RikaTillsammans

Vad är en rimlig timtaxa för en hantverkare? Ska man välja rörligt eller fast pris? Hur får man tag i rätt hantverkare? Vad kan man, bör man och vad ska man absolute inte renovera själv? Hur ska man tänka kring materialpåslag? Vad kan vi som har tummen mitt i handen - eller prioriterar energi och annat - göra? Det är några av sakerna vi diskuterar i dagens avsnittet med Christopher Bolin, communitymedlem och VD på Comfy Living som vi anlitat flera gånger under året för att få hantverkshjälp och slippa klassiskt strul.För tydlighetens skull: Detta avsnitt är ett samarbete med och reklam för Comfy Living som vi använt under året för att få hjälp hemma med allt från fönsterbyte, byte av pax-fläkt, lagning av sprucken platta i badrummet och massa annat. För dessa tjänster har vi betalat samma pris som alla andra. I avsnittet kommer vi in på några av hans erfarenheter men han ger även en hel del tips på vad man kan tänka på när man renoverar själv eller anlitar hantverkare: En bra tumregel är att räkna ca 1 000 kronor i timmen inklusive allt Löpande timräkjning är att föredra framför fastprisEl och vatten-renoveringar ska man aldrig göra självDär man tjänar mest pengar är på rivning och trädgårdsarbeteAtt köra skräp till tippen är också ett ställe där man kan spara bra pengar. Var försiktig med offerttjänster som ofta blir ett "race-to-bottom"-scenario där de duktiga hantverkarna sällan deltar och de som är billigast har sällan tid att göra jobbet bäst. Jämför inte bara på pris. Kvalité lönar sig.Avsätt tio procent av projektsumman som buffert för det du inte förutsett.Vi går även genom vad som är värt och renovera / investera i hemmaVi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Caroline och ChristopherReklam: slipp hantverksstrul, få hjälp och rådgivning via video med Comfy Living+Jag gillar enkelheten och kvaliteten på hjälpen vi har fått. I korthet fungerar Comfy som en app / hemsida där man lägger upp sin fråga. Därefter blir man kontaktad och rätt hantverkare bokas in. Vi har haft både snickare, plattsättare och elektriker hemma hos oss. Vi har valt att ha det som heter Comfy+. Det är att man betalar 79 kr per månad och då får man prioritet (eftersom oftast hos när man väl behöver anlita en hantverkare, då vill man ofta ha det gjort igår). Dessa 79 kr räknas sedan av mot fakturan så i praktiken betalar man inte för tjänsten. Christopher bjuder dig som är RT-medlem på sex månaders prov på Comfy+.Läs mer:https://comfyliving.se/rikatillsammansInnehållsförteckning00:00:00 - Introduktion till avsnittet00:04:30 - Frustration med rörmokaren blev droppen00:08:35 - Var försiktig med offertjänster00:12:05 - El, vatten och spackling: vad du inte bör göra själv00:15:18 - Måla, lägga golv, dra kabel: vad du kan göra själv00:17:15 - Vad det betyder att ha tummen mitt i handen00:19:10 - Slarvig finish sänker priset: göra själv eller anlita00:24:40 - Elektrikern som såg elcentralen hemma hos oss00:29:15 - Serviceboken, avdragen vid försäljning och grovgörat du gör själv00:31:50 - Nej, filma eller övervaka inte hantverkaren00:34:10 - Vad en hantverkare kostar och vad ROT och RUT täcker00:40:00 - Köpa materialet själv: påslag, garanti och vad som går fel00:42:50 - Blandaren och ROT-taket på 50 000 kronor per person00:47:28 - Fast pris eller löpande räkning: vad som är bäst och ärligast00:51:35 - Avtalet, betalningen och priset för en mellanhand00:56:45 - Badrum för 220 000 kronor och sexton offerter som skilde sig01:01:15 - Lägg på 10% som buffert för projektet01:05:50 - När du är missnöjd: bestrid fakturan, ARN och konkursrisken01:08:40 - Bli en bättre beställare: gardinstängerna som inte gick att sätta upp01:10:52 - Totalentreprenad: köket som ritades med fel takhöjd01:13:45 - Investering eller kostnad: vad du bör prioritera först01:20:10 - Risken i att vänta, topp till tå och att låna till renovering01:25:25 - Tänk på köparen och de små jobben som tar energi01:29:35 - Sammanfattning: en kontaktpunkt, förtur i kön och råd på plats

Är du rikare eller fattigare än snittsvensken? Det har i praktiken varit omöjligt att svara på sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007, men i dagens avsnitt har vi grävt fram siffrorna åt dig.Vi har köpt registerdata från SCB, gått igenom UBS Global Wealth Report, Finansinspektionens senaste sparande-rapport och siffror från Avanza och Lysa, och lagt till över 10 000 svar från RikaTillsammans-communityn. Facit: mediansvensken har 90 678 kronor på ISK och en total förmögenhet på cirka 825 000 kronor, medan snittet ligger flera gånger högre eftersom toppen drar upp det. Varannan svensk har samtidigt inga eller små tillgångar, och var fjärde klarar inte en oväntad utgift på 14 000 kronor.Några av ämnena vi tar upp i veckans avsnitt är:• Mediansvensken har 825 000 kronor och tillhör världens rikaste 15 procent• Varannan svensk har inga eller små tillgångar enligt Finansinspektionen• Var fjärde svensk klarar inte en oväntad utgift på 14 000 kronor• Bankkontot: SBAB:s och Infostats siffror som inte går ihop• ISK: nästan fyra miljoner svenskar har ett konto, medianen är 90 678 kronor• Så växer ISK-kapitalet med åldern, och könsgapet som följer med• Hur rik är dansken? Jämförelsen med grannlandet som faktiskt för statistikenVi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Caroline och Oliver🔗 Länkar från avsnittetBildspel till dagens avsnitt →📬 Prenumerera på nyhetsbrevet – våra guldkorn till din inkorgRikedomstrappan: 6 nivåer av rikedom – modellen som avgör vad som faktiskt är ett bra sparbelopp för dig.Buffert och bufferthinken – hur stor buffert du behöver innan resten blir fritt sparande.Spargapet mellan män och kvinnor – grafen bakom avsnittets starkaste siffra.Innehållsförteckning:00:00:00 – Introduktion till avsnittet00:03:10 – Tredje avsnittet om svenskens ekonomi: vem är egentligen rikast?00:09:15 – När nettoförmögenhet faktiskt spelar roll, och rikedomen du inte ser00:12:56 – Varför median slår snitt, och statistikluckan sedan 200700:17:10 – Finansinspektionen: varannan svensk har inga eller små tillgångar00:20:28 – UBS globala förmögenhetspyramiden: var hamnar svensken i världen00:24:34 – Mediansvensken har 825 000 kronor: jämförelse med grannländerna00:28:20 – Danmark-jämförelsen: mediandansken per ålder enligt CEPOS00:31:41 – Var fjärde svensk klarar inte en oväntad utgift, och otryggheten00:36:53 – Nordnet: bara var tredje kvinna har råd att lämna sin relation00:39:24 – Bankkontot: SBAB och Infostats siffror som inte går ihop00:43:06 – Bankkontosaldo per politiskt parti: KD i topp, Vänsterpartiet lägst00:46:40 – Communityns bankkontosiffror: medianen är bara 100 000 kronor00:48:43 – ISK-datan från SCB: medianen är 90 678 kronor00:51:40 – ISK-fördelningen: nästan fyra miljoner svenskar och Avanzas miljonärer00:57:07 – Debatten om höjt ISK-tak till 500 000 kronor, och vem det berör00:59:35 – SCB:s ISK-siffror per ålder: median och snitt från 25 till 65 år01:03:28 – Spargapet mellan könen: en halv miljon kronor vid 65 års ålder01:05:41 – Communityns ISK: medianen nio gånger högre, 45 procent miljonärer01:09:02 – Communityn mot SCB per ålder, och en 72-åring med 120 miljoner01:11:38 – Nästa avsnitt blir pension, och vad Caroline och Oliver tar med sig01:18:51 – Sammanfattning: tur, välfärd och Sverige bland de 20 rikaste länderna

Alla andra sparar visst så mycket mer än du, eller? Det är känslan vi ville testa i dagens avsnitt: vad sparar svensken egentligen, och stämmer det med hur det känns?Den officiella sparkvoten säger 13,5 %, men den räknar in en stor del pension du aldrig ser på kontot. Tar vi bort den landar det egna, fria sparandet på 5,9 % av den disponibla inkomsten, ungefär 2 000 kronor i månaden för snittsvensken. I RikaTillsammans-communityn är medianen 8 100 kronor, nästan fyra gånger så mycket. Vi går igenom siffror från SCB, SEB, SBAB, Nordea, Avanza och Lysa, tittar på spargapet mellan män och kvinnor, och landar i att ett sparande faktiskt är en uppoffring du gärna får vara stolt över.Några av ämnena vi tar upp i veckans avsnitt är:• Sparkvoten på 13,5 % är en synvilla – det egna sparandet ligger på 5,9 %• Vad svensken faktiskt sparar till: pension, buffert och bostad• Så mycket sparar folk enligt SCB, SEB, SBAB, Nordea och Avanza• Spargapet: män sparar 28 % mer än kvinnor i månaden• Vad spargapet kan kosta över tid, räknat från 18 till 69 års ålder• Lysas jämnare sparande jämfört med Avanzas• RikaTillsammans-communityns sparande: median 8 100 kronor i månaden• Sparkvot per inkomstdecil och var du ligger på Rikedomstrappan• KPL, koll på läget, och varför du får unna dig att pausa sparandet iblandVi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Caroline och Oliver🔗 Länkar från avsnittetBildspel till dagens avsnitt → 📬 Prenumerera på nyhetsbrevet – våra guldkorn till din inkorgVad tjänar svensken? Jämför din lön – del 1 i serien, om du missade den.Rikedomstrappan: 6 nivåer av rikedom – modellen som avgör vad som faktiskt är ett bra sparbelopp för dig.Buffert och bufferthinken – hur stor buffert du behöver innan resten blir fritt sparande.Spargapet mellan män och kvinnor – grafen bakom avsnittets starkaste siffra.Lysa: vår recension efter 7 år och 10 miljoner i sparande – vårt konkreta sparval om du vill komma igång.Vad månadssparar andra? – hela grafunderlaget bakom dagens siffror.Innehållsförteckning:00:00:00 – Introduktion till avsnittet00:02:29 – Nypa salt om jämförelser: ålder och förutsättningar00:04:56 – Vad sparar svensken till: pension, buffert och bostad00:11:50 – Utgifterna enligt SCB och ett räkneexempel för snitthushållet00:18:20 – Sparkvoten officiellt, Waldenströms tes och sidospåret om livslängd00:24:46 – SBAB och SEB: hur mycket sparar svensken egentligen per månad00:30:05 – Nordeas åldersdata och Fondbolagens förenings sparande efter inkomst00:34:51 – Avanzas sparsiffror: snitt, median och de unga spararnas höga belopp00:41:03 – Lysas jämnare sparande och spargapet mellan män och kvinnor00:47:45 – Spargapets långsiktiga kostnad: miljoner i skillnad över tid00:50:03 – Communitysiffror: sparandet fyra gånger högre än snittsvensken00:54:21 – Sparkvot i communityn per ålder och vad man sparar till00:58:57 – Sparkvot per inkomstdecil och nivå på Rikedomstrappan01:03:23 – Vid vilken förmögenhet avkastningen tar över sparandet01:07:22 – Den mentala spärren vid statlig skatt och vår egen ångest01:10:20 – KPL, koll på läget: ångest oavsett belopp och Olivers semesterbudget01:16:51 – Sammanfattning: ge dig själv en klapp på axeln och unna dig något

Vad tjänar svensken 2026? Medianlönen är 38 300 kr i månaden, och redan 61 700 kr räcker till topp 10 procent.Jan, Caroline och Oliver går igenom ny lönestatistik från SCB och Medlingsinstitutet för att jämför Sverige mot världen och mot RikaTillsammans-communityns egna 7 631 lönesvar. Om du ändå ska jämföra dig, gör det rätt.Vi pratar bland annat om:• Varför medianlönen (38 300 kr) säger mer om verkligheten än snittlönen (42 900 kr)• Var gränserna går: topp 25 %, topp 10 % och topp 1 %• Varför reallönen fortfarande är lägre än 2019, trots att lönerna stigit• Lönegapet mellan kvinnor och män, och varför kapitalgapet är ännu större• Hur RikaTillsammans-communityn ligger till jämfört med resten av SverigeTesta själv var du hamnar på rikatillsammans.se/verktyg/jamfor-lonHoppas att du gillar avsnittet,Jan, Caroline och OliverLänkar:Bildspel till dagens avsnitt →📬 Prenumerera på nyhetsbrevet - våra guldkorn till din inkorgRikedomstrappan: 6 nivåer av rikedom – modellen som avsnittets förmögenhetsnivåer bygger på.Hur mycket tjänar svensken? Jämför din lön – verktyget där du ser din percentil på en sekund.Fyra-hinkar-modellen klädd i en snittsvensks siffror – så omsätter du siffrorna i en konkret plan.Vad månadssparar andra? – förhandstitt på temat i del 2 av serien.Innehållsförteckning:00:00:00 Introduktion till avsnittet00:02:29 Patreon-tack och varför jämförelser (ofta) gör oss olyckliga00:07:11 Rättvis jämförelse och var svensken hamnar globalt00:12:33 Löneutvecklingen sedan 2019 och köpkraften sedan 195000:14:59 Medianlön och snittlön 2025, och lönegapet mellan könen00:19:12 Lönefördelningen: percentiler från 75:e till topp en procent00:25:22 Vilken lön bör man sikta på, och när yrket sätter ett tak00:29:53 Resonemang om ihoptryckta löner i Sverige00:33:01 Nyhetsbrevet, föräldradagar och den dolda pensionskostnaden00:36:05 Lönespridning per ålder, bransch och sektor00:40:37 Spridningen ökar med åldern, Medlingsinstitutet och lönegapet00:46:22 Kapitalinkomster: fastigheter snedvrider bilden, U-kurvan per ålder00:52:21 Deciler, utdelningar och kapitalinkomstgapet mellan könen00:57:19 Communityns medianlön och snittlön jämfört med Sverige01:01:04 Communityns förskjutning: percentiler och tillförlitlighet01:06:11 Åldersprofilen i communityn och lön matchad mot Rikedomstrappan01:09:45 Var i landet communityn tjänar bäst01:15:03 Sammanfattning

Jesper slutade jobba vid 50, efter 27 år som pedagog i Svenska kyrkan. I dag är han en av de mest uppskattade rösterna i vårt forum (under namnet Angaudlinn), han driver YouTube-kanalen FIRE på svenska och lever fortfarande på sitt kapital, tre år efter steget till ekonomisk frihet. Vi har följt honom hela vägen: inför beslutet, när han tog steget och efter två år. Den här gången fick vi in så många frågor att vi skrotade alla andra planer. Caroline och jag ställde helt enkelt communityns frågor rakt av.Varför är just Jesper så uppskattad? Min teori: han är relaterbar. Han är inte en på tusen-företagaren som sålde ett bolag och fick miljoner, utan en snittsvensk med villa utanför Malmö, vuxna barn, särbo och ett vanligt jobb. Han har bara gjort väldigt medvetna val, länge. Det gör hans svar användbara för resten av oss.Vi pratar bland annat om:• Varför 5,7 miljoner säger nästan ingenting utan din burn rate• Uttagsstrategin: 0,8 procent per kvartal och en enkel stege mellan aktier och räntekonton• Fyraprocentsregeln, Bengens forskning och två sätt att räkna ut din egen FIRE-summa• Varför 94 procent aktier är en omtvistad portfölj, och hur Jesper försvarar den• Livet utan jobb: identitet, grannens reaktion och musiken som tagit överVi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Caroline och JesperLänkar:Innehållsförteckning:00:00:00 – Introduktion till avsnitten00:02:48 – Vad har hänt sen Jesper gästade podden senast00:05:34 – Varför föddes FIRE-tanken 2019?00:10:27 – Var Jesper förutbestämd för FIRE, och hur vågar man lämna ett tryggt jobb?00:21:12 – Hur skiljer sig FIRE från vanlig pension?00:24:43 – Att räkna ut din burnrate00:28:07 – Vad säger 4-procentsregeln?00:33:04 – Hur ser portföljen ut?00:40:40 – Vilka praktiska förberedelser bör du göra innan du säger upp dig?00:44:49 – Vad händer om FIRE möter en börskrasch?00:50:55 – Hur är vardagen som FIRE?00:59:38 – Hur hittar man mening, socialt liv och tid med rätt människor utan jobb?01:03:45 – Vad är du mest tacksam för och mest förvånad över?01:06:24 – Hur påverkas relationer, pensionsdatum och öppenheten för ett nytt jobb?01:09:54 – Hur funkar familj-FIRE, resor med barnen, och var skulle Jesper bo i Stockholm?01:21:06 – Vad tar Jesper med sig efter tre år i FIRE?

Vad krävs egentligen för att sluta jobba i förtid, och var börjar man om man bara är nyfiken? I det här nybörjaravsnittet reder Caroline, Jan och gästen Jesper ut vad FIRE (Financial Independence, Retire Early) faktiskt betyder, och varför det inte är en rörelse eller ett regelverk du måste följa.Jesper slutade jobba vid 50 med ett helt vanligt jobb i Svenska kyrkan och en helt vanlig lön. I dag lever han på sitt kapital och driver YouTube-kanalen FIRE på svenska. Han och Jan har följt varandras resonemang i flera år, och det här samtalet är rakt igenom praktiskt: fyraprocentsregeln, varför du i Sverige ska räkna med 25 till 30 gånger dina årsutgifter i stället för amerikanska 25, och det första steget du kan ta redan i kväll.Vi pratar bland annat om:Fyraprocentsregeln och forskningen bakom (Bengen, Trinity-studien)Varför en vanlig lön räcker, om sparkvot och utgifter stämmerLean, Fat, Coast och Barista: FIRE-varianterna på fem minuterSekvensrisken, pensionen och de vanligaste nybörjarmisstagenVarför drivkraften att gå till något håller längre än att fly någotInnehållsförteckning:00:00:00 Introduktion00:02:05 Vad är FIRE, egentligen?00:10:30 Vad är FIRE inte?00:13:12 Vilka är FIRE-varianterna?00:17:29 Varför håller fyraprocentsregeln?00:20:25 Hur räknar du ut ditt FIRE-kapital?00:29:01 Räcker en vanlig lön till FIRE?00:36:39 Blir pensionsförlusten mindre än du tror?00:53:04 Vilken är den första övningen för dig som är nybörjare?00:58:23 Vilka är de konkreta första stegen?01:08:21 Blir man lycklig av FIRE, eller bara fri?01:11:19 Har de offrat för mycket på vägen?01:23:55 Hur hänger FIRE ihop med ett rikt liv?01:28:54 Vad är det sämsta FIRE-rådet?01:31:19 Vad är det viktigaste att ta med sig?Räkna på din egen resa med FIRE-kalkylatorn eller läs vår grundsida om ekonomisk frihet och FIRE. Vill du höra fler avsnitt som det här, stötta oss gärna på Patreon.

Varför är tillväxt viktigt för en privatekonomi och inte bara en abstrakt siffra i nyheterna? Det är frågan jag tar med mig in i veckans allmänbildande samtal om Sveriges ekonomi med chefsekonomen på Svenskt Näringsliv Sven-Olov Daunfeldt.Det korta svaret är att samma ränta-på-ränta-effekt som bygger ditt eget sparande också bygger ett helt lands ekonomi. Om Sverige höjer tillväxttakten med 0,7 procentenheter blir varje hushåll omkring 100 000 kronor rikare på tio år. Det hjälper oss dessutom att lösa många av de utmaningar vi har och göra de satsningar vi behöver göra som land.Några av ämnena vi tar upp i veckans avsnitt är:Hur 0,7 procentenheters högre tillväxt ger 100 000 kronor mer per hushållVarför Sverige har fallit från plats fyra till plats tretton i välståndsliganParadoxen: hög arbetslöshet samtidigt som företagen skriker efter arbetskraftVarför en yrkesutbildning ofta är en bättre investering än universitetsstudierVad en kortare arbetsvecka faktiskt skulle kosta välfärdenFörsörjningsbördan som vi sällan pratar omHur ISK har gjort Sverige till Europas starkaste kapitalmarknadVarför tillväxt inte är ett nollsummespelVi hoppas att du gillar avsnittet.Jan och Sven-Olov DaunfeldtInnehållsförteckning00:00:00 – Introduktion till avsnittet00:02:32 – Varför tillväxt är den viktigaste frågan00:05:39 – Märker vanligt folk tillväxten? Hundra tusen per hushåll00:08:09 – Irlands tillväxtresa och hur Sverige halkat efter00:10:22 – Hur eftersläpningen märks: arbetslöshet och undersysselsättning00:12:52 – Tillväxtträdet och invändningen om näringslivets intressen00:15:43 – Vad Irland gjort annorlunda och Sveriges styrkor00:18:16 – Kompetensbristen och ingen magisk tillväxtknapp00:20:05 – Yrkesutbildningar och överakademiseringen i Sverige00:22:05 – Arbetstidsförkortning: vad myten kostar välfärden00:27:14 – LO:s argument, hemarbete och proppar-myten om jobb00:31:44 – Arbetsnormen: flytta dit jobben finns och "gör din plikt"00:37:20 – Tillståndsprocesser och riktig tillväxtpolitik00:41:39 – Infrastruktur, energi och försörjningsbördan00:45:25 – Regionala skillnader och hur vi övertygar vänstern00:51:50 – Pensionssystemet och oron för framtiden00:53:46 – Sveriges styrkor: AI-bolag, ISK och kapitalmarknaden00:59:16 – Läsarfråga: hyresregleringen och bostadsadeln01:02:49 – Läsarfrågor: grön omställning och tillväxt som självändamål01:08:00 – Klyftorna och varför vi behöver fler miljardärer01:11:21 – Nollsummespelet och åsiktsbytet om euron01:16:17 – Svenska löner och idén om en platt skatt01:19:35 – Barnen på arbetsmarknaden: yrkesväg och AI01:23:08 – Tillväxthämmande regler: matkrav och slopat karensavdrag01:27:24 – Sammanfattning: tillväxten börjar hos företagenLänkar som nämns avsnittetDiskutera gärna avsnittet i forumetPrenumerera på nyhetsbrevetArtikel, sammanfattning och transkriberingTillväxtagenda 2035 (Svenskt Näringsliv)Sven-Olov Daunfeldt på LinkedIn

Vad händer när pengar inte längre är livets största problem? Det är frågan bakom rikedomsskiftet, och svaret blev ärligt talat mer personligt än jag hade tänkt. I veckans avsnitt ritar Moa Diseborn upp kartan tillsammans med mig.Moa har kokat ner alla år vi jobbat med de här frågorna till en enkel modell: fyra faser (get rich, stay rich, live rich, leave rich) och sex inre förflyttningar man rör sig genom när pengarna väl finns där. Det handlar om att gå från brist till tillräckligt, från prestation till identitet, från att samla på hög till att veta vad man faktiskt vill. Och det viktigaste: de flesta av skiftena går att börja med oavsett var du står ekonomiskt. Det handlar inte om summan.Några av ämnena vi tar upp i veckans avsnitt är:Varför vi nästan aldrig pratar om vad som händer när pengarna väl finns därDe fyra faserna: get rich, stay rich, live rich och leave richFrån brist till tillräckligt, och varför "nästa miljon" aldrig räckerVem du är när du inte längre behöver bevisa någotNär nästa miljon tappar sin lockelse, och avsikt blir viktigare än merEnsamheten som kan följa med framgång, och vägen till tillhörighetFrån framgång till bidrag: vad du vill förstärka i världenArv som något du lever redan i dag, inte bara lämnar efter digVi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Caroline och Moa DisebornInnehåll00:00:00 – Introduktion till avsnittet00:03:00 – Varför vi aldrig pratar om vad som händer sedan00:04:37 – De fyra faserna: get rich, stay rich, live rich, leave rich00:06:49 – Invändningen att det bara är ett lyxproblem00:10:43 – Förflyttning 1: från brist till tillräckligt00:14:14 – Målflaggan som flyttas och rädslan att sluta jaga00:21:52 – Förflyttning 2: från prestation till identitet00:23:38 – Jans tillit, Moas postcovid och lärdomen00:27:47 – Delpersonligheterna: de många Jan00:35:10 – Moment 22 med Caroline: rädslan att jobba mindre00:38:38 – Förflyttning 3: från ackumulering till avsikt00:41:56 – Livet var enklare när banken sa nej: analysparalys00:47:13 – Förflyttning 4: från isolering till tillhörighet00:50:48 – Därför startade vi nätverket Flocken00:54:15 – Förflyttning 5: från framgång till bidrag00:59:58 – Förflyttning 6: från rikedom till arv01:04:35 – Nästa steg i morgon: lilla stegets kraft01:07:57 – Sammanfattning: sårbarhet som generositet och provinspelningLänkar från avsnittetDiskutera gärna avsnittet i forumetPrenumerera på nyhetsbrevetArtikel, sammanfattning och transkriberingMitt och Moas nätverk Flocken

Fyra av fem som ansöker om skuldsanering gör det inte på grund av överdriven shopping. För de flesta handlar det om arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa. Ändå tycker vi många gånger att de borde skylla sig själva. Det är vad dagens avsnitt med journalisten Lena Pettersson tar upp. Avsnittet handlar om betalningsmoral, vår syn på skuld, fördomar och helt galna siffror som att dödligheten bland dem på skuldsanering är 30 gånger högre än andra.Det här är inte ett avsnitt om personer som hamnat i Lyxfällan. Det är ett avsnitt om hur vårt kreditsystem, ända ner på lagstiftningsnivå, är riggat mot dem som halkar över kanten. Och om varför avståndet mellan oss med ordnad ekonomi och dem som fastnat i skulder är betydligt mindre än vi vill tro och hur vi som samhälle tycker att de som dragit på sig skulder får skylla sig själva. Trots att ganska mycket faktiskt är riggat mot dem.Det här blev för mig lika mycket ett samtal om empati som om ekonomi. Avståndet mellan oss med ordnad ekonomi och dem som fastnat i skulder är mycket mindre än vi vill tro.Några av ämnena vi tar upp i veckans avsnitt är:Varför fyra av fem överskuldsatta inte har shoppat ihjäl sigAvräkningsregeln: mekaniken som får skulden att växa fast du betalarHur dåliga lån blev en lysande affärsidé, och vad Klarna sa 2012Varför Kronofogden driver in även bluffakturor och ockerräntorBetalningsmoralens rötter i folkrörelser och skötsamhetsidealVad åren i skuld gör med hälsanSkuldsanering i siffror, och varför så få beviljasVad räntetaket från 2025 faktiskt ändrar, och vad som inte ändrasLenas slutsats: se krediten som en farlig varaVi hoppas att du gillar avsnittet,Jan, Caroline och LenaInnehåll00:00:00 – Introduktion till avsnittet00:02:36 – Lena Pettersson och boken Skuldsatt: hur obetalda lån blev affärsidé00:05:16 – Lyxfällan som startpunkt: vad hände med den som faktiskt gav lånet?00:08:17 – Statistiken slår hål på bilden av skuldsatta som överkonsumenter00:11:06 – Verkliga öden: hur fort vardagslivet slås omkull av otur00:16:50 – Avräkningsregeln: mekaniken som gör att skulden växer trots betalning00:20:19 – Räkneexempel: 20 000 kr i skuld fördubblas trots löneutmätning00:22:51 – Klarna 2012: den bästa kunden är den som inte betalar i tid00:25:13 – Kronofogden driver in bluffakturor utan att granska skulden00:30:37 – Betalningsmoral: rötter i folkrörelser, Bibeln och skötsamhetsideal00:36:47 – USA:s personliga konkurs mot Sveriges fem år på existensminimum00:40:19 – Hälsoeffekter av långvarig skuld: 46-åringars värden som 75-plussare00:43:37 – Skuldsanering i siffror: sju procent söker och 73 procent nekas00:51:31 – Ojämlika spelregler: stark kronofogde, svag skuldrådgivning00:54:19 – Lagändringar 2025: räntetak på 20 procent, men vad ändrar det?00:58:40 – Kan Sverige förändra sig? Politiken behöver se bortom Lyxfällan01:04:13 – Varför tillämpas inte ockerlagar? Ansvaret hamnar mellan stolarna01:08:50 – Sammanfattning: politiken skyddar inte medborgarna från kreditmissbrukLänkar från avsnittetDiskutera gärna avsnittet i forumetPrenumerera på nyhetsbrevet:Artikel, sammanfattning och transkribering