Share

cover art for Ny kärnkraft planeras i Sverige – fjärde generationen!

Om vetenskap

Ny kärnkraft planeras i Sverige – fjärde generationen!

Season 1, Ep. 2

Just nu förbereds byggandet av en ny forskningsreaktor i Sverige – den fjärde generationens kärnkraft. På sikt är det tänkt att den ska kunna köras med gammalt kärnavfall, sånt som annars skulle grävas ned och slutförvaras. Det här högaktiva avfallet har en lagringstid på minst 100 000 år och med den nya tekniken skulle man kunna minska mängden farligt avfall med 99 procent. Men hur ska det gå till? Och hur blir det med säkerheten?

Programledare: Sofie Pehrsson






More episodes

View all episodes

  • 15. Skydda din trädgård med djur, svampar och bakterier

    45:36
    Hur ska du få bort skadedjuren som äter på dina jordgubbar? Jo, genom att tillsätta andra djur, så kallade nyttodjur. Med biologiska växtskyddsmedel kan du få stopp på både insekts- och svampangrepp och en annan massa sjukdomar som drabbar dina växter. Men hur går det till? Är det farligt? Och vad finns det för biologiska bekämpningsmedel idag och vad forskas det kring?Medverkande:  Professor Johan Stenberg vid SLU:s centrum för biologisk bekämpning, Ulf Nilsson, doktor i växtskyddsbiologi och trädgårdsrådgivare på Fritidsodlingens riksorganisation, FOR, och Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson. .
  • 14. Varför satsas det på svenska sällsynta jordartsmetaller först nu?

    34:31
    Sverige har länge kallats för ”De sällsynta jordartsmetallernas hem” och många av dem upptäckes faktiskt här, för flera hundra år sen. Vad är en sällsynt jordartsmetall och varför är de så viktiga? Varför är de så krångliga att få ut ur malmen? Och, varför är det först nu intresset har vaknat för gruvbrytning i Sverige? Är det ny teknik? Eller är det storleken och halten hos LKAB:s fyndighet i Kiruna som gör det lönsamt?Medverkande:  Kerstin Forsberg, professor i kemiteknik vid KTH, Erik Jonsson, statsgeolog vid SGU och adjungerad professor vid Uppsala universitet, Kristian Larsson, forskare och utvecklingsingenjör på LKAB, och Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & Framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson..
  • 13. Hur kan vi hjälpa Östersjön?

    36:41
    Hur mår hon egentligen, Östersjön? Görs det något för att få henne att må bättre? Och fungerar det? Kan ny forskning säga vad vi bör göra? Medverkande: Astrid Hylén, post doc vid Antwerpens universitet, Inger Näslund senior rådgivare om marint och fiske på Världsnaturfonden WWF, Linda Kumblad systemekolog på Stockholms universitets Östersjöcentrum och på stiftelsen BalticWaters och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson .
  • 12. Elektronik i stället för medicin?

    31:37
    Med mjuk elektronik som sprutas in i kroppen vill forskarna bota cancer eller hjälpa personer med Parkinsons sjukdom, epilepsi och kanske adhd. Faktum är att endast fantasin sätter gränserna, kanske kan man i framtiden återskapa minnet. Hur går det till? Medverkande: Daniel Simon, professor vid Linköpings universitet, Caroline Lindholm, forskningskoordinator vid Linköping universitet och Roger Olsson professor vid Lunds universitet och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson .
  • 11. Solceller – så funkar dagens och framtidens teknik

    31:41
    Klimatkris och stigande elpriser gör att allt fler funderar på att installera solceller. Men hur bra är dagens solceller och hur ser morgondagens ut? Finns det nya och bättre material på gång som är både billigare och effektivare?Medverkande: Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet, Erik Johansson, professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet och Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson.
  • 10. AI i kampen om den biologiska mångfalden

    32:22
    Den biologiska mångfalden är hotad. Sen tidernas begynnelse har fem stora massutrotningar inträffat och mycket tyder på att vi i rask takt är på väg mot en sjätte, denna gången orsakad av människan. För att bevara den biologiska mångfalden kommer artificiell intelligens att vara ett viktigt verktyg. AI kan hjälpa forskarna att snabbare förstå vilka arter som är näst i tur att bli utrotade och att välja ut vilka områden som ska skyddas först. Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef för Kew Gardens i Storbritannien och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson.
  • 9. Är vätgasen lösningen på klimatkrisen?

    31:46
    Tänk att köra en bil som endast har vatten som avgas. Eller att enkelt kunna lagra överskottet av elen från dina solceller i en tank på tomten. Lösningen stavas vätgas! Även samhället och industrin kan göra stora miljövinster genom att använda gasen. Energimyndigheten spår att vätgasanvändningen kommer att öka kraftfullt de kommande åren och att det i sin tur kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp markant.Medverkande: Göran Lindbergh, professor vid KTH, Susanne Wallner, näringslivschef i Mariestads kommun, Marcus Runefors, universitetsadjunkt vid Lunds Tekniska Högskola, och Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & Framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson
  • 8. Kan halvledarbristen lösas med ny teknik?

    25:22
    Bristen av halvledare som uppstod under pandemin kommer enligt experterna att pågå länge. Fordonsbranschen har haft rejäla problem och både Volvo och Scania har tillfälligt fått stoppa produktionen. Även mobilbranschen och egentligen alla som på något sätt bygger elektronik är drabbade. Men vad kan man göra åt det? Kan ny teknik som kvantdatorer och organisk elektronik ersätta dagens halvledarteknik och på så sätt lösa bristen?Medverkande: Christer Svensson, professor emeritus vid Linköpings universitet, Per Delsing, professor i kvantteknologi vid Chalmers tekniska högskola, Johan Lindberg, nationell samordnare på Vinnova och Jonas Mattsson, chefredaktör för forskning & framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson.
  • 7. Ett piller mot virus – hur undviker vi nästa pandemi?

    32:57
    Mot bakterier finns det antibiotika. Varför finns det inte något motsvarande läkemedel mot virus? Pandemin har satt strålkastarljuset på de så kallade antivirala läkemedlen. För idag saknar vi antiviraler för så mycket som kanske 99 procent av alla virus som orsakar sjukdomar hos människor. Men de läkemedel som finns är livsviktiga, exempelvis mot HIV. Kan vi ta fram ett ”antibiotika” mot virus som kan förbereda oss inför nästa pandemi?Medverkande: Niklas Arnberg, professor i virologi, Jan Albert, professor i mikrobiologi och smittskydd samt Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & framsteg.Programledare: Sofie Pehrsson.