RikaTillsammans

Lagomfällan är läget där alla delar av livet är okej men det ändå känns som att något sakans. Inget är tillräckligt dåligt för att man ska vilja bryta upp, men inget känns heller fantastiskt kul och inspirerande. Många upplever att livet blir lite platt och tråkigt och paradoxalt nog är det ett av de svåraste lägena att ta sig ur eftersom det finns riktigt driv till en förändring. Allt är ju ok, bra och lagom. I det här avsnittet får du träffa Stefan och Zandra, ett par i södra Sverige som hamnat just där: två barn, hus, FIRE inom räckhåll, alla nio områden på Livshjulet en sexa av tio. Bra på pappret, men något saknas. Moa Diseborn fyller på med varför hjärtproblem inte går att lösa med Excel, och varför vägen vidare oftast handlar om små säsongsexperiment på tre månader i taget eller leka den gamla leken “gömma nyckeln” med varmare och kallare.Engelskan fångar det ganska väl: *good is the enemy of great*. Live-rich visar sig vara lika klurigt som get-rich och stay-rich.Vi pratar bland annat om:- Vad lagomfällan är och varför den är så svår att upptäcka- Livshjulet när alla områden ligger på en sexa- Hjärtproblem kontra hjärnproblem- Säsongsexperiment om tre månader i taget- Hotivation som motpol till motivation- Det Stefan och Zandra testar härnäst⏱️ Innehåll i avsnittet:00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:03:43 - Vem är Stefan och Zandra00:05:15 - Att designa livet: FIRE-resan upp till nivå 400:08:13 - Var det värt det att vara hemma med barnen00:10:24 - Hur de kom fram till valet: sparsamhet och uppväxt00:14:00 - Att stega sig in i en god ekonomi och köpa juice00:17:41 - Livskompassen: en sexa rakt över på alla områden00:20:31 - Säsongstänkande: prova i tre månader och följa upp00:24:25 - Att leta efter sina intressen som leken gömma nyckeln00:29:56 - Att starta projekt och våga lägga ner dem00:33:00 - Den självvalda cellen: golden handcuffs00:36:31 - När man försöker lösa känslor i Excel00:38:37 - De två tillfällen i livet vi gör en förändring00:40:56 - De flesta är inte lata, de är uttråkade00:43:37 - Struktur kring säsongerna och att fira utfallet00:46:58 - Feedback received: fara och rädsla som två olika saker00:49:13 - Köpbeslutet är det svåra, från mjölk till badrum00:54:20 - Det är inte svårt, det är ovant: du vill, du kan00:58:34 - Nästa utmaning: hur ni gör av med kapitalet01:01:20 - Säsongsförslagen: relationer och personlig utveckling01:07:12 - Identitet före handling: hammaren som ser spikar01:08:52 - När bara den ena är med på tåget01:11:40 - Hjärtproblem maskerat som hjärnproblem: det är för dyrt01:15:00 - Klarar de av att lämna lagomfällan01:17:20 - Om flocken: communityn för nivå fyra och uppåt01:22:16 - Sammanfattning: mod att kliva fram och prova nästa kapitel🔗 Länkar från avsnittet:Få verktyg från mig och Moa i din mailkorg →Stötta oss på Patreon →Diskutera i forumet →

Allt du behöver veta om löneväxling. T.ex. är 5,8 %-bonusen från arbetsgivaren verkligen det viktigaste med löneväxling? Pensionsexperten Monica Sjödin tycker inte det.I det här korta avsnittet intervjuar vi Monica Sjödin från Pensionsguiden om löneväxling 2026. Vi går genom frågor som; vad ligger gränsen på för när det är lönsamt? (56 087 kr i månaden) Vem passar det? Vilka är fallgroparna? Och varför Monica menar att den verkliga vinsten ligger någon annanstans än i 5,8 %-bonusen från arbetsgivaren.Varför skattefördelen över tid slår 5,8 %-bonusenLöneväxling som brygga till tidig pension (gå 3–5 år tidigare)Lönerevisions-fällan som kan kosta dig nästa löneförhöjningVad som händer vid föräldraledighet, sjukdom och bolåneansökanMediansvensken löneväxlar bara 3 000 kr/månadMonicas önskemål: gör det möjligt att löneväxla in i AP7Några länkar för mer info:För dig som vill dyka ner i vår kompletta Löneväxlingsguide (inkl. kalkylator)Läs mer om avsnittet inkl. sammanfattningFölj diskussionen i forumetVill du ha mer som detta och vara säker på att inte missa något? Prenumerera gärna och anmäl dig till vårt nyhetsbrev med guldkornen.Om avsnittet gav dig värde, skriv gärna en recension på podden i din poddapp. ❤️Tack på förhand,Jan och Caroline

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. med rådgivaren Per Palmström.För några veckor sedan satt jag i samma rum som statsminister Ulf Kristersson och EU-parlamentets talman Roberta Metsola. Jag hade tre minuter på mig att säga något klokt om svensk finansbransch — på engelska, inför 40 journalister. Det här avsnittet handlar om det jag sa, men framför allt om allt jag inte hann säga.Tillsammans med juristen och den oberoende finansiella rådgivaren Per Palmström, medgrundare på Evida, går vi igenom de tre strukturella problemen i svensk finansbransch:1. Incitamenten som styr rådgivningen. Storbankskunder betalar i snitt 1 procent i fondavgift; nätmäklarkunder 0,4 procent. 80 procent av storbankskunderna har en aktivt förvaltad fond.2. Försäkringskryphålet i tjänstepensionen. Av 4 600 miljarder kronor i svenska tjänstepensioner ligger 2 500 miljarder i traditionell försäkring — ofta med flera procentenheter lägre årlig avkastning än en bred billig global indexfond.3. Den finansiella analfabetismen. Svensk grundskola ägnar ungefär lika mycket tid åt privatekonomi som åt att rensa fisk.Det mesta vi säger står redan i Finansinspektionens egna rapporter. Tio år efter att FI rekommenderade ett totalt provisionsförbud har ingenting hänt.Länkar:Hela artikeln på rikatillsammans.se →Diskutera i forumet →Per Palmström på Evida →FI:s rapport från 2016 (Ett nödvändigt steg) →FI:s rapport från 2025 (Avgifter och distribution) →Innehållsförteckning:00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:03:33 - Vad som är bra i det svenska finanssystemet – positiv start00:05:03 - Välfärdsstaten minskar behovet av privatsparande00:06:00 - Per om sin stroke och livsperspektiv ett år senare00:09:51 - ISK och Sveriges gynnsamma kapitalskatt00:14:21 - Pensionssystemet internationellt, fondkultur och finansiell stabilitet00:19:12 - Bakgrunden: mötet med statsministern och EU-talmanen00:21:09 - Incitamentproblemet: banken tjänar mer när du väljer sämre produkter00:25:45 - FI-rapport 2025: storbankerna har dyrare fonder och högre andel aktivt förvaltade00:28:48 - Per: banker borde inte äga fondbolag – intressekonflikten är oundviklig00:31:00 - Provisionsdriven rådgivning ger lägre avkastning – äldre sparare betalar mest00:34:18 - Helkund på storbank: fondavgifterna överstiger bolånerabatten00:37:21 - Storbankernas 213 miljarder i vinst och räntehöjningar utan Riksbanksbeslut00:41:33 - Konkurrens, inlåsningseffekter och BankID-beroende00:46:45 - FI kallar det ett marknadsmisslyckande – ingenting har hänt sedan 201600:49:33 - Oberoende rådgivning: svårt att hitta och dyrt att driva00:54:15 - Tre vanliga spararfrågor – och varför lagstiftningen gör det svårt att svara01:01:09 - Vad finansiell rådgivning kostar i tid, dokumentation och startkapital01:06:00 - Försäkringsförmedlare som strukturellt kryphål: 99% provision01:10:39 - Tjänstepensionerna: 4 600 miljarder och varför traditionell försäkring dominerar01:13:00 - Traditionell försäkring: paternalistisk modell och lägre avkastning01:18:45 - HR väljer pensionslösning efter bekvämlighet, inte pensionsnytta01:22:12 - Vad som behöver förändras: kunskap och incitamentstrukturer01:23:27 - Finansiell utbildning i skolan – hemkunskapen hinner inte med privatekonomi01:27:09 - Provisionsförbud i andra länder och bättre riskinformation till sparare01:30:00 - Stjärnförvaltarmyten: Buffetts avkastning förklarad av riskfaktorer01:33:09 - Premiepensionen och fondtorgsnämndens begränsningar01:36:21 - AP7 Såfa-effekten: tre procentenheter bättre avkastning för de som stannar01:39:00 - Lobbyverksamhet och personliga nätverk i finansbranschen01:40:12 - Sammanfattning: ta bort intressekonflikter och höj den finansiella kunskapen

Vad händer om du lever på 100 kronor mat i veckan, sover på golvet och bara får använda internet på biblioteket? Jimmy Andersson (@FireJimmy) hörde av sig till oss efter att ha blivit inspirerad att prova att göra en fattigvecka. Budgeten för veckan var 100 kr till mat, begränsad internetdelning, endast cykel som transportmedel och begränsad tillgång till internet. Caroline har provat en lightversion av utmaningen och delar sina perspektiv på utmaningen.Personligen blev jag inte taggad alls efter att ha lyssnat på Jimmy och Caroline :rofl: Men jag förstår andemeningen med att verkligen ifrågasätta vad som är ett rikt liv för en själv. Likt Nassim Taleb brukar prata om “via negativa” - alltså förbättring genom borttagning. Se det här avsnittet som insyn i ett experiment och dela gärna dina tankar om avsnittet i kommentarerna.5 guldkorn från avsnittet:Hundra kronor mat för hela veckan - Jimmy levde på ärtsoppa, havregrynsgröt, spagetti och knäckebröd — allt handlat på en gång för exakt hundra kronor. Mot slutet var det så tråkigt att han inte ens åt upp allt.Caroline klarade fyra dagar - hon gav upp inte av hunger utan för att hon saknade det som faktiskt betyder något för henne: kaffe, frukt, en ordentlig dusch och sin hudvård. Det var insikten i sig — att hon nu visste vad som spelade roll.Man kan inte simulera verklig fattigdom - Jimmys viktigaste insikt: det experimentet inte kan återskapa är den psykologiska otryggheten. Han vet hur det känns på riktigt — att leva på strax under hyran i A-kassa och inte veta när det tar slut. Den rädslan går inte att kopiera med en planerad vecka.Tacksamheten efteråt är verklig - Båda beskriver samma känsla när veckan var slut: en nästan överraskande uppskattning för det vanliga. Carolines ord: “Gud vad privilegierad jag är.”Light-versionen funkar också - Caroline rekommenderar att man anpassar utmaningen efter sig själv. Välj de begränsningar som faktiskt utmanar just dig, kör i tre dagar istället för sju om det känns mer rimligt. Effekten — perspektivet — brukar komma ändå.Vi hoppas att du gillar avsnittet!Jan, Caroline och JimmyLänkar:Jimmys bok Arbetsfri på Adlibris →Jimmys Facebook sida: Det Gråa Guldet →Diskussion till avsnittet i forumet →Innehållsförteckning:00:00:00 - Intro till avsnittet00:02:24 - Jimmys FIRE-resa i backspegeln – fem år utan jobb00:03:39 - Vad är en fattigvecka och hur gör man den?00:10:57 - Jimmys lärdomar från fattigveckan00:19:00 - Carolines erfarenheter av fattigveckan00:22:12 - Tre skäl att testa fattigveckan

Vad är en finansiell rådgivare egentligen värd – och behöver du en?I det här avsnittet har vi tillbaka Ricard Nylund från Ricap, mannen bakom det numera bevingade uttrycket "Jan, när ska du släppa taget om handbromsen?". Vi reder ut de vanligaste misstagen sparare gör på alla förmögenhetsnivåer och varför värdet av rådgivning sällan ligger där du tror.Vi pratar om de tre fallgroparna Ricard ser om och om igen — överaktivitet, för låg risk och för hög risk — och varför två personer med samma globala indexfond kan ligga i helt olika risknivåer. Vi går igenom Ricards process nerifrån och upp: likvidbuffert, reservbuffert och potential, och varför ordningen inte är förhandlingsbar.Vi tar oss också an "den rike fattigpensionären" — kanske avsnittets mest konträra poäng om varför skuldfrihet inte är samma sak som ekonomisk frihet. Och vi gör typfall: Anna och Martin (45, barnfamilj), Emma (30, singel), Sara (företagare) och Joakim (10 miljoner). Plus förstås Ricards provocerande observation att de sämsta portföljerna han ser ofta finns hos personer med 30–80 miljoner kronor — inte hos nybörjarna.I del två svarar vi på era frågor: amortera eller investera? Sälja förlustaktier? Skatteplanera som en miljardär? Vad gör jag med arvspengar?En genomgående tråd: Ricard är förmodligen Sveriges tråkigaste finansiella rådgivare — och det säger han själv. Hans mål är inte att slå index. Hans mål är att du ska må bra av dina pengar. Det är det här avsnittet handlar om.Vi hoppas att du gillar avsnittet! Har du frågor eller funderingar, skriv en kommentar då Ricard har lovat hålla koll på tråden. 🙂Många hälsningar,Jan, Caroline och RicardReklam: finansiell rådgivning med RicardEftersom Ricard driver eget har han inte obegränsat med tid och möjligheter. Därav att jag skriver detta för att vara schysst både mot honom och dig.Eftersom varje rådgivning enligt lag kräver en mycket arbete, främst i framtagande av rådgivningsdokumentation, blir den procentuella kostnaden oskäligt hög om du inte har ett investerbart kapital på över 500.000 kr exkl. pension, alternativt har icke-kollektivavtalsanslutna tjänstepensionstillgångar runt 2.000.000 kr eller driver ett AB.Enklast är att boka tid med Ricard via denna Calendly-länk →Hans mejl och mobiltelefon hittar du på hans hemsida.Länkar:Så hittar du en bra finansiell rådgivare – tips, frågor och forskningArtikel till avsnittet →Innehållsförteckning:00:00:00 - Intro till avsnittet00:03:39 - Tre vanligaste misstagen: överaktivitet, för lite risk och för mycket risk00:08:09 - De flesta saknar en plan för vad pengarna ska användas till00:11:00 - En finansiell rådgivare trollar inte fram bättre avkastning00:12:39 - Resonemang om belåning när grunden är stabil00:14:09 - Planera för ett långt liv, inte ett slutdatum00:15:00 - Den bästa finansiella planen är den du faktiskt kan hålla00:18:45 - Drömmar skjuts ofta upp för länge och hinner aldrig bli verklighet00:19:27 - FIRE - hiss eller diss?00:22:45 - Ricards syn på buffert00:28:33 - Scenario: Barnfamiljen runt 45 år med lön, barn hemma och belånat boende00:32:18 - Scenario: Ung singel på 30 år med 50 000 kr sparade – vad är viktigast nu?00:34:00 - Scenario: Företagaren i uppstartsfas00:37:42 - Scenario: Joakim med 10 miljoner i investerbart kapital00:39:57 - Hur pengarna har tjänats ihop påverkar hur man förvaltar dem00:46:18 - Scenario: Entreprenören som gjort exit00:49:57 - Varför anlita en finansiell rådgivare om man ändå ska ha en global indexfond?00:50:57 - Sätt upp en plan, måla upp livet och låt pengarna vara00:54:18 - Vilket ekonomiskt beslut idag ger störst effekt om tio år?01:01:12 - Tjänstepension vs. kapitalförsäkring i eget bolag01:01:39 - Hur hittar man en bra finansiell rådgivare?01:07:27 - Ärver snart en större summa – tips?01:11:06 - Hur räknar man ut rätt storlek på buffert och reservbuffert?01:15:00 - Guld, råvaror och allvädersportföljer – hiss eller diss?01:17:00 - Sammanfattning

Skillnaden mellan att pensionsplanera rätt och fel som företagare handlar inte om tusenlappar, det kan handla om hundratusentals kronor. Ändå är det de flesta skjuter på framtiden. I det här avsnittet bjuder vi in pensionsexperten Monica Sjödin, som själv driver företag och har börjat ta ut pension, för att du ska få de viktigaste tipsen, misstagen att undvika och vad man behöver planera i förväg.För tydlighetens skull: vi har INTE fåt betalt för avsnittet, men vi gör reklam för Monicas kurs “pensionsspara smart för företagare” som startar 6 maj.TL;DR: Pension för företagare handlar egentligen inte om pension – det handlar om att ta ut kapital ur bolaget så skatteeffektivt som möjligt. Du fördelar mellan lön, utdelning via K10 och sparande via kapitalförsäkring eller aktiedepå. Periodiseringsfonder parkerar obeskattad vinst i upp till sex år och tas ut som lön när skatten är lägre. Börja planera ca fem till tio år i förväg. Perfekt när man vill gå i pension tidigare.Detta avsnittet är det första av fyra som vi gjorde tillsammans med @Monica om pension för 2026. Idag handlar det om pension för företagare och de andra som kommer inom kort handlar om löneväxling, pension för mig som anställd och uttagssplanering. Huvudpoängen i detta första avsnitt är:Som företagare tänk utifrån frågan: “Hur tar jag ut kapital från bolaget på smartaste sätt?” snarare än tänka pension.Normalt sett brukar jag alltid driva poängen att ordningen är:Lön upp till den statliga brytgränsen + tjänstepension med försäkringar motsvarande anställdMaximal utdelning enligt K10 eftersom man inte vill ha mer pengar i bolaget än nödvändigtEventuell extra avsättning för pension via något av pensionsalternativenInvestering av företagets överskottslikviditetDet roliga är att jag och Monica är knappt överens om den första punkten. 😂 Några av de andra sakerna vi tar upp:Periodiseringsfonder är ett pensionsverktyg de flesta missarVid 68 sjunker arbetsgivaravgiften till 10,21 % – och det förändrar hela kalkylenAktiedepå i bolaget kan slå kapitalförsäkring – beroende på hur du tar ut60 % av alla företagare tar ut under 46 000 kr/mån i lön – och 20 % tar ut nollTjänstepension nära pension kan vara ett misstagAtt maxa tjänstepension tidigt i livet kan ge enorm utväxlingDirektpension skyddar mot omvärlden – men inte mot dig självHoldingbolag blev “årets julklapp” – och det är inte överdrivetJag vill även puffa för följande två trådar i forumet som dyker ner ännu djupare i jämförelser mellan kapitalförsäkring, direktpension, aktie- och fonddepå och de olika kombinationerna:Sammanfattning av ovanståendeSammanfattning i olika faser i ens företagandeVi hoppas att du även gillar det nya angreppsättet som vi provade med att Caroline ställde frågorna. 🙂Hälsningar,Jan, Caroline och MonicaLänkar:Läs mer på hennes hemsida via vår sponsrade länk →Följ diskussionen i forumet →Innehållsförteckning:00:00:00 - Intro till avsnittet00:02:18 - Se din pension och ekonomi som en helhet00:04:12 - Vanliga misstag Monica ser företagare gör med sin pension00:05:27 - De flesta företagare omsätter under en miljon00:08:06 - Steg 1: Ta ut lön upp till brytgränsen00:10:15 - Steg 2: Maxa K10-utdelning med 20% skatt00:12:00 - Tjänstepension eller spara i bolaget – de två strategierna00:14:09 - Fördelen med att fylla på tjänstepension tidigt00:19:51 - Utdelning och tjänstepension vid bodelning00:21:21 - Lön efter 68 med lägre arbetsgivaravgifter + periodiseringsfonder 00:24:42 - Ägarrollen kontra jobbarrollen – att planera bolaget strategiskt00:26:21 - Sparalternativ i bolaget: kapitalförsäkring, aktiefondsdepå och direktpension00:29:06 - Direktpensionens begränsningar och risker jämfört med tjänstepension00:34:48 - Holdingbolag för att separera sparkapital från rörelserisker00:36:45 - Kapitalförsäkring vs. aktiefondsdepå för uttag00:39:09 - Träda och takregeln – uttag för bolag med stora belopp00:43:30 - Vanliga misstag och sämsta pensionsråden00:49:12 - Sammanfattning: nästa steg och puff för Monicas kurs

För 90 procent av alla deklarationer är allting redan förtryckt och klart. Det handlar oftast bara om att titta igenom, kontrollera att inget är fel och sedan godkänna. Därför blir det här ett avsnitt med Joakim Lindholm på Lexly som är expert på deklaration med fokus på bostadsförsäljning där det ofta finns avdrag att göra. Det här är ett sådant avsnitt att bokmärka och återkomma till nästa gång du ska sälja en bostad. Avsnittet är i betalt samarbete med Lexly.se.Några punkter som stack ut för mig var:1. Du har rätt att göra avdrag även utan kvitton - Många blir onödigt rädda för sina avdrag när de saknar kvitton eller är osäkra på exakta belopp. Men har du genomfört en avdragsgill åtgärd har du rätten att göra avdraget – det enda du riskerar är att Skatteverket ifrågasätter dig. Värsta utfallet är att du får dra tillbaka ansökan, inte att du straffas.2. Grundförbättringar är avdragsgilla för alltid – vanligt underhåll bara i fem år - Det finns två kategorier av renoveringsavdrag och skillnaden är avgörande. Grundförbättringar – det vill säga nytt eller objektivt bättre – är avdragsgilla till 100 procent utan tidsgräns. Vanligt underhåll som återställer något till tidigare skick är bara avdragsgillt under fem år.3. Det är mellanskillnaden som avgör vad som är grundförbättring - Om du byter ut ett kök mot ett av bättre kvalitet är det inte en ren grundförbättring, men en del av kostnaden är det. Mellanskillnaden mellan vad en ren återställning hade kostat och vad du faktiskt betalade – den delen räknas som grundförbättring och är alltid avdragsgill. Det gäller att räkna noga och gå igenom vad som faktiskt utförts.4. Nybyggnationer kan aldrig återställas till bättre skick - För nyproduktion gäller att fastigheten är i sitt bästa tänkbara skick direkt efter byggnation. Det innebär att vanliga åtgärder som ommålning eller tapetsering inte ger avdragsrätt, eftersom du inte kan förbättra bättre än ursprungsskicket. Objektiva förbättringar – som att installera en diskmaskin där det saknades – räknas däremot fortfarande.5. Taxeringsvärdet avgör om det är köp eller gåva - När en fastighet byter ägare inom familjen till reducerat pris är taxeringsvärdet den avgörande tröskeln. Överstiger köpeskillingen taxeringsvärdet måste transaktionen klassas som ett köp – att kalla det något annat är ett skattebrott. Understiger priset taxeringsvärdet kan man däremot välja att skriva det som en gåva.6. Det värsta som kan hända är att du får ett avslag - Ett sista medskick från Joakim är att det sällan finns ett absolut rätt eller fel i tolkningsfrågor kring avdrag. Skatteverket granskar, ifrågasätter och för ett samtal – och du har alltid rätten att argumentera för din sak. Ju bättre dokumentation och förberedelse du har, desto starkare position har du i den dialogen. Det värsta som kan hända - om du varit tydlig i kommunikationen och inte gett en oriktig uppgift - är att du får avslag utan skattetillägg. Hoppas att du gillar avsnittet!Jan och JoakimLänkar:Ta hjälp av Lexly med deklaration av bostadsförsäljning →Diskussion i forumet till avsnittet →Innehållsförteckning: 00:00:00 - Intro till avsnittet00:02:00 - De flesta avdrag är redan förifyllda00:03:24 - Vad som gäller vid försäljning av bostad00:06:12 - Hur vinst vid bostadsförsäljning beräknas00:08:24 - Två typer av renoveringsavdrag för bostad00:09:21 - Exempel med avdrag för köksrenovering00:13:09 - Fler exempel på grundförbättringar00:14:57 - Uppskovsregler: skjut upp beskattningen när du köper ny bostad00:17:30 - Bodelning vid skilsmässa00:18:18 - Kontinuitetsprincipen för bostäder00:20:06 - Skillnader mellan bostadsrätt och fastighet vid deklaration00:21:12 - Kapitaltillskott i bostadsrätt: dubbelkolla vid försäljning00:23:15 - Försäljning under marknadsvärde och påverkan på taxeringsvärde00:26:27 - Dokumentation utan kvitton: hur man kan tänka00:29:06 - Fritidshus vs permanentbostad gällande avdrag

Veckans kortavsnitt är nio guldkorn från våra sociala medier, bland annat tips vid fondval, Avanzas för- och nackdelar och huruvida man ska hjälpa barn med kontantinsats.Precis som vanligt ser vi dessa svar som början på en diskussion snarare än facit, så håller du inte med, kommentera mer än gärna.Ämnena vi tar upp och ungefär när de kommer i avsnittet är:00:00:00 - Intro till avsnittet00:01:39 - Såhär väljer du en bra fond: två saker att tänka på00:04:24 - Avanza: fördelar och nackdelar00:06:42 - Ska man hjälpa barn med kontantinsats till första bostaden?00:07:39 - Varför ägt boende är en viktig del av ekonomin i Sverige00:09:05 - Bästa fonden till pensionen?00:10:42 - Solpaneler och batterilösningar - hiss eller diss?00:11:48 - 73 år och 3 miljoner att placera: hur ska man tänka?00:13:18 - Timanställd med begränsade resurser: vad ska man prioritera?00:15:06 - Vid vilken ränta lönar det sig att amortera istället för att investera?Hoppas att du gillar avsnittet!JanDiskussion till avsnittet i forumet →

Hur ska man agera när marknaden är orolig? Vad säger forskningen? Vad kostar det att sitta med torrt krut i ladorna? Vad säger olje-, aktie-, råvaru- och räntemarknaden? Varför är det ett så stort problem med Hormuz-sundet? Hur hänger allting ihop - allt från olje till matpriserna? Ja, det är några av sakerna som jag och André Granström tog upp på vår live-podd i tisdags 7 april.Här får du inspelningen som vi gjorde i tisdags (7 april). Även om vissa saker har vi fått facit på sedan dess - t.ex. vapenvilan mellan Iran och USA - så upplever jag att många av sakerna vi pratade om fortfarande är högst relevanta både idag och framgent.Framförallt i den första delen pratar vi om bl.a.:Hur har det gått de senaste 12 månaderna sedan Trumps tullarAtt det är normalt att börsen backar med -14% inom ett år (även de år det går plus)Sannolikheten att gå plus per sparhorisontBörsen 12 månader efter en geopolitisk händelseAtt nedgångar är vanliga, men stora nedgångar är ovanligaSnittavkastning 1, 3 och 5 år efter en nedgångSannolikhet att gå plus efter en nedgångAtt tajma marknaden är extremt svårtDet är dyrt att stå utanför marknaden (“Myten om torrt krut”)I den andra delen pratar vi mer om de olika sambanden:Vad som skiljer denna oljestörning från historiskaVarför Hormuz-sundet är så viktigtPåverkan på t.ex. flygbränsle, naturgas, olja, plast och insatsvarorDen stora risken ingen pratar om - spannmålsprisetAtt Sverige är ett av länderna med bäst skyddHur marknaden prisar in risken (vilket visade sig vara rätt med facit i hand)Därutöver diskuterade vi en del frågor från publiken (tack till dig som deltog!). Du får gärna ge en tumme upp eller kommentar om du vill att vi ska göra fler sådana live-inspelningar. 🙂Hälsningar,Jan och AndréLänkar:Andrés aktietipstjänst VQM →Diskussion i forumet där presentation från tillfället finns →Innehållsförteckning:00:00:00 - Intro till avsnittet00:05:27 - Globalfond upp 23% på ett år sedan förra Trumpkraschen00:07:57 - Normalt att börsen faller – snittet är 14% nedgång per år00:09:27 - Sannolikheten att gå plus ökar kraftigt med spartiden00:11:27 - Börsutvecklingen 12 månader efter historiska geopolitiska kriser00:15:33 - Snittavkastning ett, tre och fem år efter börsnedgångar00:18:24 - Torrt krut är i praktiken marknadstiming00:21:03 - Vanguard-studie: kostnaden av att stå utanför marknaden00:25:15 - Klassiska råd sammanfattade och övergång till Iran-krisen00:27:24 - Hormuzsundets roll: 20% av global sjöburen olja passerar00:29:00 - Bortom oljan: mat, vatten och gödsel via sundet00:30:09 - Största störningen av oljemarknaden sedan andra världskriget00:33:33 - Varför oljepriset påverkar i princip alla branscher00:35:18 - Prisökningar på flygbränsle och naturgas00:36:54 - Naftabrist: konsekvenser för plast, textilier och medicin00:47:57 - Naturgasmarknaden: regional prissättning och LNG-flöden00:49:57 - Regionala skillnader – Asien drabbas hårdast, USA klarar sig relativt bra00:52:54 - Petrodollarns ställning under press 00:55:00 - Iran tar ut passageavgifter00:57:42 - Inflationsrisk och centralbankernas dilemma kring räntor01:00:00 - Bolåneräntor stiger trots oförändrad styrränta01:01:09 - Argument för och emot att centralbankerna tvingas höja01:06:39 - Fråga från publiken: binda eller ha rörlig bolåneränta01:09:45 - Sveriges energiposition i krisen01:14:24 - 45 dagars oljelager i reserv01:17:27 - Vad skulle kunna utlösa ett 70-talsliknande läge?01:23:06 - Varför aktiemarknaden är relativt lugn trots krisens allvar01:26:39 - Guld och råvaror01:29:06 - Inflation är problemet, inte tillväxten01:32:54 - Spekulationsstrategier01:36:51 - Stockholmsbörsen: utmanande läge för småbolag01:39:09 - SpaceX-notering och värderingen på 1,75 biljoner dollar01:41:27 - Sammanfattning