Sieps Podcast

I jakten på nya handelsvänner skrev EU nyligen på handelsavtal med Mercosur och Indien. Anna Horn och Harry Flam gästar Sieps podcast för ett samtal om avtalens innehåll och vad de innebär för Europa. Avsnittet tar också upp EU:s handelsbazooka: när kan den användas och vad skulle det innebära? Världshandeln är under omdaning, och utvecklingen har fått fart av Donald Trumps tullpolitik. Under den geopolitiska spänning som uppstått har EU skrivit på handelsavtal med Mercosurländerna och Indien. Vad innehåller avtalen? Hur går det till när EU ska godkänna dem? Och vad säger Europas bönder?  För att svara på de frågorna gästas Sieps podcast av Anna Horn, forskare i juridik på Sieps, och Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och senior rådgivare på Sieps.  Avsnittet tar också upp EU:s antitvångsinstrument, även kallad handelsbazookan. Den innehåller en rad åtgärder som kan sättas in när en stat utövar tvång mot en EU-medlem. Än så länge har dock inte instrumentet aktiverats. Betyder det att avskräckningen fungerar? Programledare är Gustaf Olsson.Ladda ner Monika Hjeds Löfmarks publikation om EU:s avtal med Indien här: Mer än handel: avtalet med Indien och EU:s säkerhetsintressen

Donald Trump har hotat att ta över Grönland och återigen svingat tullvapnet mot EU. Europeiska ledare har dragit slutsatsen att det är hög tid att sluta förlita sig på USA i världspolitiken. I Davos gjöts olja på vågorna, men det extrainsatta EU-toppmötet i Bryssel bekräftade ändå att det inte finns någon återvändo på Europas väg mot större autonomi. Men vad är det som Europa ska bygga upp ur ruinerna av den gamla världsordningen? Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet, och Göran von Sydow, direktör på Sieps, gästar Sieps podcast och samtalar om viktiga lärdomar, svåra vägval och nya initiativ. Behövs en europeisk armé och ett europeiskt säkerhetsråd? Eller kan utmaningarna hanteras inom befintliga strukturer? Och vad var det egentligen som fick Donald Trump att backa från de mest hotfulla tongångarna? Gustaf Olsson programleder. 

En föränderlig omvärld ställer nya krav på EU:s utrikespolitik. Kommissionen och de stora medlemsstaterna tar också allt större plats i utrikespolitiken, och handlingsutrymmet för EU:s utrikeschef blir allt mindre. Om funktionen inte reformeras riskerar EU:s diplomati att förlora relevans. I en ny Europapolitisk analys presenterar Niklas Helwig, ledande forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, möjliga vägar framåt.Det här avsnittet av Sieps podcast är det första i ett nytt format, där en ny publikation från Sieps presenteras kortfattat. Ambitionen är att varje publikation som Sieps ger ut ska åtföljas av ett poddavsnitt av den här typen. Premiäravsnittet gästas av Jakob Lewander, utredare på Sieps, och programleds av Gustaf Olsson.Dessa kortavsnitt kallar vi "Publikationen i korthet", och de publiceras parallellt med de vanliga, längre poddavsnitten.Niklas Helwigs publikation finns att ladda ner på Sieps sajt: Diplomacy Under Pressure. The High Representative and Europe’s Changing Foreign Policy Landscape

Sieps podcast summerar och analyserar året som har gått i Europapolitiken. Lars Danielsson och Göran von Sydow gästar julavslutningen och diskuterar bland annat stödet till Ukraina, Donald Trumps omvälvande agerande och läget i medlemsstaterna.Omvärldsläget har satt en stark prägel på året i Europapolitiken. Lars Danielsson, tidigare svensk EU-ambassadör och statssekreterare, och Göran von Sydow, direktör på Sieps, gästar säsongens sista avsnitt av Sieps podcast som summerar ett händelserikt år.Under Trump har den transatlantiska länken utsatts för stora prövningar, och de europeiska ledarna har fått hantera handelskrig, svårsmälta förhandlingsvillkor för fred i Ukraina och en besk amerikansk säkerhetsstrategi. Hur har Europa hanterat utmaningen?På hemmaplan har Ursula von der Leyen visat handlingskraft men också stött på en del bekymmer i det fragmenterade Europaparlamentet. Håller den breda mitten som kommissionsordförandens mandat vilar på?Poddsamtalet gör också nedslag i några av EU:s medlemsstater. Under året har Tyskland fått en ny regeringskoalition, Frankrike drabbats av flera politiska kriser och Danmark har tagit sig an EU-ordförandeskapet med entusiasm. Gustaf Olsson programleder. Sieps podcast kommer tillbaka efter nyår.

Den klimatpolitiska debatten i EU har under hösten handlat om regelförenklingar, utsläppsmål och konkurrenskraft. Karin Bäckstrand och Mats Engström gästar Sieps podcast för ett samtal om hur flera ödesfrågor måste hanteras samtidigt.Klimatpolitiken har lett till dramatik i EU under hösten. Oenigheten var stor när parlamentet skulle ta ställning till kommissionens omnibuspaket med regelförenklingar på klimatområdet, och den konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP valde att liera sig med ytterhögern för att få sin vilja igenom. När sedan utsläppsmålen för 2040 skulle beslutas var det i stället bland medlemsstaterna som den stora oenigheten fanns, då flera oroar sig för stigande priser för medborgarna. Under hösten åkte också EU:s förhandlare till Brasilien för klimatmötet COP30, där man fick kämpa för att fylla tomrummet som USA lämnat efter sig under Donald Trumps ledarskap.Det här avsnittet av Sieps Podcast gästas av Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier, samt Mats Engström, skribent och analytiker med fokus på EU:s miljö- och klimatpolitik, knuten till European Council on Foreign Relations (ECFR).Många har sett höstens klimatpolitiska beslut i EU som en försvagning av gröna given, men båda gästerna framhåller att ambitionerna i stort ligger fast och att implementeringen nu pågår. Justeringarna som nu sker avspeglar också en politisk verklighet där kompromisser är vägen framåt. Samtidigt tycks den ökade polariseringen inom klimatpolitiken stå i vägen för det faktum att konkurrenskraft och klimatomställning mycket väl kan gå hand i hand.Gustaf Olsson är programledare.

I sommar börjar EU:s asyl- och migrationspakt att gälla och reformarbetet pågår för fullt i medlemsstaterna. Mikael Ribbenvik Cassar och Bernd Parusel gästar Sieps podcast för ett samtal om hur implementeringen går, hur solidaritetsmekanismen ska fungera och vilka långsiktiga lösningar som finns för ukrainare som söker skydd i EU.EU:s asyl- och migrationspakt innebär stora förändringar för medlemsländernas asylpolitik. EU-direktiv ersätts av förordningar som ska skapa större enhetlighet bland medlemsstaterna, nya screening- och snabbförfaranden ska genomföras vid EU:s yttre gränser och en solidaritetsmekanism ska fördela ansvaret för flyktingar mer rättvist. Det här avsnittet av Sieps podcast gästas av Mikael Ribbenvik Cassar, vice direktör på EU:s asylmyndighet EUAA och tidigare generaldirektör på Migrationsverket, och Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap på Sieps och expert på EU:s migrations- och asylpolitik.Samtalet kretsar kring hur EUAA stöttar medlemsstaterna i införandet av pakten, vilka förändringar som väntar och de problem som kan uppstå på vägen. Medför snabbprocedurer för asylsökande risker för rättssäkerheten? Hur kommer solidaritetsmekanismen att fungera i praktiken? Och vad innebär de nya förslag som har förts fram på politisk nivå den senaste tiden?Avsnittet tar även upp situationen för de miljontals ukrainska flyktingar som vistas i EU under tillfälligt skydd av massflyktsdirektivet. Vilka långsiktiga lösningar finns för dem?Gustaf Olsson är programledare.Relaterade Europapolitiska analyser från Sieps:The EU’s new agenda for returning irregular migrants. Questions and answers av Bernd ParuselEU:s nya asylsystem efter migrationspakten: milstolpe med osäker framtid av Bernd ParuselWhen Temporary Protection Ends: longer-term solutions for refugees from Ukraine av Meltem Ineli Ciğer

EU tog krafttag för att rädda medlemsstaternas ekonomier under coronapandemin. Fick återhämtningsfonden avsedd effekt? Sieps podcast tar upp den frågan tillsammans med Eva Lindström och Hans Lindblad som pekar på viktiga lärdomar som EU bör dra inför nästa långtidsbudget.Nyligen publicerade EU:s revisionsrätt sin årsrapport, där EU:s räkenskaper från 2024 granskas. Andelen felaktiga utbetalningar sjönk jämfört med året innan men ligger fortfarande över den nivå som revisionsrätten anser acceptabel. Rapporten innehåller också en granskning av återhämtningsfonden som EU lanserade för att lindra coronapandemins förödande effekter på medlemsstaternas ekonomier. Revisorerna finner att fonden bidrog till att lindra den ekonomiska krisen, men har också kritiska synpunkter på flera områden.Det här avsnittet av Sieps podcast gästas av Hans Lindblad, Sveriges ledamot i EU:s revisionsrätt, och Eva Lindström, hans företrädare på posten och nu senior rådgivare på Sieps. Under samtalet med programledaren Gustaf Olsson sätter de revisionsrättens slutsatser i perspektiv och blickar även framåt. Kommissionens förslag till ny långtidsbudget för EU innehåller drag som påminner om återhämtningsfonden, så här finns viktiga lärdomar att dra.Dessutom: Hur lyckades revisionsrätten rekrytera fler svenskar?Ett urval av EU:s revisionsrätts rapporter:Årsrapporter för budgetåret 2024 | European Court of AuditorsSärskild rapport 21/2025: Stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens för ett bättre företagsklimat | European Court of AuditorsÖversikt 03/2025: Möjligheter för den fleråriga budgetramen efter 2027 | European Court of Auditors

Säkerhetsläget i Europa har försämrats och militär upprustning har hamnat högt på den politiska agendan. Sieps podcast gästas av Jan Joel Andersson och Katarina Engberg som diskuterar EU:s roll för att bygga upp medlemsstaternas militära styrka.Trots att försvar är nationell kompetens intar EU en aktiv roll när medlemsstaterna rustar upp. Sieps podcast tar upp frågan om hur det kommer sig. Jan Joel Andersson, rådgivare till försvarsminister Pål Jonson, beskriver bakgrunden till EU:s försvarspolitik och hur vi hamnat i dagens läge med tydliga strukturer för försvarsfrågorna.Frågor om militär upprustning är också aktuella i dagens möte i Europeiska rådet, där EU:s vägkarta för upprustning ska avhandlas. Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver läget för de så kallade kritiska förmågor som EU behöver bygga upp, och som det nu finns möjlighet att låna pengar till med EU:s budget som säkerhet.Gustaf Olsson programleder.

Konkurrenskraftsfonden är en del av kommissionens förslag till ny långtidsbudget och är tänkt att stärka europeisk konkurrenskraft. Johannes Jarlebring och Harry Flam gästar Sieps podcast för en närmare titt på hur fonden är tänkt att fungera, vilka mål den ska uppnå och vilka problem som kan uppstå på vägen.Ökad europeisk konkurrenskraft har blivit något av ett mantra den senaste tiden. En av de tyngsta rösterna som upprepat det tillhör Mario Draghi, tidigare europeisk centralbankschef och italiensk premiärminister. I sin rapport, beställd av kommissionen och presenterad för ett drygt år sedan, efterlyser han stora investeringar i Europa för att öka ekonomins globala slagkraft.När kommissionen i somras föreslog en ny långtidsbudget för EU innehöll förslaget en europeisk konkurrenskraftsfond som ett svar på Draghis uppmaning. Enligt förslaget ska EU få ekonomiska muskler att stärka konkurrenskraften inom några strategiska områden. De resurser som idag är utspridda i en ”fondgalax” samlas i en mer flexibel och kraftfull pott. Dessutom ska mer pengar tillföras.Det här avsnittet av Sieps Podcast undersöker hur detta är tänkt att fungera. Hur ska pengarna i fonden fördelas? Kommer den att göra EU till en starkare industripolitisk aktör? Och vilka skäl finns det egentligen att bedriva industripolitik över huvud taget? Och inte minst: hur ska frugala Sverige hantera förhandlingarna om förslaget?Gäster är Johannes Jarlebring, forskare i statsvetenskap på Sieps, och Harry Flam, senior rådgivare på Sieps och professor emeritus i internationell ekonomi. Gustaf Olsson programleder.Fördjupning:One Fund to Rule Them All: An analysis of the proposed European Competitiveness Fund. Europapolitisk analys av Johannes Jarlebring. Konkurrenskraft, whatever it takes? Sieps podcast om Draghirapporten.Draghirapporten: haltande diagnos men många recept i rätt riktning. Perspektiv av Harry Flam.