Modehistoria med Studio Tvätt

Mode har alltid spelat en stor roll i filmens värld. Men hur såg kläderna egentligen ut när man bara kunde filma i svartvitt? Stämmer det att man sminkade skådespelarna med rouge i blått, och att det som såg ut som krispigt vita plagg egentligen var gult? Idag dyker vi in bakom kulisserna, bryter den fjärde väggen och pratar färglöst mode och makeup!

Idag ska vi ta oss tillbaka till modets rötter - den parisiska haute couturens storhetstid – för att utforska en av dess verkliga pionjärer.Med inspiration av antikens skulpturer skapade hon plagg som var både tidlösa och revolutionerande. Hon är kanske mest känd som designern som förändrade modet för alltid genom att förnya snedskärningstekniken, eller "bias cut", och ge oss klänningar som flödade längs kroppen utan korsetter.Välkommen att lyssna på avsnittet om Madeleine Vionnet!

Född i Tunisien och utbildad som skulptör – lyckades han bli en modevärldens mest inflytelserika designers. Hans känsla för proportioner och hans tekniska skicklighet resulterade i plagg som lyfte fram och firade kvinnokroppen på ett sätt få andra vågat eller lyckats med. Han arbetade alltid på sina egna villkor och vägrade följa industrins strikta scheman, vilket bara ökade hans stjärnstatus. Vi pratar ju förstås om Azzedine Alaïa och modehuset som kom att heta just Alaïa.

Historien om det svenska modeundrets uppgång och fall är till början en framgångssaga. Aldrig har svenkt mode haft ett sådant uppsving som under det tidiga 00-talet. Nya spännande modemärken poppade upp som svampar ut marken tillsammans med modemagasin, bloggare och butiker med de senaste it-plaggen. Marknaden av heta märken inom mellansegmentet, varken lyx eller fast fashion, var en guldgruva för kanske framförallt generation X, som både var unga, coola och hade råd. Mode har nog aldrig varit så roligt som på Berns salonger åren 2000-2014.Men det svenska modeundret är också en historia om konkurser, konflikter, konkurrens och grusade förhoppningar. Och om hur champagne blev till vatten. Med det sagt, låt oss dyka in i del tre av vår serie om det svenska modeundret!

I det andra avsnittet av tre om det svenska modeundrets uppgång och fall tar vi en titt på vilka märken som var aktuella under guldåldern. Vilka vann Guldknappen, vilka öppnade den allra första modeveckan på Berns, och varför hade Nakkna ingen humor?Till vår hjälp att minnas åren 2000-2014 har vi inga mindre än journalisten Nina Campioni och modenörden Peter Berg som båda var med när det begav sig.God lyssning!

Vi inleder säsongen med en serie! I tre avsnitt kommer vi att djupdyka i och granska det svenska modeundret (2000-2014). Hur uppstod det, vad hände egentligen under perioden, och vad hände sen? I det första avsnittet pratar vi bakgrund – för inget uppstår ju i ett vakuum. Vi gästas av experten Nina Campioni, modejournalisten som befann sig i stormens öga, front row på Fashion Week by Berns. Dessutom bidrar modeundret-fantasten Peter Berg med sin beskrivning av stilen – som han håller fast i än idag. Varning för namedropping, ikoniska bloggprofiler och extrem hype.God lyssning!

Midsommarafton står inför dörren och snart förenas svenskarna i en salig blandning av gammal folktro, önskan om fruktbarhet och allmän sommarglädje. Små grodorna, sill och potatis, spelemän, blommor under kudden och att hoppa över nio gärdsgårdar är bara några av de traditioner som hör till ett riktigt midsommarfirande.Och så kläderna då. Vita klänningar, blommor i håret och folkdräkter har blivit synonymt med högtiden. Men hur kommer det sig? I säsongens sista avsnitt dyker vi in i en salig kavalkad av pingstbrudar, folkskräckfilmer och nyväckt nationalism – kanske kan dessa fenomen förklara varför vi klär oss som vi gör på midsommar.Det här är säsongens sista avsnitt men vi är tillbaka efter semestern. Följ oss på sociala medier @studio_tvatt under tiden!

"Jag vill köpa tio strumpstickningsmaskiner om ni kan skaffa mig en duktig verkmästare". "Han står där borta", svarade föreståndaren och pekade på en man, som höll på att montera en av utställningsmaskinerna.Dessa ord skall ha sagts av grosshandlaren i modevaror Kurt Levin år 1926 och skulle komma att bli upptakten till en 65 årig framgångssaga. Historien om den sista storskaliga klädfabriken i svensk konfektionsindustri, TEKO:s sista utpost – Malmö Strumpfabrik! Men för att förstå fabrikens mångåriga historia så kommer vi också djupdyka i plagget vi alla kanske tar lite för givet.Idag ska vi i dubbel bemärkelse prata om inget mindre än STRUMPAN!