Saab Security Talks

Ett förändrat omvärldsläge har lett till att Finland tagit klivet in i Nato och Sverige kommer inom kort att göra detsamma. Vad kommer Nato betyda för oss från ett militärt, säkerhetspolitiskt och industriellt perspektiv? Överbefälhavaren Micael Bydén och Anna Wieslander, styrelseordförande för Institute for Security and Development Policy, samtalar tillsammans med Katarina Tracz om hur Sveriges kommer påverkas – och påverka – vid inträdet i Nato.

Säkerhetsläget beskrivs som det allvarligaste sedan andra världskriget. Försvarsminister Pål Jonson beskriver hur han ser på den säkerhetssituation som Sverige befinner sig i just nu. I ett samtal med Katarina Tracz diskuteras även vikten av försvarsvilja, erfarenheter från kriget och mycket mer.”Vi har inte några indikationer idag om att Rysslands konfrontationspolitik gentemot väst kommer att minska i styrka eller omfattning.” - Pål Jonson, Försvarsminister.Några av de frågeställningar som diskuteras i avsnittet är:Vilka är de främsta lärdomarna hittills som Sverige kan dra av kriget i Ukraina?Hur ser försvarsminister Pål Jonson på vilken roll Sverige kommer spela i försvarsalliansen Nato?Vilken roll spelar den unika inhemska industrin i Sveriges beredskap?

Katarina Tracz samtalar med författarna till boken Vägval: framtiden för svensk säkerhet – Zebulon Carlander och Michael Claesson. Marinchef Ewa Skoog Haslum kommenterar bokens innehåll och resonemang.I boken Vägval resonerar Zebulon Carlander och Michael Claesson om den nya hot- och förmågemiljön som Sverige står inför. Hur ska vi använda oss av autonoma system och artificiell intelligens i försvaret av Sverige? Vilken roll spelar rymden för svensk säkerhetspolitik? Vilka utmaningar står cyberförsvaret inför? Vilka nya samarbetsmönster ser vi i försvarspolitiken? Hur kan ett hållbarhetsperspektiv stärka försvaret?Ovan nämnda och fler vägvalsfrågor behandlas i boken Vägval och i Saab Security Talks.Deltagare:Zebulon Carlander, Programansvarig säkerhetspolitik vid Folk och FörsvarMichael Claesson, Generallöjtnant och insatschefEwa Skoog Haslum, Konteramiral och marinchefKatarina Tracz, Försvars- och säkerhetspolitisk moderator

Under hösten eskalerade spänningarna och den militära aktiviteten runt Östersjön till en nivå som fick Försvarsmakten att inleda beredskapsinsatser i sydöstra och mellersta Östersjön. Ryssland har de senaste åren visat allt tydligare maktambitioner för Östersjön. Man har demonstrativt visat närvaro med stridsfartyg, u-båtar och stridsflyg. Ryssland genomför återkommande övningar i Östersjön, ibland tillsammans med Kina.Analytiker menar att Rysslands mål är att bygga upp förmåga att hindra fartyg och flyg att kunna nå Östersjöområdet i händelse av krig eller konflikt. Om man lyckas med det skulle man kontrollera hela regionen.För Sverige, Finland och Baltikum innebär det att den militärstrategiska betydelsen av Östersjön ökar i takt med de ökade ryska ambitionerna.SST4 diskuterar Sveriges förmåga kontra de ryska och säkerheten i Östersjöregionen.Sändningen inleds med 15 minuters analys av rysk militär förmåga i Östersjöregionen. Hur ser Rysslands kapacitet att ta kontroll över Östersjön i samtliga domäner egentligen ut?Därefter leder Annika Nordgren Christensen ett samtal med de tre försvarsgrenscheferna om säkerhetsläget kring Östersjön, med fokus på Sveriges försvar i förhållande till Rysslands ambitioner och förmågor.Deltagare:Ewa Skoog Haslum, marinchefKarl Engelbrektson, arméchefCarl-Johan Edström, flygvapenchefJohan Norberg, Rysslandsansvarig, Totalförsvarets forskningsinstitutAnnika Nordgren Christensen, säkerhetspolitisk expertLäs mer om Saab Security Talks på saab.com

Läget i världen är instabilt, konfliktfyllt och svårt att förutse. Flera konflikter har blossat upp i vårt närområde. Försvarsmakten anser att den rådande aktiviteten i Östersjöområdet inte upplevts sedan kalla krigets dagar.Främmande makts underrättelseverksamhet har intensifierats de senaste åren. Cyberspionage används för att stjäla information i en sådan omfattning att det skadar Sveriges säkerhet.Skjutningar, gängkriminalitet och en förhöjd hotnivå skapar otrygghet runtom i Sverige, och europeiska länder skakas åter av terrorattacker.Hur möter vi en allt oroligare samtid, med ökat yttre och inre hot? Vad krävs för att säkra vår demokrati och vårt öppna samhälle? Hur påverkar kriminaliteten vår sammanhållning och försvarsvilja? Hur utnyttjar Ryssland och andra den inre oro som råder i Sverige?Hur samverkar Säkerhetspolisen och Försvarsmakten för att göra Sverige tryggt från yttre och inre hot?Det är några av de frågeställningar som kommer att avhandlas under seminariet.Läs mer om Saab Security Talks på saab.com

Befolkningen ska inte låta sig förledas utav främmande makt, tvärtom visa motståndskraft. Sverige har under de senaste åren varit utsatt för påverkansattacker från utländska och högerextrema intressen. Påverkansarbetet har varit så framgångsrikt att folkvalda, etablerade medier och många andra har propaganda som syftar till att underminera svenskarnas tilltro till politiker, myndigheter och försvarsviljan.En ofta underblåst invändning kring satsningar på det svenska försvaret är att det i princip är meningslöst eftersom ”Sverige ändå inte kan försvara sig från ett angrepp”.Det är naturligtvis precis vad en fiende vill att svenskarna ska känna.I samband med coronapandemin så varnar nu SÄPO för att desinformationattackerna mot Sverige ökar ifrån främmande makter.Hur ser attackerna ut och vad vill man åstadkomma? Hur påverkas Sverige av desinformation och polarisering? Hur stark är Sveriges demokratiska motståndskraft? Hur bör Sverige försvara sig?Läs mer om Saab Security Talks på saab.com

Coronapandemin slår brett och hårt på en global nivå. Världen och Sverige efter coronakrisen kommer att se annorlunda ut. Den internationella maktbalansen förändras och det pågår en viktig diskussion om krisberedskap, civilt och militärt försvar. Säkerhetspolitiska förändringar och utmaningar kan väntas i spåren av coronakrisen.Säkerhetspolisen konstaterar en ökning av främmande makts aktiviteter för att försvaga Sverige de senaste åren och varnar för att coronapandemin skapar nya sårbarheter i säkerhetskänsliga verksamheter samt förstärker de sårbarheter som redan finns, vilket kan utnyttjas av främmande makt.Aspekter så som arbetslöshet, ekonomi, oljepris, desinformation, strategiska uppköp och ökad aggression inverkar på hur säkerhetspolitiken kan komma att påverka Sverige. Hur kommer stormakter som USA, Kina, EU och Ryssland agera i tider av oro och maktförskjutning? Vad innebär förändringar i vårt närområde för Sveriges säkerhet och hur bör en sådan hotbild mötas?Läs mer om Saab Security Talks på saab.com