vad innebär det, hur stort problem utgör det i Sverige och vilka motsättningar ryms inom begreppet? Samtalet tar även ett bredare grepp om EU-rätten, konkurrenskraften och agendan för regelförenkling. Ställningstaganden kring minskad regelbörda kan låta självklara, men rymmer målkonflikter som inte är lika enkla. Svensk implementering av EU-rätt diskuteras också i ett framåtblickande perspektiv. Hur kan den bli bättre? Finns det begrepp som kan vara med fruktbara i sammanhanget än just överimplementering? Och varför vänder sig Sverige så sällan till EU-domstolen för att få besked om hur EU-rätten ska tolkas?
111. Kan EU enas om rätt recept för konkurrenskraften?
36:55||Season 13, Ep. 111Trycket ökar på EU:s konkurrenskraftsagenda. Sveriges biträdande EU-ambassadör gästar Sieps podcast och samtalar om handelshinder, omnibussar och att köpa europeiskt. Förra veckans informella toppmöte hade Europas konkurrenskraft på dagordningen. Läget är brådskande enligt mötesdeltagarna och nya grepp för att föra frågan framåt behöver tas. Som Sveriges representant i förhandlingskommittén Coreper 1 arbetar Åsa Webber direkt med konkurrenskraftsfrågorna. I det här avsnittet av Sieps podcast ger hon sin bild av hur EU kan växla upp tillväxten genom att bland annat förbättra den inre marknaden, minska regelbördan och få till stånd bank- och kapitalmarknadsunionen. Fördjupade samarbeten har föreslagits för att komma framåt i svåra frågor på konkurrenskraftsagendan. Vilka vägval kan då uppstå för Sverige? Kommissionen har radat upp omnibussar med regelförenklingar den senaste tiden. Riskerar den höga reformtakten att försämra kvalitén i lagstiftningen? Och vad innebär egentligen nirvana på den inre marknaden?
110. Mellan krig och fred i världshandeln
34:35||Season 13, Ep. 110I jakten på nya handelsvänner skrev EU nyligen på handelsavtal med Mercosur och Indien. Anna Horn och Harry Flam gästar Sieps podcast för ett samtal om avtalens innehåll och vad de innebär för Europa. Avsnittet tar också upp EU:s handelsbazooka: när kan den användas och vad skulle det innebära? Världshandeln är under omdaning, och utvecklingen har fått fart av Donald Trumps tullpolitik. Under den geopolitiska spänning som uppstått har EU skrivit på handelsavtal med Mercosurländerna och Indien. Vad innehåller avtalen? Hur går det till när EU ska godkänna dem? Och vad säger Europas bönder? För att svara på de frågorna gästas Sieps podcast av Anna Horn, forskare i juridik på Sieps, och Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare på Sieps. Avsnittet tar också upp EU:s antitvångsinstrument, även kallad handelsbazookan. Den innehåller en rad åtgärder som kan sättas in när en stat utövar tvång mot en EU-medlem. Än så länge har dock inte instrumentet aktiverats. Betyder det att avskräckningen fungerar? Programledare är Gustaf Olsson.Ladda ner Monika Hjeds Löfmarks publikation om EU:s avtal med Indien här: Mer än handel: avtalet med Indien och EU:s säkerhetsintressen
109. Spiken i kistan för den gamla världsordningen
33:22||Season 13, Ep. 109Donald Trump har hotat att ta över Grönland och återigen svingat tullvapnet mot EU. Europeiska ledare har dragit slutsatsen att det är hög tid att sluta förlita sig på USA i världspolitiken. I Davos gjöts olja på vågorna, men det extrainsatta EU-toppmötet i Bryssel bekräftade ändå att det inte finns någon återvändo på Europas väg mot större autonomi. Men vad är det som Europa ska bygga upp ur ruinerna av den gamla världsordningen? Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet, och Göran von Sydow, direktör på Sieps, gästar Sieps podcast och samtalar om viktiga lärdomar, svåra vägval och nya initiativ. Behövs en europeisk armé och ett europeiskt säkerhetsråd? Eller kan utmaningarna hanteras inom befintliga strukturer? Och vad var det egentligen som fick Donald Trump att backa från de mest hotfulla tongångarna? Gustaf Olsson programleder.
Publikationen i korthet: Diplomacy Under Pressure. The High Representative and Europe’s Changing Foreign Policy Landscape
08:39|En föränderlig omvärld ställer nya krav på EU:s utrikespolitik. Kommissionen och de stora medlemsstaterna tar också allt större plats i utrikespolitiken, och handlingsutrymmet för EU:s utrikeschef blir allt mindre. Om funktionen inte reformeras riskerar EU:s diplomati att förlora relevans. I en ny Europapolitisk analys presenterar Niklas Helwig, ledande forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, möjliga vägar framåt.Det här avsnittet av Sieps podcast är det första i ett nytt format, där en ny publikation från Sieps presenteras kortfattat. Ambitionen är att varje publikation som Sieps ger ut ska åtföljas av ett poddavsnitt av den här typen. Premiäravsnittet gästas av Jakob Lewander, utredare på Sieps, och programleds av Gustaf Olsson.Dessa kortavsnitt kallar vi "Publikationen i korthet", och de publiceras parallellt med de vanliga, längre poddavsnitten.Niklas Helwigs publikation finns att ladda ner på Sieps sajt: Diplomacy Under Pressure. The High Representative and Europe’s Changing Foreign Policy Landscape