Rättsstatspodden

Inga-Britt Ahlenius är ekonom och har haft uppdrag som tjänsteman inom svensk offentlig förvaltning och internationella organ. Vi pratar om hennes erfarenheter.Inga-Britt har varit  -       anställd vid Finansdepartementet från 1975 och var åren 1987–1993 departementets budgetchef-       generaldirektör och chef för Riksrevisionsverket 1993–2003-       ledamot i den utredning som tillsattes av Europaparlamentet och som undersökte misstankar om korruption och nepotism inom Europeiska kommissionen. Utredningens rapport ledde till att kommissionen Santer tvingades avgå år 1999.-       chef och ansvarig för den nya revisionsmyndigheten i Kosovo under FN:s administration under ett år 2003-2004-       undergeneralsekreterare för FN:s internrevision 2005 – 2010. 

Några citat från boken: Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i Sverige sträckts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhällsinstitutioner som tidigare dominerades av män domineras idag av kvinnor. I den mjuka staten undersöker Erik J Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär.Det svenska samhället har sedan 1960 talet blivit allt mjukare och snällare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfallande (nice). Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kravet på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.  Att samhället blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och om det alltid är önskvärt. Enligt den könsdemografiska hypotesen är orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majoritet i skolan och på andra samhällsområden – i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.” Många institutioner som är särskilt viktiga därför att de påverkar tänkandet i samhället och som tidigare styrdes av män domineras nu av kvinnor: universiteten, kultursektorn, kyrkan, rättsväsendet, skolan och dagspressen (i någon mindre grad). Uttrycket ”kvinnors långa marsch genom institutionerna” hänför sig till att typiskt kvinnliga värderingar och prioriteringar kan förväntas få att större genomslag i samhället och på åsiktsbildningen. Allt flera kvalificerade jobb i det offentliga går till kvinnor, medan män går till näringslivet där behovet av teknologer och arbetskraft utan högre utbildning är större. Kvinnor dominerar i alla organ av betydelse från grundskolan och de är i så gott som i alla skolsammanhang i majoritet.  Forskningen om psykologiska könsskillnader ger starkt stöd åt den könsdemografiska hypotesen: kvinnor är mjukare, mindre aggressiva och mindre hierarkiskt inriktade än män, vilket slår igenom när det gäller såväl personlighetsdrag och värderingar som intressen och kommunikationsstil. Kvinnor är mer tillmötesgående samtidigt som de uppvisar betydligt högre grad av neuroticism. Mäns aggressivitet är oftare fysisk och direkt, medan kvinnors är indirekt och tar sig sociala uttryck, såsom uteslutning från gruppen. Män värderar makt, prestation, stimulans och njutning (hedonism) mer än vad kvinnor gör, medan kvinnor värderar välvilja och att värna om andra människor, även människor de inte känner och miljön (universalism) mer än vad män gör. Kvinnor är generellt mycket mer intresserade av människor och män mycket mer intresserade av saker. Män är därför också mycket mer intresserade av teknik och av vetenskap och matematik. Män är generellt betydligt mer villiga än kvinnor att ta risker, såväl fysiska som intellektuella. Det gör att män misslyckas oftare än kvinnor, men också att de oftare än kvinnor belönas med framgång.  Ett samhälle kallas maskulint om könsrollerna är klart åtskilda där män anses vara bestämda, hårda och inriktade på materiell framgång, medan kvinnor anses vara blygsamma, mjuka och intresserade av livskvalitet. Ett samhälle kallas feminint om könsrollerna överlappar: både män och kvinnor antas vara blygsamma, mjuka och fokuserade på livskvalitet.

Lotta Gröning är journalist, författare, filosofie doktor i historia, opinionsbildare och har varit engagerad i Liberalerna. Lotta Gröning har skrivit en mycket intressant bok, Från folkhem till Facebook; tre essäer om socialdemokraternas demokratisyn. Vi talar om Lottas beskrivning av hur socialdemokratin förändrats, genom en skildring av tre partiledare och frågor som de fick hantera. Det är Olof Palme och tankarna om ekonomiska demokrati, och löntagarfonderna. Ingvar Carlsson och EU-valet, när Socialdemokraterna övergav tankarna om ekonomisk demokrati (arbetarkonservativ demokrati) och i stället accepterade den liberala demokratin. Samt Stefan Löven och decemberöverenskommelsen, och januariavtalet, som innebar att Socialdemokraterna blev ett mer renodlat maktparti (partieliternas demokrati).Här är en länk på Wikipedia om löntagarfonderna https://sv.wikipedia.org/wiki/LöntagarfonderFrån boken kan bl.a. följande återges beträffande frågan om ekonomisk demokrati: S 42 Palme 1973: ”Har man en gång valt demokratin kan man inte sedan efter behag begränsa den till vissa livsområden” Men Palme framhöll samtidigt att demokratin måste vara handlingskraftig och att det var partiets starka organisation som skulle stå för handlingskraften. S 43-44 S I partiprogrammets allmänna grundsatser under rubriken demokrati slår partiprogrammet fast att den ekonomiska demokratin är lika självklar som den politiska. Socialdemokraterna vill ”ställa produktionens inriktning och produktionsresultatets fördelning under demokratisk kontroll. Målet är att göra alla människor till likvärdiga medarbetare i uppgiften att förvalta och förkovra de produktiva tillgångarna i samhället”. Demokratin ska också genomsyra arbetet. ”Arbetet måste ingå i ett socialt sammanhang, där arbetets frukter används för att tillfredställa indviduella och gemensamma behov. Därför måste bestämmanderätten över produktionen läggas i hela folkets händer Produktionen måste organiseras så att varje människa kan känna trygghet till liv och hälsa i arbetet. Därför måste de anställda vinna bestämmande över förhållandena i företagen”. S 44 När det gäller näringslivet är förändringen tydlig: medborgarrätt går före äganderätt, naturtillgångarna ska vara i statens ägo, kraven på rationalisering inom jordbruket ökas. Industri och handel och samfärdsel måste utvecklas med hänsyn till medborgarnas behov av arbete,varor och tjänster”.”Den tekniska utvecklingen underordnas medborgarnas intressen. I detta syfte svarar samhället för planeringen av de samlade forsknings- och utvecklingsinsatserna”. Samtidigt som 1975 års partiprogram lade grunden för Olof Palmes politik och visioner om socialdemokratin som ett löntagarparti innebar det också att staten skulle vara den förlängda armen till medborgarna via centrala partifunktionärer. Demokratin riskerade därmed, tvärtemot Palmes intentioner, att toppstyras. Dessutom kom den svenska modellen och samarbetet med näringslivet att skadas när lagstiftning ersatte samverkan. 

Den Svenska revolutionen och Partierna och demokratin under författningsdebatten 1965 – 1980 (2020) Bokförlaget Diadalos, är en rapport och en bok som Mikael Svanberg har skrivit. Boken belyser ingående de politiska partiernas arbete med att ta fram en ny regeringsform. Den kom att kallas 1974 års regeringsform och ersatte 1809 års regeringsform. Vårt samtal handlar om detta.Mikael Svanberg har följande reflektioner och slutsatser.Om den bristande informationen till Sveriges medborgare skriver Mikael Svanberg följande: ”Den enda rimliga tolkningen av det faktum att inga sådana åtgärder vidtogs är att politikerna i stället bedömde att resultatet av en sådan informationskampanj inte hade utfallit till Torekovs kompromissens fördel. Att den offentliga makten ska utgå från folket var alla partier visserligen överens om, men den gemensamma normen var samtidigt att den makten framför allt ska kanaliseras genom någon av partiorganisationerna. Partiernas skepsis mot den utomparlamentariska opinionsbildningen inför 1974 års grundlagsbeslut var därför påtaglig, trots att protesterna mot grundlagsförslaget blev omvittnat omfattande. Om de regler om beslutande folkomröstning i grundlagsfråga som beslutades 1979 hade varit på plats hade förslaget om ny regeringsform sannolikt fått avslag. ” s 453.Det är en handlingskraftig men toppstyrd och i vissa delar hänsynslös svensk politisk demokrati som framträder i källmaterialet. Demokrati var lika med majoritetsbeslut av valda representanter och inget annat. De bekymrade sig föga om konsekvensanalyser eller beslutens folkliga förankring. Flertalet misstänkliggjorde konsekvent den utomparlamentariska opinionsbildningen. Den politiska debatten ansågs inget vinna på att allmänheten blandade sig i. Det enda den bidrog till var att försena den demokratiska beslutsprocessen. s 328Mot de borgerliga partiernas naturrättsliga grundade krav att rättsväsendet med hjälp av ett antal grundlagsfästa fri och rättigheter skulle reglera förhållandet mellan enskilda och den offentliga makten, ställdes den rättsrealistiska uppfattningen som företräddes av Socialdemokraterna. De menade att domstolar och andra rättsvårdande myndigheter saknade ett demokratiskt mandat och därför, i likhet med monarken, tvärtom skulle utestängas från den offentliga maktutövningen. Allmänt formulerade fri och rättigheter var obehövliga i ett demokratiskt samhälle, deras efterlevnad svår att kontrollera och de öppnade för risken att domstolarna skulle börja ifrågasätta giltigheten i demokratiskt fattade beslut. Tvärtom, menade de, skulle den statliga politikens huvudsakliga inriktning grundlagsfästas i form av s.k.målsättningsstadganden. Ett antal fri och rättigheter formulerades, men med möjlighet för riksdagen att inskränka dem med vanlig lag, efterhand, med en förlängd beredningstid för sådan lagstiftning.s 440Mikael Svanberg slutsats: Den outtalade innebörden av de ”grundläggande demokratiska principer” förefaller vara att ge riksdagen största möjliga handlingsfrihet, det vill säga att majoriteten i utredningen ställde sig främmande inför alla former av maktdelning eller någon rättsordning som andades naturrätt. Den enda som till syvende och sist ska kunna begränsa riksdagens handlingsfrihet är riksdagen själv. Hadenius anförde: I jämförelse med den gamla grundlagen, som hade sin förankring i det kungliga allenastyret, innebär detta en revolution.  Men det är bara en formell sådan.  Man kan fråga sig varför man ska ordna folkomröstning om detta. Är inte partierna representativa för folket när de vill skriva in demokratin och parlamentarismen i grundlagen, råder det inte enighet i detta land att kungen inte ska ha någon politisk makt. Sid 250

Den Svenska revolutionen och Partierna och demokratin under författningsdebatten 1965 – 1980 (2020) Bokförlaget Diadalos, är en rapport och en bok som Mikael Svanberg har skrivit. Boken belyser ingående de politiska partiernas arbete med att ta fram en ny regeringsform. Den kom att kallas 1974 års regeringsform och ersatte 1809 års regeringsform. Vårt samtal handlar om detta.Mikael Svanberg fångar den politiska tidsandan, bl.a. med följande citat i boken Partierna och demokratin under författningsdebatten 1965 – 1980.   Olof Palme (partiledare för Socialdemokraterna):  vi måste avmystifiera lagarna. Det finns ingen mystik kring den privata äganderätten. Den är vad samhället i varje särskilt läge bestämmer vad den ska vara. Sid 249Hilding Johansson (socialdemokratisk riksdagsman, ordförande i konstitutionsutskottet) varnade i en riksdagsdebatt för en politisering av domstolarna om de skulle ges makt att pröva om ett riksdagsbeslut står i strid med gällande grundlag; och anförde ”det finns de som vill bygga upp ett starkt skydd för den enskilde mot ett samhälle som de uppfattar som fientligt och farligt. De uppfattar grundlagarnas främsta uppgift vara att ge den enskilde ett sådant skydd mot samhället. Å andra sidan befinner sig vi oss som inte uppfattar samhället och den enskilde som två fientliga parter, utan i samhället ser ett instrument som ska användas för att förbättra enskilda människors villkor, och samtidigt ser det som en uppgift att rasera kvarstående privilegier.” sid 214Lennart Geijer (justiteminister, socialdemokrat): Allan Hernelius (moderat riksdagsman). De borgerliga partiernas krav att domstolarna ska skydda den enskilde mot överheten såg Geijer som en antidemokratisk kritik av det parlamentariska styrelseskicket. Sid 354. Olof Palme (partiledare för Socialdemokraterna) om socialdemokraternas motstånd mot att införa kvalificerad majoritet vid inskränkningar av fri och rättigheter. ” Här går en skiljelinje. Moderaterna och Folkpartiet vill ge domstolarna en politisk roll. Det är främmande för vårt system. Vi vill inte att domare och ämbetsmän ska vara förmyndare för folkets valda representanter. Folket har rätt att besluta i eget hus. Det finns en gammal folklig tradition på det området som är mycket stark. I den principfrågan har centern och vi samma uppfattning. Det tycker jag hedrar centern. Det är ganska typiskt att de två partier som har en mer djup och omedelbar kontakt med breda folklager har den inställningen. Det är inte så att ett Ämbetsmanna- Och Domstolssverige vi vill ha. Det var mot detta som folkrörelserna en gång reste sig.””Är ni rädda för folket?” sid 357Staten bygger inte på ett kontrakt. 294 Ingen folkomröstning. Grundlagutredningen ”Ett annat krav som måste kunna ställas på en rättighetsreglering i grundlag är att politisk makt inte får föras över till icke politiska organ, tex domstolarna. I samband med detta står att domstolarnas sammansättning inte får politiseras. Ett riktmärke bör, slutligen, vara att grundlagsreglerna om fri och rättigheter är så utformade att den politiska diskussionen i sakfrågor inte belastas av juridiska tvistigheter”. ” Utredningen vill även understryka värdet av att medborgarna skall kunna förändra samhället. Därför bör man inte införa nya sådana moment i beslutsfattandet, vilka hindrar eller fördröjer folkviljans utslag”.  sid 342

Samtal med Stig-Björn Ljunggren en tidig morgon under Almedalsveckan 2023 Vi pratar om bl.a. Den härskande klassen och barfotafilosofer.Lobbyism och samförstånd. Det omättliga behovet av sjukvård. Partimakt och all offentlig makt i Sverige utgår från folket.Maktdelning eller inte. Ministerstyre.  Sociala medier och politisk opinionsbildning.Vikten av folkbildning.Stig-Björn Ljunggren är proffstyckare om politik och politisk chefredaktör på Sydöstran. 

Anders Eka är expert på regeringsformen, vår viktigaste grundlagSamtal om praktiskt utredningsarbete med regeringsformen.Samtal om grundlagsarbetet 2004 och särskilt 2020års grundlagskommitté́ med uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlag. Förslaget är att det ska bli svårare att ändra en grundlag. Ett annat förslag är att stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende.Vi samtalar om det unika med grundlagar och om konceptet Rättsstaten Sverige.Vi talar om principen att folkviljan ska styra. Enligt regeringsformen utgår nämligen utan undantag all offentlig makt i Sverige från folket, genom riksdagen. Anders Eka: ordförande i Högsta domstolen sekreterare i Grundlagsutredningen (2004)Ordförande i 2020års grundlagskommitté́