Osvenskheter

I det här avsnittet samtalar Lee Kyung Hye med Per Han. Det var kring 1990, då hon som konststuderande, blev inbjuden till att studera i Helsingfors där hon stannade ett par år. Därefter träffade hon en svensk och fortsatte sina studier på Konstfack i Stockholm. Självklart pratar vi om skillnaden mellan Finland och Sverige och jämför livet där och här med livet i Sydkorea. Kyung Hye berättar också om känslan att se Sverige ovanifrån - från ett flygplansfönster och så pratar vi lite om turismen i Stockholm och var man kan köpa en helt ok Bi bim pap. Och mitt i allt nämner Kyung Hye det som också är självklart: Ju längre man stannar i ett främmande land, desto mer främmande kan man känna sig . Till exempel när man ser hur svenskar beter sig på gymmet. Varsågod att lyssna!OBS! Samtalet är inspelat under första säsongen (2020) av Osvenskheter och tar INTE upp några frågor kring Squid Game eller K-pop.

I det här avsnittet samtalar Per Han med Pia Herrera.  Då hennes mamma kommer från Finland och pappa från Kuba, blev Pia ett barn som kunde kallas det ena, det andra å det tredje. Hon föddes i Lund med flyttade med sin mamma till Borås med en stark känsla för Finland och finskhet. Detta kanske i kontrast till hennes inte så värst finska utseende. Så småningom blev Pia en sjungande och dansade reseledare, en spansk flygvärdinna men hela tiden brann också ivern att plugga för att bli någonting. Läkare, advokat ... det blev journalist och efter praktik på tv är det inom den världen hon mest har verkat. På senare tid kanske ni sett henne på bästa sändningstid i GOKVÄLL - ett av de mest typiskt svenska tv-programmen som enligt Sveriges Television är "ett kärt program med spännande gäster, gripande reportage, goda recept och mycket mer". En del av detta "mycket mer" talar Per och Pia om – och då handlar det om tankar kring förebilder, ledarskap, mångfald och det här hemska ordet som många svenskar inte vågar ta i sin mun ... Alltså det som börjar på r- och slutar med asism. Välkomna till Osvenskheter. 

I det här avsnittet försöker vi, Per Han och Tobias Hübinette summera det här året, 2021, från vårt perspektiv sett. Det blir ett slags osvenskt svenskt potpurri av samtalsämnen som på olika sätt finns på den här poddens radar. Samtalet kretsar kring "bombmannen", den före detta ingenjören och gymnasieläraren som långsamt spårade ur och förberedde terrorattentat men – av en slump – häktades. Polisen fann bland annat Tobias och f d stadsministern Fredrik Reinfeldt på bombmannens "dödslista". Vi talar om den nyss mördade Einar och hip hopens bild av Sverige, Dogge Doggelito och hans medverkan på den alternativa bokmässan där han poserade med nynazister. Varför? Vi pratar självklart om den svenska adoptionsutredningen som nyss dragit igång och vad den ska leda till – varefter Per tilldelar Tobias ett välförtjänt och symboliskt diplom för allt arbete han lagt ner under årens lopp för att lyfta fram adoptionsindustrins skurkaktigheter och konsekvenser. Alla borde tacka honom då han länge varit helt ensam i Sverige om att driva dessa frågor, tycker Per. Därefter klargör Tobias skillnaden mellan rasprofilering och jämlikhetsdata – båda två omdebatterade företeelser. Vi pratar lite om sydkoreansk kultur, apropå den oerhört framgångsrika tv-serien Squid game och likheterna med Sveriges forna demografi. Avslutningsvis hinner vi beröra Karolinska institutet och de namnbyten på gator, byggnader och föreläsningssalar som nu sker där – som har att göra med svenskhet, högerextremism och skallmätningar. Varsågod att lyssna!! 

I det här avsnittet samtalar Per Han med Patrick Gallagher. Förutom att Patrick är amerikan så har han har vuxit upp i en av världens mest multikulturella miljöer. New York. And if you can make it there you can make it anywhere – som Frank Sinatra en gång sjöng. And Patrick has made it HÄR. I Sverige. Men till skillnad från många amerikanare lärde sig Patrick snabbt svenska, tog sin in på universitetet, där han pluggade SOM FAN för att bli lärare. Idag är han en omtyckt sådan ... med stort engagemang för sina elever och för klimatfrågorna. Han gillar Sverige men har lite svårt för svenskarnas tillknäppthet. Liksom han har svårt för USA, men gillar det amerikanska lite öppnare sättet att vara. I det här avsnittet berättar Patrick lite om vad New York lärt honom honom om språkvariationer - brytningar. Att förstå vad folk säger är mest en vanesak, menar han.  Sedan handlar samtalet om hur han lärde sig svenska, kampen på universitetet, hur friskolorna underminerar de kommunala skolorna och en del om ungdomar om skärmtid ... Allt är brännande svenska/osvenska ämnen. Varsågod att lyssna!Ps. Dokumentären vi nämner i podden heter The Social Dilemma (2020) och finns bl a på Netflix. Här är deras officiella webb: https://www.thesocialdilemma.com/

I det här avsnittet samtalar Per Han med författaren Lisa Christensen. Då samtalet äger rum precis på dagen, 20 år efter terrorattacken i New York, blir datumet avsnittets röda tråd. Denna dag som har förändrat både världen och Sverige på så många sätt. För Lisa är elfte september extra laddat då hennes pappa inte bara bor i New York, utan också på Manhattan, med kunder i tvillingtornen. Men de har en knepig relation och vi pratar om det. Den ursprungliga anledningen var dock att prata lite kring Lisas roman Spela roll som bland annat gestaltar den där känslan av att vara svensk och någonting mer. Vi pratar också om varför det ibland är så jobbigt att gång på gång svara på frågan "Men var kommer du ifrån, egentligen". Självklart pratar vi också om uppväxten, känslorna, kärnfamiljen och Sverige som det både var och är. Varsågod att lyssna!

Osvenskheter samtalar med Marcuz Haile. Med en mamma från Sverige och en pappa från Etiopien känner han sig som både och. Han är lika mycket svensk och han är etiopier. Han är uppvuxen i det man idag kallar orten. Som vuxen har han jobbat som fritidsledare där och så småningom blivit socialantropolog och föreläsare - lite överallt och runtom i Sverige. Under vårt samtal passerar vi rastafarianerna i Etiopien, uppväxten här hemma , de meningsfyllda föreningslivet, verkligheten som dörrvakt på de verkligt inkluderande ställena, som Marcuz kallar skitställen, de kommunala satsningarna i utsatta områden - alltså vad som görs och vad som krävs ... och så pratar vi lite om Marcuz engagemang i den antirasistiska rörelsen ... Ja ... Man kan prata om mycket med Marcuz Haile - och mycket av det han tror, tycker och säger är värt att spinna vidare på. Varsågod att lyssna!

I det här avsnittet, som spelades in i slutet av april 2021, samtalar vi, Per Han och Tobias Hübinette om rasismen mot asiater. Denna typ av rasism har, liksom all rasism, pågått länge, men aldrig i Sverige uppmärksammats så mycket som i samband med pandemin. Dels för att viruset har sitt ursprung i Kina, dels för vi lever i främlingsfientlig och populistisk tidsanda där ledare som Trump eldat på med förakt och fördomar. Lägg därtill det fruktansvärda terrordåd som ägde rum den 16 mars i Atlanta, USA där sex asiatiska kvinnor mördades. Ett dåd vars efterföljande protester också gjort rasismen mot asiater tydlig i Sverige. I ett försök att förstå allt detta backar Tobias och jag tillbaka till 1800-talet, då Europa och USA kom att ta makten från det mäktiga och högkulturella Kina. Och i denna historiska vändning och i samband med konflikter, krig och kinesisk migration till USA som uppstod stereotyper som Fu Manchu och begrepp som gula faran som sedan blev tjing tjong och nedlåtande begrepp som tyvärr lever kvar än idag. Vi pratar också om skådespelaren Verner Öhlund som under 1930-talet blev Hollywoodstjärna genom att spela en stereotypisk asiat. Mmm. Vägen mot en tolerant värld är lång men med mer kunskap är vi är förhoppningsvis på väg dit – även i Sverige.

I det här avsnittet samtalar jag med Akbar Abdul Rasul som vuxit upp i det östafrikanska landet Burundi. Det arabiska namnet till trots tillhör Akbar och hans familj de cirka tre miljoner indier som idag hör hemma lite här och var i Afrika, i den så kallade diasporan. Många av dem, inklusive Akbars familj, tillhör en privilegierad samhällsklass som i generationer ägnat sig åt handel. För Akbars del komplicerades dock tillvaron då hans arbetskamrater "hängde ut honom" som homosexuell. Därför flydde han till Sverige. Han är vad man skulle kalla en rätt så osvensk typ, en afrikansk indier och muslim. Om man nu ska tala om ursprung. För han är också en otypisk flykting med vana att vara uppassad av betjänter och en svensk akademiker som talar minst sex språk flytande samtidigt som han är en mycket engagerad samhällsmedborgare – som trots att han bott i Sverige i drygt 15 år har svårt att kunna ta ut lön för det han är utbildat till. Är han arg och bitter? Njae ... Han ser sig hellre som profeten Mohammeds trogne tjänare. Här är vårt samtal - som blev långt och intressant - speciellt för oss med näst intill noll koll på Burundi och islam. Välkommen till Osvenskheter.