Prata rasism

Många lärare ser undervisning om den transatlantiska slavhandeln och slaveriet som en utmaning. I det här poddavsnittet hoppas vi kunna ge stöd kring det.  Hur kan lärare tänka kring rasistiska ord och begrepp i historiska källor? Och kan kunskaper om rasism i historien leda till mindre rasism idag? Vi pratar med jämlikhetskonsulten Patrick Konde och vi möter gymnasielärarna Siri och Marika. Programledare: Jenny ReichwaldEn transkriberad version av poddavsnittet finns här:https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/sverige-slaveriet-och-slavhandeln/for-larare/poddavsnitt

Hur kan rasism komma till uttryck i skolan och vad kan skolpersonal göra för att motverka rasism?I det här avsnittet får vi höra Noah, som fick höra n-ordet i skolan och inte upplevde att han fick stöd från sina lärare. Vi pratar med Jan Jämte, universitetslektor och forskare vid Örebro universitet, som bland annat skrivit boken ”Att motverka rasism i förskolan och skolan”, och med René León-Rosales, etnolog och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare forskare vid Mångkulturellt centrum.Läs podden som transkriberad text här: https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/wysiwyg_media/avsnitt_5_arbete_mot_rasism_i_skolan.pdf

Ebitsam fick ett fint IT-pris men hann knappt ta emot priset innan hon möttes av en hatstorm på Facebook för att hon bär slöja.Det här avsnittet handlar om rasistiskt hat och hot på nätet och hur högerextrema åsikter och budskap sprids. Vi får höra Ebitsams berättelse och vi pratar med Helena Dal på Statens medieråd som arbetar med kampanjen No Hate Speech Movement, och med Bilan Osman från Stiftelsen Expo där hon bland annat jobbar med att förmedla kunskap om högerextrem propaganda på nätet.Läs podden som transkriberad text här: https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/wysiwyg_media/avsnitt_4_rasistiskt_hat_pa_natet.pdf

Hur kan kommuner arbeta mot rasism?2018 undersökte Diskrimineringsombudsmannen (DO) kommuners arbete mot rasism. Undersökningen visade bland annat att många kommuner saknar en tydlig bild av hur problemen med rasism ser ut i den egna kommunen.I det här avsnittet får vi höra Görels berättelse om när hon kände sig diskriminerad. Vi pratar med Salem Yohannes som arbetat med en plan mot rasism för Göteborgs stad och med Birgitta Hägg, integrationsstrateg i Avesta kommun.Läs podden som transkriberad text här: https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/wysiwyg_media/avsnitt_3_kommuners_arbete_mot_rasism.pdf

Hur kan arbetsgivare kartlägga och förstå rasism på arbetsplatsen?2018 gjorde SVT och Läkarförbundet en enkätundersökning för att se om läkare blir behandlade rasistiskt på jobbet. Över 500 läkare instämde i påståendet: ”Jag har blivit utsatt för kränkande behandling på grund av min etniska eller religiösa bakgrund av patienter eller deras anhöriga”.I det här avsnittet får vi möta läkaren Salma. Vi pratar med Kitimbwa Sabuni, som jobbar på Länsstyrelsen i Stockholm och leder deras projekt Vidga Normen, och med Peter Tai Christensen, mångfaldsexpert på fackförbundet Unionen.Läs podden som transkriberad text här: https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/wysiwyg_media/avsnitt_1_arbeta_mot_rasism_som_arbetsgivare.pdf

Begreppet "rasism" kan vara förvirrande då det ofta används på olika sätt av olika människor. När vi pratar om rasism finns därför risk för missförstånd för att vi helt enkelt inte pratar om samma sak.I poddavsnittet gör statsvetaren Anders Hellström ett försök att reda ut begreppet genom att inventera och beskriva olika slags rasismer så som de ofta diskuteras i samhällsvetenskaplig forskning.

Historikern Lena Berggren går igenom rasistiska ideologier genom historien. Från antikens Grekland – via Bibeln och Columbus – och fram till idag. Berggren resonerar också om varför kunskap inte nödvändigtvis motverkar rasism. Och om varför vi kan behöva acceptera att rasism alltid kommer att finnas, för att på så sätt kunna få ett samhälle med minsta möjliga rasism. Lena Berggren är docent i historia vid Umeå universitet.

Ur ett sociologiskt perspektiv är rasismen strukturell och måste förstås på samhällsnivå. Tänker man den tanken vidare så är vi alla en del av samhällets strukturer och därmed alla i någon mån rasister. Det här resonerar sociologiforskaren Carina Tigervall om. Tigervall har bland annat tittat på adoptivbarns upplevelser av rasism, vilket visar hur mycket utseende betyder. För vid rasism mot adopterade kan faktorer som kultur och religion räknas bort – den enda anledningen som finns kvar till att de adopterade utsätts för rasism är utseende. Carina Tigervall är fil. dr i sociologi vid socialhögskolan i Lund.